Professor Hellénius är orolig

De populära fettdieterna är ett hot mot folkhälsan läser man i Dagens Nyheter torsdagen den 1 augusti.

Bakom artikel står:

• Mai-Lis Hellenius, professor i kardiovaskulär prevention, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet.
• Annika Rosengren, professor i medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
• Nils Wahlgren, professor i neurologi, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet.
• Lars Weinehall, professor allmänmedicin och epidemiologi, Umeå universitet.
• Lena Björck, med dr, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Det hade varit lämpligt om professor Hellénius hade deklarerat att hennes livsstilsmottagning på Karolinska Sjukhuset erhåller bidrag från det stora läkemedelsföretaget Pfizer. Ett företag som bland annat säljer världens mest inkomstbringande kolesterolsänkande medicin, Lipitor.

Professor Annika Rosengren får bidrag från Astra Zeneca, Pfizer och MSD. Samtliga företag tillverkar kolesterolsänkande preparat.

Wahlgren, Weinehall, och Björcks jävsförhållanden känner jag inte till.

Artikeln är ett belysande exempel på hur myndigheter, den offentliga vården och media fungerar som läkemedelsagenter.

Vad är då Hellénius et al. är så oroliga för?

Man förstår, att om man byggt sin karriär på att animaliskt fett och kolesterol är skadligt och om man dessutom får bidrag från ett företag som tillverkar kolesterolsänkande preparat, så är det naturligtvis oroande om man märker att människor i stora skaror inte känner fett- eller kolesterolskräck.

Men vi vet att det inte är fettet och kolesterolet som hotar vår hälsa, utan det är sockret/kolhydraterna.

Kolesterol är vår vän. Vi vet att ett högt kolesterol inte har samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Vi vet att vi har den kolesterolnivå vi behöver.

Vi vet och det gör Hellénius et al. också att antalet hjärtinfarkter beskriver en pågående nedåtgående kurva. Det är fakta.

Men i stället för att fundera över eventuellt sambandet mellan ökat fettintag och färre hjärtinfarter i hela befolkningen så väljer man att oroa sig för åldersgruppen 35–44 år där stroke tenderar att öka och för att det skett en ökning av hjärtinfarkter bland unga kvinnor.

I det första fallet har riskökningen pågått sedan 1995 och det verkar ju orättvist och ologiskt att beskylla en ökad fettkonsumtion för detta eftersom den kom först 10 år senare.

I det senare fallet drabbar det individer med kort utbildning. När det gäller unga lågutbildade kvinnor (med låg inkomst får man förmoda och kanske rökare), kan det nog finnas andra skäl för dem att få hjärtinfarkt än smör och bacon. Det vet säkert professor Rosengren som forskat på sambandet mellan stress och hjärtsjukdom.

Däremot tillhör åldersgruppen de som vuxit upp med och blivit utsatta för det stora folkhälsoexperimentet. Det som utan vetenskaplig grund rekommenderade att kolhydrater skulle utgöra basen i kosten och som demoniserade animaliskt fett och kolesterol.

Sanning är lågt prioriterad

Men sanningen är inte prioriterad här, utan det gäller att få fram sitt budskap om det farliga fettet och kolesterolet och att vi som äter LCHF-kost utsätter oss för fara. Det röda köttet och saltet är av någon anledning alltid näringspolitiskt korrekt att varna för (man brukar alltid kunna härleda sådana bisarra varningar till någon som tjänar på det, men i detta fall går jag bet).

Men vi tar det lugnt. Kött är gott och det mest näringstäta vi kan äta (men Hellénius et al. kanske talar om kött från djur som är utfodrade med majs, soja och spannmål, och i värsta fall med genmanipulerad sådan, uppfödda under sjukdomsframkallande förhållanden och behandlats både med hormoner och antibiotika). Hon kan ju inte mena att köttet från våra gräsbetande kossor skulle vara skadligt för oss? För då får man verkligen ta en funderare över hur människan kunnat överleva som art om det röda köttet skadade oss.

I saltsammanhanget varnades det också för socker. Om det är LCHF-rörelsen man vill polemisera mot så måste det väl vara att skjuta över målet att varna för socker. Ett annat bekymmer som författarna gav uttryck för var att några svenska läkare och personer utan medicinsk bakgrund uppmuntrar till ökat eller obegränsat intag av feta mejeriprodukter och bacon.

Det fungerar så här professor Hellénius et al: att det inte går att äta obegränsat med animaliskt fett. Därför det är självreglerande. Man håller sig mätt länge. Det finns väl inte längre någon som har en sådan primitiv uppfattning som att bukfetma orsakas av konsumerat fett?

Däremot har vi bittert fått erfara att de rekommendationer som medicinskt utbildade personer försett oss med under 30 år, där vi rekommenderas att äta 50-60E% kolhydrater, viket gör oss omättliga och som är orsaken till fetmaepidemin och metabola sjukdomar.

Författarna hänvisar till en rad lyckade projekt som genomdrivits och som påstås ha utvärderats vetenskapligt och som har haft effekten att smör byttes mot oljor och vegetabiliska smörgåsfetter. Magrare mejeriprodukter blev populära. Om det var målet, så har man ju lyckats.

Vi trodde att det handlade om att åstadkomma ökad hälsa ….?

Dr Ralf Sundberg, författare till boken: ”Forskningsfusket, så blir du lurad …”

Man kan också läsa vad Docent Ralf Sundberg skriver om samma studie ”Den märkliga Västerbottenstudien”.

En studie som Hellénius et al. gärna refererar till, då andra studier (väl grundade studier), ger ett annat resultat, gång på gång.

Kommersiell propaganda

Så slår man ett slag för de Nordiska Näringsrekommendationerna som förmedlas av Livsmedelsverket.

Med facit i hand vet vi nu att vi hade klarat oss bättre utan denna institutions kostråd. Vi vet också att SLV inte bedriver någon egen kostforskning utan dess råd bygger på dem som har råd att ”forska” nämligen Life Sciences Institute (ILSI). ILSI är en kommersiell intresseorganisation förklädd till forskningsinstitut.

ILSI2De i ILSI ingående företagen är oöverskådligt lång, men inbegriper bl.a. följande: Nestlé, Groupe Danone, Coca-Cola Europe, Mars, Kellogg Europe, Tate & Lyle Speciality Sweeteners, Ajinomoto Europe, Procter & Gamble, Südzucker, Consultant for Cargill, Kraft Foods, Valio, Syral, RHM Technology, National Starch Food Innovation, Danisco, Ferrero Group, Frito Lay Europe, Royal Numico, Masterfoods, Campina, Friesland Coberco Dairy Foods, Marks & Spencer, Confederation of Food and Drink Industries of the EEC (CIAA) – Coca-Cola Services, European Snacks Association (ESA), Liaison Centre for the Meat Processing Industry in the European Union (CLITRAVI), Dr. August Oetker Nahrungsmittel KG, m.fl. mm. etc………

Ett har de gemensamt, de kan räknas bland stärkelse- och snabbmatsfabrikörers skara. Det är inte svårt att förstå varför kostråden ser ut som de gör med dessa tillskyndare.

Hellénius et al. för fram ”medelhavskost” och räknar upp en rad okontroversiella livsmedel. Men rekommenderar tyvärr också inflammationsdrivande växtoljor, vilket man naturligtvis ska undvika.

Vi vet att det är en trendig ”hitte-på-kost” som man tar till när man tjatat sig blå om tallriksmodellen och förstår att den inte fungerar och har aldrig har gjort det. Om jag skall nämna en positiv trend hos författarna så är det att man faktiskt nämner potatis och bröd som ett problem.

Till Hellénius et al. skulle jag vilja säga:

Om man ska tala om för andra vad de skall äta så måste det vara förankrat i vetenskap. Allt annat är tyckande och tro. Den enda kost som är vetenskapligt förankrad är LCHF. Den stöder sig på tunga vetenskapsområden som fysiologi, biokemi, evolutionslära och antropologi. Men även på vetenskapliga studier.

Jag tvivlar inte på att Hellénius et al. är oroliga. Men inte för oss. Men för sin ställning. Men har satsat på den lönade fett- och kolesterolmyten och känner nu att marken gungar under fötterna och har mycken prestige att förlora. Hela teorikonstruktionen bygger på att ett livsviktigt födoämne, animaliskt fett och att ett kroppseget ämne kolesterol hotar vår hälsa. Överger man tron på detta så rasar hela bygget.

Det tycks vara så att den medicinska disciplinen är särskilt utsatt för långlivade myter och att man länge förmår att undertrycka sanningen. Det är stora ekonomiska intressen som tjänar på dessa myter och inflytelserika specialister hjälper till att upprätthålla dem.

Men jag är övertygad om att vi har ett paradigmskifte när det gäller kost. Jag tror t.o.m att denna artikel är ett tecken på detta. Man har svårt att tro att någon tar den på allvar, utom kvällstidningarna som gärna deltar i lösnummersäljande skräckpropaganda, särskilt om det handlar om en sådan intressant grupp som unga kvinnor och risken för hjärtinfarkt.

Margareta Lundström
Oberoende kostexpert och sjuksköterska

PS.

Jag läste en uppskattande recension i en amerikansk tidskrift av Uffe Ravnskovs bok ”Fett och kolesterol är hälsosamt”. Recensenten avslutade sin artikel med att skämtsamt skriva:

Att vi inte skall döma våra hälsovårdande myndigheter för hårt för deras fett och kolesterolskräck. De lider förmodligen av kolesterolbrist och eftersom hjärnan kräver fett och kolesterol för att fungera så är deras omdöme grumlat.

Docent Uffe Ravnskov, internationellt erkänd expert på kolesterol, har även skrivit en senare bok med titeln ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv”, som varmt rekommenderas.

En snabbguide, från böckerna

De 850.000 svenskar (både män och kvinnor), som idag äter kolesterolsänkande läkemedel borde läsa böckerna (åtminstone den senaste boken), reflektera och sedan fatta ett eget rationellt beslut. Det blir lätt fel om man överlåter det till auktoriteter. Böckerna kan bokstavligen höga livskvalitén och rädda liv.

Det finns t.ex. inga studier på att kvinnor har någon som helst nytta av statiner, däremot får de alla biverkningar. Och den eventuella positiva effekten för män (gäller endast de män som tidigare haft hjärtproblem), uppväger knappast biverkningarna. Studier visar därtill att risken för hjärt- och kärlsjukdomar ÖKAR för de med LÅGT kolesterolvärde, förutom alla andra biverkningar, som ofta kräver andra läkemedel.

Som doktor Björn Hammarsköld uttryckt det:

Bara se vad som händer om man tar ett kolesterolprov.

De som har högsta kolesterolvärdet lever längst och är friskast. Mer än 90% av alla över 65 år har ett totalkolesterol som är över 5 mmol/L (godtycklig gräns satt av läkemedelsindustrin, normalt kolesterol är 4 – 8,8).

Därför ska de med högsta kolesterolvärdet äta kolesterolsänkande statiner och få trötthet, demens, infektioner, muskelvärk, muskelsvaghet, potensproblem, hjärtsvikt och diabetes bland alla andra biverkningar, för att en man av 400 män ska få sin hjärtinfarkt uppskjuten mindre än två dagar.

Och alla går på detta utan att tänka efter före. Tänk efter före!

Läs även ”Kolesterol och mat(te)”

Så varför bry sig om sitt kolesterolvärde? Det ställer kroppen själv in på optimal nivå, om vi inte rubbar balansen med ”läkemedel” som åstadkommer en farligt låg kolesterolnivå, vilket kan kräva läkemedel mot de biverkningarna som då uppkommer. Detta gäller även margarinet Becel pro-activ som också sänker vårt livsviktiga kolesterol till en onaturligt låg nivå. Vi är grundlurade!

Väl grundade studier och fakta berör inte Hellénius et al.

Men nya studier och vetenskap om kolesterol hindrar inte Hellénius et al. att varna för höga kolesterolnivåer, att skylla hjärt- och kärlsjukdom på kolesterol, ett farligt ”hitte-på”! Det är inte ens sant att LCHF ger höga kolesterolvärden.

Genom att tala osanning och vara partiska (gå industrins ärenden) bryter Hellénius et al. mot svenska lag, men det verkar ingen bry sig om. Vården och dess auktoriteter synes ha fribrev och behöver således ej följa svensk grundlag eller patientsäkerhetslagen.

DS.