Minst 10 000 patienter dör i onödan varje år (27 per dag).

15:47, 6 april 2012 in Okategoriserad by Debatt

.

Lägger vi ihop alla dödsfall som beror på vårdskador och på att många landsting underpresterar, så avlider minst 10.000 patienter per år. Helt i onödan. När tar staten över ansvaret för sjukvården och höjer kvaliteten? skriver Ulf Ljungblad och Christer Enkvist.

I april 2011 publicerades i GP en artikel med rubriken ”Sjukvården har ett stort kvalitetsproblem att lösa” där vi påstod att minst 3.000 patienter dog i onödan varje år (drygt åtta per dag) i Sverige på grund av dålig kvalitet i patientbehandlingen, baserat på data hämtade från en undersökning i USA.

Exakt samma tal kom Socialstyrelsen fram till i en undersökning som fått lite uppmärksamhet. Undersökningen i USA ledde till att det startades en patientsäkerhetskampanj med namn ”Saving a hundred thousands lives” och som senare har fått efterföljare i flera länder i Europa bland annat i både Danmark och Norge, men ännu inte i Sverige.

Ny metod mäta kvalitet

I början av 2000-talet etablerade ett internationellt erkänt institut en kvalitetssäkringsmetod kallad Global Trigger Tools (GTT). Det innebär att speciellt utbildade team granskar slumpmässigt utvalda journaler och registrerar det som kallas patientskador men som sjukvårdspersonal kanske normalt kallar komplikationer.

Under förra året genomfördes i Norge ett sådant nationellt projekt med GTT där man kom fram till att 4.700 patienter dog i vården varav minst 50 procent av dödsfallen var möjliga att förebygga. Tar man dessa resultat och översätter dem till svenska förhållanden så är det inte 3.000 patienter som dör i onödan utan 5.000!

Förra hösten redovisade Socialstyrelsen och SKL en rapport kallad ”Öppna jämförelser av cancersjukvården i Sverige”. De varierade resultaten fick allvarlig kritik av Socialstyrelsens chef Lars-Erik Holm – med all rätt. Inga landstingspolitiker har kommenterat detta.

Dessutom är vissa landsting vad gäller olika cancerdiagnoser permanent underpresterande. De har ständigt högre dödlighet, fler komplikationer och längre väntetider till operation och behandling än andra. Ingen enda politiker har kommenterat detta.

Ytterligare 3.000 dödsfall

Cirka 55.000 patienter om året får diagnosen cancer (i snitt 150 per dag) och cirka 22.000 dör i cancer i Sverige varje år (60 dör i snitt varje dag av cancer).

Om vi tar all cancer i Sverige och ser på femårsöverlevnad så är skillnaden mellan bästa och sämsta landstinget nästan 10 procent. Hade alla landsting presterat som det bästa så hade 2.000 patienter färre dött varje år och detta är ingen omöjlighet. Hade däremot alla presterat som det sämsta så hade ytterligare 3.000 patienter dött.

Enligt ett svenskt hjärtregister varierar dödligheten inom en månad i akut hjärtinfarkt och ettårsdödligheten efter hjärtinfarkt mellan bästa och sämsta landsting med 100 procent, givetvis en oacceptabel variation. Denna stora variation är ju också ett uttryck för varierande och delvis dålig kvalitet i behandling i många landsting.

Patientsammansättningen kan inte förklara så stora skillnader. Så även när det gäller hjärtinfarkt (där cirka 35.000 patienter årligen insjuknar) så skulle kanske cirka 2.500 patienter till överleva om alla presterade som det bästa landstinget.

Minst 10.000 dödsfall per år

Lägger vi ihop alla onödiga dödsfall som beror på vårdskador och de som beror på att många landsting underpresterar, så skulle nästan 10.000 patienter färre avlida per år. Och då återstår många andra diagnoser att analysera. Så vi påstår nu i stället att minst 10.000 patienter dör i vården i onödan varje år.

Det vi slutligen frågar oss blir följaktligen: När ser vi några landstingspolitiker engagera sig i de dåliga resultaten och när tar staten över ansvaret för sjukvården och ser till att alla i Sverige får en sjukvård med samma kvalitet? För det man kan konstatera i dag är att landstingen inte klarar sin uppgift gentemot befolkningen, nämligen att erbjuda alla invånare en lika bra sjukvård.

Ulf Ljungblad
direktör Helse Sör-Öst RHF,
fd chefläkare och sjukhusdirektör, Östra sjukhuset i Göteborg

Christer Enkvist
fd landstingsöver-läkare i Västra Götalandsregionen

Källa: GP

Sven Erik Nordin

Diabetes

Redan mars 2009 larmade Sven Erik Nordin om de katastrofala följder som är resultatet av Livsmedelsverkets nationella kostråd och av Socialstyrelsen kostråd till diabetiker.

Redan på 1800-talet visste man att kolhydrater (socker och stärkelse) var det som förorsakade problemen för den ”sockersjuke” som man då sa. Numera rekommenderar läkarna en fettsnål (och följaktligen kolhydratrik) kost! För säkerhets skull ordinerar man ofta också kolesterolsänkande medicin – som försämrar kroppens egen förmåga att producera insulin med upp till 50 % (förutom att medicinerna har förfärliga biverkningar).

”Varje timme – dygnet runt, året om – dör en svensk i följderna av sin dia­betes.”

Läs mer … Fettskräckens förfärliga följder

Några månader senare, juni 2009, signalerade Sven Erik Nordin att läkare och diabetessköterskor inte känner till lagen eller vägrar att följa den.

Läs mer…

Vad har hänt sedan dess, efter dessa alarmerande avslöjanden?

Svar: Absolut ingenting!

Bröst- och prostatacancer.

År 2004 var medellivslängden för kvinnor 82,7 och för män 78,4 år. Antagandet om den framtida dödlighetsutvecklingen resulterar i en medellivslängd som för kvinnor ökar med 4,1 år till 86,8 år och för män med 5,4 år till 83,8 år, fram till 2050.

Varje år dör 91.000 svenskar (250 per dag) och den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar, ungefär 46 procent av männen och 47 procent av kvinnorna avlider av detta. Det innebär att 42.000 svenskar dör av hjärt- och kärlsjukdomar per år, i snitt 115 per dag.

Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken med 25 procent av dödsfallen bland männen och 22 procent bland kvinnorna. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland dödsorsaker för kvinnor och prostatacancer den mest frekventa bland männen. Det innebär att cirka 22.000 svenskar dör av cancer varje år, i snitt 60 per dag.

Källa: scb

Prostatacancer
.

.
.
Det som primärt har förändrats sedan 50-talet är kosten och vi vet idag att mycket socker och kolhydrater driver upp blodsockret och insulinhalten, vilket är signifikanta riskfaktorer för cancer. En riskökning man får om man tillämpar Livsmedelsverkets tallriksmodell, en extrem högkolhydratkost med 50 – 60 E% kolhydrater/socker.

Även brist på D-vitamin är en riskfaktor, vilket enkelt åtgärdas till en låg kostnad. Läs senaste inlägg om D-vitamin … Kunskaps- och logikbrist är det stora problemet (om D-vitamin)

Docent Jan Hammarsten

Livsmedelsverket tallriksmodell och Socialstyrelsens kostråd för diabetiker ger höga insulinnivåer, som förutom fetma ger ökad risk för cancer. Nedan en informativ film där docent Jan Hammarsten belyser det metabola syndromet och kopplingen mellan högt insulin och prostatacancer.

Har du, eller mannen du lever med, besvär med kisseriet på grund av prostatan?

Eller är du orolig för prostatacancer, den vanligaste cancerformen hos män?

”8 av 10 kommer att dö av metabola syndromet”

Taco med lågt kolhydratinnehåll
(för friska och normalviktiga ryms även ett och annat tacoskal)

Vad göra?

Ät riktig mat och komplettera med D-vitamintillskott (länk ovan).

Exempel på riktig mat är Snabbguide. Svårare än så är det inte.

För friska och normalviktiga rekommenderas att begränsa kolhydratintaget till max 100 gram per dag, för sjuka och överviktiga ännu lägre (ju lägre desto bättre).

Elitidrottsmän börjar komma underfund med att deras immunförsvar förstärks och de presterar bättre, både fysiskt och mentalt, när de äter riktig mat med minimalt med kolhydrater. Så kanske blir riktig mat en förutsättning framöver om man vill stå på prispallen.

.
Team KOSTDEMOKRATI