Kim, 54, om livet efter viktoperationen – ett ”helvete”

Kim, 54, om livet efter bantningsoperationen

Kim Nielsen överlevde hjärtattacken men gick upp 65 kilo i vikt på kort tid. För fyra år sedan genomgick han en fetmaoperation – som bara gjorde livet ännu värre.

– Mitt liv är ett helvete, om det fanns en knapp som ändade allt skulle jag trycka på den, säger han.

Fram till 2007 levde Kim Nielsen i danska Ballerup utanför Köpenhamn just det liv han ville leva. Han hade många vänner, ett jobb han älskade och han löptränade minst en mil om dagen. Men en plötslig hjärtattack förändrade allt.

– Jag kunde inte motionera mer på grund av min sjukdom och blev snabbt väldigt stor, säger han.

Viktökningen gick fortare och fortare och på kort tid ökade Kim från 85 till 148 kilo och till slut valde han att genomgå en gastric bypass-operation.

– Jag ville bara komma i form igen och återgå till mitt vanliga liv, men det blev bara värre, säger han till Kvällsposten.

Måste äta varannan timme

Kim berättar om biverkningarna av operationen. En av komplikationerna han drabbats av är att han har svårt att behålla näringen i maten, därför måste han se till att äta och dricka varannan timme. Annars riskerar han vitaminbrist och uttorkning.

Om han missar det drabbas han direkt av lågt blodtryck och svimningar. Därför ställer han väckarklockan flera gånger per natt.

– Det är tortyr, jag får inte sova en hel natt igenom, säger Kim till Ekstrabladet som först uppmärksammade hans situation.

Kim har blivit sjuk av alla komplikationer efter operationen och har ett mindre apotek av tabletter som han måste ta för att klara vardagen, 51 stycken om dagen, räknar han till.

– Det är inte klokt. Jag som aldrig har behövt ta ett enda piller tidigare.

Dessutom har han fått problem med nervtrådarna i kroppen, helt plötsligt kan han tappa känseln.

– En gång tappade jag sandalerna när jag var ute och gick. En annan gång stod jag med en kökskniv i handen när jag plötsligt inte kunde känna den längre, jag tappade den ur greppet och skar mig på den.

Hans dåliga humör jagade bort vännerna

Innan Kim blev stor och sjuk jobbade han inom det danska försvaret med att utbilda soldater i första hjälpen inför deras utlandstjänstgöring. Han hade många vänner och var aktiv.

I dag är de flesta vännerna utom några få borta, Kim själv säger att det beror på hans dåliga humör och att han inte är så rolig att umgås med,

”vem vill gå ut och äta med mig eftersom jag blir så trött att jag sommar direkt efter mina matintag?”

Hemtjänsten kommer en gång om dagen och stannar i drygt en timme varje gång hos den 54-årige sjukpensionären som har en larmknapp runt halsen.

– Den är kopplad till en larmcentral, jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har behövt använda den, säger Kim som drömmer om att bli återställd, att någon läkare vill operera honom frisk igen.

– Även om det är farligt med en ny operation är jag beredd att göra det igen. Jag dör hellre än lever så här.

Källa. Kvällsposten 08 augusti 2013

Kommentar

[ I det långa loppet vinner mänskliga rättigheter ]

Att vår offentliga och skattefinansierade sjukvård tillämpar behandlingsmetoder som saknar stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet, där biverkningarna är att betrakta som den värsta graden av tortyr, vilket uppnås genom att skära sönder magen på överviktiga patienter (frisk vävnad skärs sönder för gott), det är att betrakta som ett brott mot mänskligheten.

Allvarliga komplikationer efter en Gastric Bypassoperation är mer regel än undantag och alla får kronisk vitamin- och mineralbrist. Även viktresultatet är på tio års sikt uruselt (de flesta blir feta igen), vilket beror på att man inte behandlar grundproblemen, som t.ex. sockerberoende (som vården förnekar att det ens finns). Är det vårdens uppdiktade verklighet som gäller?

Det finns ett alternativ till Gastric Bypass som uppfyller Socialstyrelsen krav på vetenskap och beprövad erfarenhet för behandling av diabetes och övervikt – lågkolhydratkost (LCHF). Men detta förmedlas ej till patienter varvid vården begår lagbrott.

Gastric Bypass uppfyller inga krav alls och baseras på en bluffstudie … Swedish Obesity Study (SOS-studien), där 1,4 % (absolut procent) blåses upp till 30 % (relativ procent). Studien handlar inte ens om Gastric Bypass, utan till 87 % om Gastric Banding (band runt magsäcken) som är en betydligt mindre brutal operation. Således saknas underlag, men det hindrar inte vården att operera i snitt en patient i timman, dygnet runt året runt. Snart har 50.000 svenskar fått sin mage och tarmar amputerade. En tre miljardersindustri u.p.a.

Endast vården får tillstånd till sådant vansinne, som dessutom finansieras med skattepengar.

90 barn och ungdomar är ”försökskaniner”

En kirurg kom på den unika tanken, snilleblixten, att skära bort 80 – 90 % av magsäcken och koppla bort tolvfingertarmen och en bit av tunntarmen, för att på så sätt åstadkomma en inre svält, vilket ger en dramatisk viktnedgång (åtminstone de första åren). Ett säkert resultat är en kronisk brist på vitaminer och mineraler. Alla får dessutom magproblem, mer eller mindre.

Det unika består i att komma på denna vansinniga tanke, att få tillstånd att genomföra den och att patienter kan överleva utan magsäck och tolvfingertarm, om än med stora problem.

Professorer med stort inflytande tyckte det var så intressant så att de ville forska på barn och ungdomar och fick av Socialstyrelsens etiska råd tillstånd att prova på 90 (nittio) ungdomar mellan 13 och 18 år (studien bekostat av skattemedel).

Uppenbarligen värderar vården överviktiga människor lågt, vilket är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. De skulle aldrig komma på tanken att skära sönder magen och tarmarna på 90 normalviktiga barn och ungdomar – i studiesyfte.

Världen har blivit fullständigt galen, åtminstone inom vården.

Först ger SLV kostråd som gör barnen feta, sedan ska de banta med fettfri svält, som gör dem fetare.

I studiesyfte skär sedan vården sönder magen och tarmarna på 90 barn och ungdomar. Hur fick de tillstånd till det?

Detta är utstuderad tortyr utförd av de som barnen förlitar sig mest på, (lurade) föräldrar och auktoriteter inom vården.

Slutsats

Viktoperationer är ett skattefinansierat vansinne där man t.o.m. bryter mot lagen och mot läkareden, att inte skada patienterna. Patienterna luras mer eller mindre att lägga sig på operationsbordet, för att därefter lämnas vind för våg. Sannolikt vår tids största medicinska (och politiska) skandal som kommer att få marken att gunga när denna tidsinställda bomb briserar, där klockan nu står på fem i tolv. Hög tid för ansvariga att desarmera och följa lagen samt agera i enlighet med Hippokrates läkared.

Ännu tokigare blir det när man relativt enkelt kan äta sig ner i vikt (med professionellt stöd), vilket kostar en bråkdel, är betydligt effektivare och är helt biverkningsfritt. Men det örat vill vårdens företrädare inte ens lyssna på.

Detta kan bara ske i vården – ”den sista Sovjetstaten” en ”stat i staten” som omsätter mer än 10 % av Sveriges BNP – en herrelös hierarki som fritt kan utnyttjas av särintressen och som tillåts bryta mot svensk grundlag och patientsäkerhetslagen. Vi har fått en gökunge i boet som sakta men säkert tränger undan andra viktiga behov.

Tänk själv! Att aldrig mer kunna äta utan att samtidigt må illa.

Hur länge till ska våra sjukvårdspolitiker finansiera detta vansinne med skattepengar? När kommer 50.000 drabbade att göra sin röst hörd? Är det inte klokare att använda tre miljarder kronor per år till att läka medborgare? När spricker bubblan? Sannolikt snart.!

Vad behövs för att väcka ansvariga politiker? En atombomb eller räcker det att de riskerar att hamna på avbytarbänken efter nästa val? Hur kul är det att sitta där i fyra år utan politiskt inflytande?

Slutsats: Vi måste i fortsättningen välja sjukvårdspolitiker som begriper vad de sysslar med!

Alla alarmklockor ringer för fullt, men ingen reaktion från vare sig folket eller politiker. Vårdens oinskränkta makt manifesteras än en gång och vansinnet fortsätter. Räcker en folkstorm, att de blir bortröstade i nästa val eller behövs det en atombomb för att väcka ansvariga sjukvårdspolitiker?

APPENDIX

LCHF

Med lågkolhydratkost äter man sig frisk och slank på god mat, utan hunger och svält (lite sug då och då får man dock stå ut med). Jämför med traditionell svältbantning här… (som vården rekommenderar och som alla offentliga överviktskliniker tillämpar).

”Mulliga Barn” är en road show med föreläsningar runt om i landet i samarbeta med vården, där föräldrar mycket övertygande fås att lura sina barn att svälta, vilket självfallet inte fungerar. Barnen blir misshandlade å det grövsta av dem som står dem närmast. Ett skådespel ämnat att rädda vårdens prestige och för att värna ”business as usual”. I detta sammanhang väger barnen lätt.

Observera att ingen står ut med hunger, om det finns mat. Att tvinga barn att svälta, som ”Mulliga Barn” rekommenderar, det är utstuderad barnmisshandel.

Referat från en föreläsning arrangerad av ”MulligaBarn”

Varför envisas ”Mulliga Barn”, i samarbete med sjukvården som bidrar med föreläsare, med att rekommendera det vi vet inte fungerar. Antingen är de okunniga eller så springer de kost- och läkemedelsindustrins ärende.

Våra barn står för notan.

Varför är det så svårt att se det uppenbara. Det finns ju numera 10.000-tals goda exempel med LCHF, medan goda exempel med Livsmedelsverkets tallriksmodell lyser med sin frånvaro – Tvärtom har diabetes trefaldigats och fetma fördubblats sedan Livsmedelsverket hittade på nyckelhålsmärkning 1989 – Ett talande resultat.

Varför inte lära av Marie, Tommy, Josefin, Sten Sture.och alla andra? Men inte ens en gnutta nyfikenhet eller vilja att åstadkomma RESULTAT kan skönjas hos ”Mulliga Barn”. Det är skygglappar på och full fart framåt. Varför lyssnar vi på dessa charlataner, som varken ser eller hör, vars råd misshandlar våra barn å de grövsta?

Lågkolhydratkost är godkänd av Socialstyrelsen

Lågkolhydratkost uppfyller sedan 16 januari 2008 kravet på «vetenskap och beprövad erfarenhet» för behandling av diabetes och övervikt, enligt Socialstyrelsen (efter två års utredning).

Ändå fortsätter vården att viktoperera, utan att patienterna ges tillfälle att pröva lågkolhydratkost, vilket är ett lagbrott, ett brott mot Patientsäkerhetslagen.

I snitt Gastric Bypassopereras en svensk patient varje timma, dygnet runt, året runt. En tremiljardersindustri bara i Sverige. Biverkningarna är många och allvarliga.

Är patienter och skattemedel till för vårdindustrin? Borde inte istället vården tjäna medborgarna och samhället? Borde inte också vården följa lagen?

Borde inte Livsmedelsverket rekommendera en kost som håller oss friska och slanka?

Vi har fått en gökunge i boet, som även servas av våra myndigheter.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Related Posts

Fyll i vad du vill söka på och tryck "Enter"

Till toppen