”Fettdiet för barn på sommarläger möter hård kritik”

Jag lyssnade på ett på ett inslag i radions Studio 1 på P1, 25 maj 2011.

Rubriken löd: ”Fettdiet för barn på sommarläger möter hård kritik”

Lyssna på det här!


Här mötte Lena Olovsson, Professor Claude Marcus och blev kommenterad av professor Finn Bengtsson i en debatt om hennes planer att starta ett LCHF-läger för barn.

Många har varit upprörda över att Lena Olovsson ensam fick stå till svars mot två till utslitning medievana debattörer. Men det var en lugn och vederhäftig kvinna som mycket väl stod upp mot två livrädda herrar som försvarade sitt lönande och väl inmutade revir.

Jag menar att detta bara tål att skrattas åt. Vi kommer att skratta ändå mer i framtiden. Därför skall vi spara den här typen av inslag för att låta våra barnbarn lyssna på dem.  För att visa dem hur det kunde gå till under första decenniet på 2000-talet.

Då kanske det låter så här;

Tänk vilka uppblåsta professorer ni hade då. Då får man förklara att de hade hjälpts åt att pumpa upp varandras karriärer och de hade skaffat sig stora egon. Många var beroende av dem som tillverkade det som gjorde oss feta och sjuka och dem som tillverkade piller för att bota oss från fetma och sjukdom.

Ni måste också förstå, får vi säga till våra barnbarn, att dessa professorer var rädda. Det hade ju gått bra för dem så länge. Så kommer ett ”galet fruntimmer” med en ännu ”galnare syster” och vill hjälpa de barn och föräldrar som blivit felinformerade om vad som är riktig mat. Professorerna hade skäl att misstänka att  detta projekt skulle bli framgångsrikt.

På medeltiden ropade man ”bränn på bål, bränn på bål!”. År 2011 var man lite mer sofistikerad och ropade ”medelhavskost, medelhavskost!”.

Var det inte runt medelhavet som barnen på den tiden var de mest överviktiga i Europa? Javisst men, professorn hoppades nog att ingen kände till det. Varför kallar man vanlig mat för kvacksalveri frågar barnbarnet?

Känner man att marken gungar under ens fötter så blir det lätt överord och värdeladdade ord som försenad tillväxt och försenad pubertet. Så frågar barnbarnet: Jag tycker att det är konstigt att kvinnan var tvungen att redovisa en massa studier men professorn underlät att svara på frågan om vilken studie han stödde sig på? Dessa professorer var oerhört vana debattörer. Det gäller att snabbt ta ordet, behålla det och när man får en svår fråga så talar man om något annat. Som Du hörde så gavs inget svar på frågan om vilken studie professor Marcus stödde sig på, istället talade han om att den var noggrann, randomiserad och finsk.

Hur många barn har med professor Marcus hjälp  blivit av med sin övervikt? Det får du fråga någon annan om. Det tillhör de eviga frågorna.

Så säger barnbarnet:

”Det verkade som om vissa professorer behövde de överviktiga och de sjuka mer än vad de överviktiga och sjuka behövde dem på den tiden”.

Kanske det.

 

1 410 svar på ””Fettdiet för barn på sommarläger möter hård kritik””

  1. EXTREMKOST
    I radioprogrammet används ordet ”extrem” som är en utmärkt benämning på tallriksmodellen, med 50 – 60 energiprocent kolhydrater. En extremkost vi aldrig tidigare ätit.

    Innan diabetes, övervikt och andra moderna folksjukdomar sköt fart på 1950-talet låg vi på max 40 energiprocent kolhydrater. Resultatet av denna nya extrema högkolhydratkost kan vi nu se.

    Bara under de sista 20 åren har övervikt fördubblats och diabetes har tredubblats i Sverige. Resultat som man uppenbarligen kan bli inflytelserik professor på.

    Självklart bekämpar de metoder som fungerar. Det skulle ju undergräva deras auktoritet om det blev uppenbart att de lärt ut fel under flera decennier, med ett katastrofalt resultat.

    Artikel i Expressen … http://www.expressen.se/halsa/1.2450747/dahlqvists-syster-har-fettlager-for-barn

Kommentera