Behöver vi kosttillskott?

Här kan medlemmar göra inlägg av allmänt intresse

Behöver vi kosttillskott?

Inläggav askorbin » sön dec 22, 2013 12:20 pm

Behöver vi kosttillskott?

Kosttillskott kan aldrig ersätta en god kosthållning. Men då vi genom näringsfattig kost och dåliga matvanor får i oss allt mindre av vitaminer och mineraler, samtidigt som vi har ett ökat behov på grund av yttre och inre påfrestningar, kan tillskott behövas som förstärkning till den övriga kosten.

Enligt min uppfattning lider många människor av näringsbrister, dvs. de får inte i sig rätt doser och optimalt med näring genom kosten (framförallt fytokemikalier (antioxidanter i frukt och grönsaker), C-vitamin, E-vitamin, selen och vissa andra viktiga mineraler). Dels pga. dåliga kunskaper om vad de ska äta och dels att de har svårt att hinna med att äta en kost med hög näringstäthet, god näringsbalans och lätt för kroppen att smälta eller tillgodogöra sig. Eller snarare en måltid, utan att kokas, med mycket grönsaker som innehåller rikligt med antioxidanter, vitaminer, mineraler och spårämnen. Många äter också i större omfattning än förut näringsfattig snabbmat.

Stora förluster av näringsämnen uppstår vid tillagning av maten. C-vitamin och vissa B-vitaminer är känsliga och förstörs vid upphettning och viktiga fytokemikalier (antioxidanter) som finns i grönsaker förstörs vid kokning. Vi använder också mycket raffinerade råvaror som vitt mjöl och vitt ris som genom polering förlorar största delen av sitt vitamin- och mineralinnehåll.

Med dagens livsmedelshantering kan man lätt inse att en stor del av näringsinnehållet gått förlorat innan maten hamnat på tallriken. Ett problem är de långa avstånden mellan producent och konsument. Vi importerar frukt och grönsaker, medan de inhemska sorterna i många fall får stå tillbaka. För att tåla transporter och långa lagringstider skördar man frukt och grönsaker i omoget tillstånd, vilket gör att näringsvärdet inte är detsamma som för den mogna frukten. Under lagringstiden sjunker sedan näringsvärdet dag för dag. Till det hela kommer att odlarna framför allt väljer sorter som tål dessa lagringstider och sorter som har ett bra utseende, näringsinnehållet är av underordnad, eller snarare, ingen betydelse. C-vitaminhalten har minskat i frukt och grönsaker de senaste åren har studier visat.

De flesta människor är mikrobiologiskt undernärda i det moderna samhället där man odlar på näringsfattiga jordar. Vitamin och mineralhalten i jordarna har försämrats de senaste decennierna. Enligt en undersökning gjord av Medical Research Council, som lyder under jordbruksdepartementet i England, har mineralutarmningen i grödor under perioden 1940-1991 varit negativ enligt följande:

Natrium minus 49%
Kalium minus 16%
Magnesium minus 24%
Kalcium minus 46%
Järn minus 27%
Koppar minus 76%
Zink minus 59%

Den moderna västerländska kosten är också fattig på krom, naturligt E-vitamin, naturligt B-vitamin och folat. Alla dessa antioxidanter är viktiga faktorer i den friska metabolismen av glukos i celler som främjar bildandet av glukos.

Selen är ett mineral som det är väl känt att vi Sverige inte får i oss tillräckligt av. Vi har naturligt låga selenhalter i jorden och dessutom bidrar det kalla klimatet och försurningen till att selenet kvarhålls i jorden och inte kan tas upp i grödorna. Enligt internationella normer ligger selenbehovet mellan 50 och 100 mg per dygn. Svenska näringsrekommendationer är 40 mg för vuxna. Med en fullvärdig kost beräknas vi få oss 30 mg per dygn.

RDI-nivåer (rekommenderat dagligt intag) utvecklades under andra världskriget för att konstatera den minimala mängden av de viktigaste näringsämnen som unga friska soldater behövde för att undvika sjukdom och orka kriga. RDI utvecklades som lägsta tänkbara nivå som krävdes för genomsnittsmänniskan på 40-talet. Dessa nivåer ger inte mängderna som krävs för optimal hälsa, de täcker inte ens våra dagliga behov idag. Varje person är unik och har olika behov. Att vara gammal, sjuk, röka, att dricka alkohol eller kaffe, träna hårt, vara gravid, inta läkemedel, äta p-piller, ha ett stressigt jobb - alla dessa och många fler faktorer anses ändra RDI-nivåerna som upprätthåller hälsa. Dessa kan orsaka behov som lätt överstiger tre gånger RDI. Enligt biokemisten Roger Williams som bl. a upptäckte vitamin B5, kan din granne behöva minst 10 ggr mer av vissa ämnen än du gör.

Vi åsamkar dessutom oss själva vitamin- och mineralförluster genom t ex användningen av tobak, kaffe, alkohol, P-piller och antibiotika.

En viktig faktor är också att stressen har ökat i samhället, framförallt hos egenföretagare, men även i offentlig sektor. Om man är stressad, ökar behovet av näringstillskott. Stressen ”förbränner” näringsämnen på samma sätt som kroppsrörelser gör. Därför behöver stressade människor extra näring, precis som idrottsmän. I en belysande undersökning från amerikanska jordbruksdepartementet upptäckte forskarna att försökspersonerna som fick avsevärt mer arbete än normalt inom sina vanliga tidsramar drabbades av en 33-procentig minskning av blodets mineralhalt. Näringsämne som försvinner vid stress är magnesium och antioxidanter som vitamin C och E, vilka hjälper till att skydda hjärnan och det kardiovaskulära systemet mot fria radikaler.

Miljöbelastning i form av luftföroreningar, strålning, bekämpningsmedel, livsmedelstillsatser, läkemedel, alkohol, tobaksrök och mycket annat är sådant som förekommer i ökande omfattning. Vi vet att dessa miljöbelastningar ger upphov till ökad bildning av fria radikaler. Det reducerar C-vitamin och andra antioxidanter ur kroppens celler och vävnader.

Människan har dessutom förlorat förmågan att producera eget C-vitamin från glukos i levern och måste tillförlita sig det genom kosten. Eftersom vi behöver större doser på ca 3-5 gram C-vitamin varje dag så är det omöjligt att få det genom kosten. Många får knappt i sig 60 mg från kosten och det förbrukas snabbt i kroppen vid stress, högt sockerintag, rökning, alkohol, mediciner och skräpmat med högt fettintag.

Väger man in alla de här faktorerna som jag har nämnt ovan så har tveklöst de flesta människor idag näringsbrister dvs. de får inte i sig rätt doser eller optimalt med näring genom kosten. Kombinationen av ökad miljöbelastning samtidigt som vi har ett sämre näringsintag gör att vi behöver kosttillskott. Får vi inte i oss tillräckligt uppstår obalanser i kroppen som ger upphov till sjukdomar. Det som ökar mest just nu som är direkt beroende av kosten och kan regleras med hjälp av rätt näringsämnen är fetma, diabetes, cancer, hjärt- och kärl- samt degenerativa sjukdomar.

Att komplettera kosten med ett heltäckande kosttillskottsprogram är en bra hälsoinvestering för att dels täcka näringsbrister i kosten och bristfälligt kostintag och dels för att uppnå optimala nivåer av vitanutrienter (antioxidanter, essentiella fettsyror, aminosyror vitaminer, mineraler och spårämnen).

Betrakta det här:

Det finns betydande forskning på C-vitamin och andra näringsämnen sedan lång tid tillbaka (70-80 år) och som fortfarande ignoreras i stora delar av världen. Det positiva är att det finns krafter från flera olika håll i världen som nu kämpar för människors hälsa och myter angående C-vitamin och andra viktiga näringsämnen.

http://www4.dr-rath-foundation.org/NHC/ ... search.htm

http://www4.dr-rath-foundation.org/NHC/ ... chive.html

American Medical Association (AMA) har ändrat sitt tidigare anti-vitamin ställning efter 20 år och uppmanar nu vuxna att ta vitaminer dagligen. Detta var efter en översyn på 38 år av vetenskapliga bevis av Harvard forskare Dr Robert Fletcher och Dr Kathleen Fairfield.
I rapporter i 19 juni 2002 upplaga av JAMA (Journal of American Medical Association), drog de slutsatsen att den moderna amerikanska kosten är tillräckligt för att förhindra bristsjukdomar, men inte tillräckligt för att stödja optimal hälsa.
"Otillräcklig vitaminintag är uppenbarligen en orsak till kroniska sjukdomar. Nya rön har visat att suboptimala nivåer av vitaminer (under standard), även långt över dem orsakar brist syndrom, är riskfaktorer för kroniska sjukdomar såsom hjärt-och kärlsjukdomar, cancer och benskörhet. En stor del av den allmänna befolkningen är uppenbarligen en ökad risk för denna anledning. "

- Dr Robert Fletcher och Dr Kathleen Fairfield

Slutsatsen är att komplettera med en daglig multi-vitamin är viktigt för hälsan och en klok förebyggande åtgärd mot sjukdomar.

http://jama.jamanetwork.com/article.asp ... eid=195039

Problemen som studien visar på att många människor inte får i sig optimalt med näring genom kosten i USA är ingalunda bara ett problem där. Det genomsyrar hela västvärlden och inkluderar Sverige. En av världens stora pionjärer inom kost och näring Dr Cheraskin säger att ”under mina år som vetenskapsman har jag och mina kolleger studerat effekter på den mänskliga kroppen från kost och näringstillskott. Vår slutsats är att båda är viktiga. Vi hade utgått ifrån att vi skulle finna kost viktig för god hälsa, men vi har också funnit att även med en optimal kost är det viktigt att ta tillskott”.

Människan är en mat-beroende varelse; om du inte matar honom kommer han att dö. Om du matar honom felaktigt kommer en del av honom att dö." – Emanuel Cheraskin, MD, DMD

http://www.science.edu/CheraskinPaper/C ... nPaper.pdf

Bruce Ames är en av vår tids giganter på det medicinska fältet. Han är känd av alla forskare i medicin världen över för sina metoder att mäta påverkan på arvsanlagen och cancerogenitet. Han var också tidigt ute med en metodik för att mäta skador av fria radikaler. Nyligen har Bruce Ames publicerat ett arbete där han visar att för låga nivåer av essentiella näringsämnen, vilket bevisligen är vanligt i befolkningen ökar risken för svåra sjukdomar som cancer och åderförkalkning. Det handlar om potentiella skador på arvsmassan, och Bruce Ames menar att för låga nivåer av essentiella näringsämnen spelar en tusenfalt större roll för befolkningen än den samlade effekten av alla bekämpningsmedel och tungmetaller. Bruce Ames rekommenderar därför kosttillskott till hela befolkningen och hävdar att detta skulle vara oerhört kostnadseffektivt, dvs. ge en kraftig sänkning av sjukligheten till en låg kostnad.

Det finns studier som visar att allsidig kost kan ge upphov till näringsbrister. I den vetenskapliga tidskriften Journal of the International Society of Sports Nutrition 2006, 3:51-55 publicerades en studie där man valde studieobjekt (idrottare, motionärer samt stillasittande personer) som åt allsidig kost. Inte en enda av de studerade hade tillräckliga vitamin- och mineralnivåer. För det första är det få som ens äter en balanserad kost, för det andra visar studien att även om man äter en balanserad kost så kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler och då ska man notera att nivåerna som åsyftas är gränsvärden och inte optimala värden; det vill säga personer som åt en balanserad kost nådde inte ens upp till gränsvärden för bristsjukdomar.

Studien visar att vitamin "Tablett-poppers" är friskare

(OMNS 2 november 2007) Ny forskning visar att inte ta kosttillskott kan vara skadligt för hälsan, och att en enda daglig multi-vitamin är otillräckligt. En studie av hundratals personer som tar ett antal olika kosttillskott har funnit att ju mer tillskott de tar, desto bättre hälsa har de. Författarna i studien rapportera att "större grad av tillskottsanvändning var förenat med mer gynnsamma koncentrationer av serum homocysteinnivåerna, C-reaktivt-protein, hög-densitet lipoproteinkolesterol och triglycerider, liksom lägre risk för allmänt förhöjt blodtryck och diabetes. Tillskottsanvändare leder till högre nivåer av näringsämnen i blod serum, och producerar optimala koncentrationer av kronisk sjukdomsrelaterade biomarkörer. Det är särskilt betydelsefullt att kosttillskottsanvändare konsumerat en hel del av tabletter varje dag, inte bara ett multivitamin. Mer än hälften av dem tog förutom ett multivitamin/mineral, extra "B-komplex, C-vitamin, karotenoider, vitamin E, kalcium med vitamin D, omega-3-fettsyror, flavonoider, lecitin, alfalfa, coenzyme Q10 med resveratrol, glukosaminer, och ett växtbaserat immun tillskott. De flesta kvinnor konsumerade också gamma linolensyra och ett probiotiskt tillskott, medan männen också konsumeras zink, vitlök, saw palmetto, och ett soja proteintillskott ". Studien publicerades 24 oktober i peer-reviewed Nutrition Journal. Den fullständiga texten finns på http://www.nutritionj.com/content/pdf/1 ... 1-6-30.pdf .

Docent Magnus Nylander är näringsforskare och hör till dem som tillämpar kosttillskott. ”Jag ser kosttillskotten som en naturlig del av maten, säger han”.
Magnus Nylander har forskat mycket kring vitaminers och spårämnens betydelse för elitidrottares prestationsförmåga. Han har lett tester på elitlöpare, elitcyklister och skidåkare och funnit att många av dem lider av betydande vitaminbrister. E-, A- och C-vitaminer, liksom selen och betakaroten är några av våra viktigaste antioxidanter. Antioxidanterna samverkar i kroppens eget inre försvar mot de fria radikalerna som hela tiden bombarderar våra celler. Lider vi brist på något av dessa viktiga ämnen fungerar vårt försvar sämre och vi riskerar att drabbas av sjukdomar.
Att lida av vitaminbrist är på inget sätt unikt för elitidrottsmän, nej, enligt Magnus Nylander är detta mycket vanligt.
– I de 1 000-tals analyser vi har gjort har vi sett att i stort sett alla människor lider av en större eller mindre brist på enstaka eller flera mikronutrienter, det vill säga vitaminer, spårämnen, mineraler och fettsyror
Detta beror enligt Nylander på att vi inte längre får i oss alla viktiga ämnen med kosten.

Få svenskar äter medvetet för att ge kroppen maximal näring för att få ett långt och hälsosamt liv, enligt Peter Wilhelmsson, en av Sveriges främsta auktoriteter inom kost och näring. Wilhelmsson menar att de flesta människor skulle föredra att få antioxidanter genom kosten. Faktum är att en kost innehållande tillräckligt med antioxidanter skulle kräva sådan uppmärksamhet att få människor skulle vilja eller klara av att följa den. Vi skulle behöva väga varje portion, beräkna dess näringsinnehåll samt ta hänsyn till var och hur och ibland under vilken säsong maten odlas. Plasmaprov från personer som äter relativt hälsosamt, eller som själva tycker det, visar att många inte får tillräckligt med antioxidanter för att hålla sig ungdomliga och friska längre. Av denna anledning är näringstillskott en viktig del i hans föryngringsprogram.

Dr Joel D. Wallach, har forskat på miljöförgiftade djur och människor, och nominerades till Nobelpriset i medicin 1991, samt är expert på näringslära. Han har skrivit 75 vetenskapliga artiklar och 8 läroböcker. Han summerar med följande: ”Under en period på 12 år gjorde jag 17500 obduktioner på djur och 3500 människor. Vad jag fann var följande: Varje människa och varje djur som dog av naturliga orsaker dog av näringsbrister.” Djuren och människorna obducerades av Wallach på uppdrag av NIH (National Health Institute), och han skulle i synnerhet leta efter djur (från de zoologiska trädgårdarna) som var extra känsliga för miljögifter. Både djuren och människorna hade levt i miljöbelastade storstadsmiljöer i USA.

En av de största studier om vikten av vitaminer i förebyggande av hjärtkärlsjukdomar leddes i Europa. Det är ett välkänt faktum att hjärtkärlsjukdomar är mer frekvent i Skandinavien och i nordliga Europeiska länder i jämförelse med Medelhavsländerna. Professor Gey, från Basel universitetet i Schweiz jämförde frekvensen av hjärtkärlsjukdomar i dessa länder på nivån av C-vitamin och betakaroten i blodet och likaså kolesterol. Hans forskningsresultat var anmärkningsvärda: människor i norra Europa hade den högsta frekvensen av hjärtkärlsjukdomar och i genomsnitt det lägsta blodnivåerna av vitaminer. Södra Europas population hade den lägsta risken för hjärtkärlsjukdomar och de högsta vitaminnivåerna i blodet. Ett optimalt intag av C-vitamin, E och A hade en mycket större påverkan på minskningen av risken för hjärtkärlsjukdomar än sänkningen av kolesterolnivåerna.

Enligt Dr. Mattias Rath som leder ett forsknings- och utvecklingsinstitut i närings- och cellulärmedicin har näring en central betydelse på cellnivå och vår hälsa. Alla organ i kroppen, hjärnan, kardiovaskulära (hjärtkärl) systemet, levern och njurarna etc. byggs upp av celler. Vitaminer, vissa aminosyror, mineraler och spårämnen är bland de mest viktiga essentiella näringsämnen för optimal funktion av milliontals celler. Utan optimalt intag av dessa essentiella näringsämnen, funktionen i milliontals celler blir försämrad och sjukdomar uppstår. Hans institut genomför grundforskning och kliniska studier för att vetenskapligt dokumentera de hälsomässiga fördelar som finns med mikronäringsämnen vid behandling av en mängd olika sjukdomar. Dr Rath är grundaren till det vetenskapliga konceptet om ”Cellulär Medicin”. Dr Raths forskning har identifierat att följande sjukdomstillstånd primärt är orsakade av brist på mikronäringsämnen:

• Hjärtattack, Stroke
• Högt blodtryck
• Hjärtsvikt
• Oregelbundna hjärtslag
• Diabetes
• Osteoporos
• Många former av cancer
• AIDS och andra sjukdomar relaterade till försvagat immunsystem



Vetenskapliga fakta om hälsofördelarna av vitaminer och andra
näringsämnen (av Matthias Rath)


http://www.drrathresearch.org/

De här näringsämnena rekommenderas att ingå som bas i ett dagligt kosttillskott
Jag vill vara neutral, när det gäller kosttillskott. Jag köper inte Matthias Rath´s kosttillskott och jag säljer inte dessa. Dessutom så går det inte att göra vinst på dessa kosttillskott, eftersom de inte har bra vinstmarginaler. Den här sammansättningen av näringsämnen baseras på deras forskning, när det gäller cellulär medicin. Jag försöker själv få med så mycket av den här samansättningen av näringsämnen och i optimala doser.

Vitaminer

C-vitamin
(RDI) 60 mg/dag), Optimalt dagligt intag (ODI) 400-5000 mg/dag.
C-vitamin är nyckelnäring för stabiliteten av blodkärlen, vårt hjärta och andra organ i vår kropp. Utan C-vitamin skulle vår kropp bokstavligen kollapsa och upplösas, som i skörbjugg.
C-vitamin är ansvarigt för en optimal produktion och funktion av kollagen, elastin och andra bindvävsmolekyler som ger stabilitet för blodkärlsväggarna och till vår kropp.
C-vitamin är viktigt för snabb sårläkning genom hela kroppen, inkluderat läkningen av millioner av små sår och skador på insidan av blodkärlsväggarna.
C-vitamin är den mest viktigaste antioxidanten i kroppen. Optimal mängd av C-vitamin skyddar effektivt det kardiovaskulära systemet och kroppen mot biologisk rostning.
C-vitamin är en viktig cofaktor för en serie biologiska katalysatorer (enzymer) vilka är viktiga för en ökad metabolism av kolesterol, triglycerider och andra risk faktorer. Den hjälper till att minska risken för hjärtkärlsjukdomar.
C-vitamin är en viktig energimolekyl för att återladda energibärare inne i cellen.

E-vitamin
(RDI) 15 mg/dag, (OPI) 200-400 IE/mg
E-vitamin är den mest viktiga fettlösliga antioxidant vitaminen. Den skyddar speciellt cellmembranen i vårt kardiovaskulära (hjärtkärl) system och vår kropp mot attacker från fria radikaler och mot oxidativa skador.
E-vitamin är berikad i low-density lipoproteins (LDL) och andra kolesterol och andra fett transporterande partiklar. Tar man in vitamin E i optimala mängder kan den skydda dessa fett partiklar från oxidation (biologisk rostning) och från skador på insidan av blodkärlsväggarna.
E-vitamin har visat göra blodplättarna i vår blodcirkulation mindre klibbiga och därigenom hålla vårt blod tunnare och minskar risken för blodproppar.

Betakaroten
(RDI) 5000 IE, (ODI) 10-25000 IE
Betakaroten är också kallad provitamin A och är en annat viktig fettlöslig antioxidantvitamin. Liksom vitamin E transporteras den primärt av liporoteinpartiklar i våran blodström till milliontals celler i kroppen. Liksom vitamin E, skyddar betakaroten dessa fett partiklar från att oxideras och att skada det kardiovaskulära systemet. Betraktar man dessa vetenskapliga fakta, är det inte förvånande att vitamin C, vitamin E och betakaroten är dokumenterade i ett snabbt växande antal studier som kraftfulla skyddsverktyg mot kardiovaskulära sjukdomar. Liknande som vitamin E, betakaroten har visat sig att kunna minska risken för blodproppar.

B1-vitamin (Tiamin)
(RDI) 1,5 mg/dag, (ODI) 4-50 mg/dag
Tiamin fungerar som en cofaktor för en viktig biokatalysator kallad pyrofosfat. Den här katalysatorn är involverad i fosfatmetabolismen i våra celler, en annan nyckel energi källa för optimering av milliontals reaktioner i våra kardiovaskulära celler och vår kropp.

B2-vitamin (Riboflavin)
(RDI) 1,7 mg/dag, (ODI) 3-50 mg/dag
Riboflavin är en cofaktor för flavin-adenin-dinucleotid (FAD), en av de mest viktiga bärarmolekyler av cellulär energi i de små kraftfabrikerna (mitokondrier) i alla cellerna.

B3-vitamin (Niacin, Niacinamid)
(RDI) 19 mg/dag, (ODI) 30-100 mg/dag
Niacin, ett viktigt näringsämne, är en essentiell cofaktor för (NAD) en energibärarmolekyl. Den här energibärarmolekylen är en av de viktigaste energitransportsystemen i hela våran kropp. Millioner av de här bärarna är skapade och återladdade av vitamin C på insidan av det cellulära energicentret i vårt kardiovaskulära system och vår kropp. Cell-liv och liv i allmänhet skulle inte vara möjligt utan de här energibärarna.

B5-vitamin (Pantotensyra)
(RDI) 7 mg/dag, (ODI) 25-100 mg/dag
Pantotensyra är cofaktorn för coenzym A, den centrala bränslemolekylen i metabolismen i våra hjärtceller, våra blodkärlsceller, hjärnan och andra celler. Metabolismen av kolhydrater, proteiner och fett inne i varje cell leder till en enda molekyl, Acetyl Coenzym A. Den här molekylen är nyckelmolekylen som hjälper att förvandla all mat till cell energi. Den här viktiga molekylen är egentligen uppbyggd som en del av B-5 och vikten av tillskott av detta vitamin är uppenbar. Inget cell-liv skulle inte vara möjligt utan detta vitamin.

B6-vitamin (Pyridoxin)
(RDI) 2 mg/dag, (ODI) 10-100 mg/dag
Vitamin B-6 är cofaktor för pyrodoxal fosfat, en viktig cofaktor för metabolismen av aminosyror och proteiner i våra kardiovaskulära celler och vår kropp.
Vitamin B-6 behövs för produktionen av röda blodkroppar, bärare av syre till celler i vårat kardiovaskulära system och alla andra celler i vår kropp.
Vitamin B-6 är också essentiell för optimal struktur och funktion av kollagena fibrer.

B12-vitamin (Kobalamin)
(RDI) 3 mcg/dag, (ODI) 25-100 mg
Vitamin B-12 behövs för en riktig metabolism av fettsyror och vissa aminosyror i cellerna i vår kropp.
Vitamin B-12 krävs också för produktion av röda blodkroppar. En allvarlig brist av vitamin B-12 kan orsaka en sjukdom kallad perniciös anemi och som utmärker sig genom en otillräcklig produktion av röda blodkroppar.

Folsyra (Folat)
(RDI) 200 g/dag, (ODI) 400-800 g/dag
Folsyra är ett mycket viktigt näringsämne för produktionen av röda blodkroppar och för syretillförseln.
De senaste tre vitaminerna är bra exempel på hur de här bioenergimolekylerna arbetar tillsammans som en orkester. Utan en riktig syretransport till alla celler kommer deras funktion att bli försämrad, då spelar det ingen roll hur mycket andra vitaminer man tar. Det är därför viktigt att tillägga din kost så komplett som möjligt med de rätta essentiella näringsämnena i rätt mängd.

Biotin
(RDI) 100 g/dag, (ODI) 100-300 g/dag
Biotin behövs för metabolismen av kolhydrater, fetter och proteiner.

D-vitamin
(RDI) 5 g (200 IE)/dag för vuxna, 10 g (400 I)/dag för spädbarn, barn, ungdomar, gravida och ammande kvinnor. (ODI) 10-15g (400-600 IE/dag).
D-vitamin är nödvändigt för optimalt kalcium och fosfat metabolism i kroppen.
Vitamin D är oumbärlig för benformation, tillväxt och stabilitet i vårt skelett. I århundraden, var vitamin D brist en vanlig barn sjukdom, som orsakade försenad tillväxt och missbildning. Även idag är mjölk fortfarande ofta tillsatt med det här vitaminet.
I vår kropp kan vitamin D också tillverkas från kolesterol molekyler genom inverkan av ljus.
I samband med kardiovaskulära sjukdomar, vitamin D är nödvändigt för optimal kalcium metabolism (ämnesomsättning) i artär väggarna, innefattande avlägsnande av kalcium från aterosklerotiska plack.

Mineral
Mineraler är viktiga essentiella näringsämnen. Kalcium, magnesium och kalium är de mest viktiga bland dem. Mineraler behövs för en mångfald av katalytiska rektioner i cellerna i vår kropp.

Kalcium
(RDI) 1.200 mg/dag genom kosten, (ODI) 400.1.000 mg/dag med kosttillskott.
Kalcium är viktigt för en riktig kontraktion (sammandragning) av muskelceller, inkluderat milliontals av hjärt- muskelceller.
Kalcium behövs för kontraktionen av nervimpulser och således för optimalt hjärtslag.
Kalcium är också behövd för en riktig biologisk kommunikation hos cellerna i det kardiovaskulära systemet och för de flesta andra cellerna, likaså för många andra biologiska funktioner.

Magnesium
(RDI) 350 mg/dag genom kosten, (ODI) 300-600 mg/dag genom tillskott.
Magnesium är till sin natur en kalcium antagonist och dess fördelar för det kardiovaskulära systemet är liknande som de kalciumantagonistiska läkemedel som förskrivs av läkare, förutom att magnesium är producerad av naturen själv.
Kliniska studier har visat att magnesium är speciellt viktigt för att normalisera för högt blodtryck, dessutom kan det normalisera oregelbundna hjärtslag.

Spårämnen
Spårämnen som zink, mangan, koppar, selen, krom och molybden är också viktiga essentiella näringsämnen. De flesta av dem är metaller behövda som katalysatorer för tusentals reaktioner i cellernas metabolism. De behövs bara i mycket små mängder – mindre än en tiondetusendel av ett gram. Selen är också en mycket viktig antioxidant.

Selen (RDI) 70 mcg/dag, (ODI) 100-300 mcg/dag. Zink (RDI) 15mg/dag, (ODI) 20-40 mg/dag. Krom (RDI) 50 mcg/dag, (ODI) 200-400 mcg/dag.

Aminosyror
Proteiner är uppbyggda system av aminosyror. De flesta av aminosyrorna i vår kropp härstammar från vanlig föda och från nedbrytning av dess protein innehåll. Många aminosyror kan tillverkas i vår kropp och kallas ”icke essentiella” aminosyror. De aminosyror vilka kroppen inte kan tillverka kallas ”essentiella” aminosyror. Det finns nu viktig vetenskaplig bevis att även om kroppen kan producera vissa aminosyror, så är mängden inte tillräcklig för att upprätthålla en god hälsa. Ett bra exempel är aminosyran prolin.

Prolin
Aminosyran prolin är viktig för byggandet av komplex av de stabiliserande proteinerna kollagen och elastin. En fjärdedel till en tredjedel av de kollagena förstärkningsstängerna till exempel är gjorda av prolin. Det är lätt att förstå hur viktigt det är för den optimala stabiliteten i våra blodkärl och vår kropp i allmänhet att få en optimal mängd av prolin från vår kost.
Prolin är också mycket viktig i processen av omvändningen av ateroslerotiska plack. Kolesterol bärare av fettdroppar (lipoproteiner såsom lipoprotein (A) och LDL) fäster på insidan av blodkärlsväggarna via biologiska klibbiga band. Prolin är ett viktigt ”Teflon” verktyg, vilket kan neutralisera klibbigheten av dessa fettdropper. Den terapeutiska effekten är tvåfaldig. För det första hjälper prolin att förhindra ytterligare uppbyggnad av aterosklerotiska plack; för det andra hjälper prolin att frigöra redan utfällda fettdroppar från blodkärlsväggen till blodflödet. När många fettdroppar är frigjorda från placket i artärväggen, minskar utfällningsstorleken som leder till en omvändning av kardiovaskulära sjukdomar.
Prolin kan tillverkas i kroppen, men mängden som tillverkas är oftast för lite, speciellt hos patienter med ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar.

Lysin
I motsats till prolin, lysin är en essentiell aminosyra, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka den här aminosyran alls. Ett dagligt tillskott av den här aminosyran är därför livsviktigt.
Lysin, liknande prolin är viktig för byggandet av kollagena komplex och för andra stabilitets molekyler och dess intag hjälper att stabilisera blodkärlsväggarna och andra organ i kroppen.
Det kombinerade intaget av lysin och prolin med vitamin C är av speciell betydelse för optimal stabilitet av kroppsvävnad. För optimal styrka av kollagena molekyler behöver deras byggande av lysin och prolinkomplex bli biokemiskt modifierade till hydrox-lysin och hydrox-prolin. Vitamin C är den mest effektiva biokatalysatorn för att åstadkomma denna ”hydroxylation” reaktion, sålunda tillhandahålla optimal styrka till bindväven.
Lysin är en annan ”Teflon” verktyg, vilken kan hjälpa frigöra utfällda fettdroppar från blodkärlsväggarna. Människor med existerade kardiovaskulära sjukdomar kan öka deras dagliga intag av lysin och prolin till flera gram jämte det basprogram som redovisas nedan.
Lysin är också förelöpare för aminosyran karnitin. Omvandlingen från lysin till karnitin kräver närvaron av vitamin C som en biokatalysator. Det här är en ytterligare anledning varför kombinationen av lysin och vitamin C är nödvändig.

Arginin
Arginin har många funktioner i den mänskliga kroppen. I samband med det kardiovaskulära systemet är en funktion av speciell betydelse. Aminosyran arginin kan avskilja en liten molekyl kallad kväveoxid. Den här lilla delen av den tidigare arginin molekylen har en kraftfull roll i upprätthållandet av den kardiovaskulära hälsan. Kväveoxid dilaterar (vidgar) blodkärlsväggarna och på så sätt hjälper till att normalisera högt blodtryck. Dessutom hjälper kväveoxid att minska blodplättarnas klibbighet och sålunda har en blodpropps hindrande effekt.

Karnitin
Karnitin är en extremt viktig aminosyra och nödvändigt näringsämne. Den är nödvändig för en riktig omvandling av fett till energi. Karnitin fungerar som en pendlare mellan cellfabriken och energiavdelningen inom varje cell. Den transporterar energimolekyler in och ut från dessa cellulära kraftfabriker (mitokondrier). Den här mekanismen är speciellt viktig för alla muskelceller. För den konstant pumpande hjärtmuskeln är karnitin ett av de mest livsviktiga cellbränslen. Sålunda, det är inte förvånande att många kliniska studier har dokumenterat det stora värde av karnitin tillskott för en förbättring av pumpfunktionen och hjärtats prestationsförmåga.
Karnitin gynnar också hjärtas elektriska celler och tillskott av detta ämne har visat att hjälpa normalisera olika former av oregelbundna hjärtslag.

Cystein
Cystein är en annan viktig aminosyra med många viktiga funktioner i vår kropp. Det kardiovaskulära systemet främjas genom tillskott av den här aminosyran för p.g.a. att cystein bygger upp system av glutation, en av de mest viktiga antioxidanter som produceras i kroppen. Bland annat, glutation skyddar insidan av blodkärlsväggarna från fria radikaler och andra skador.

Andra viktiga näringsämnen

Coenzym Q-10 är ett mycket viktigt nödvändigt näringsämne. Den är också känd som ubiqinon. Coenzym Q-10 fungerar som en extremt viktig katalysator för energi centret i varje cell.
På grund av deras höga arbetsbelastning har hjärtmuskelcellerna ett speciellt hög krav av Coenzym Q-10. Det är nödvändiga näringsämnet är oftast bristfälligt hos hjärtpatienter med bristande pumpförmåga. Ett antal obestridliga kliniska studier har dokumenterat det stora värdet av coenzym Q-10 för behandling av hjärtsvikt och för optimal hjärtprestation.

Inositol
Inositol är nödvändig för socker och fett metabolismen i cellerna i vår kropp.
Inositol är också viktig för den biologiska kommunikationsprocessen mellan cellerna och organ i vår kropp. Hormoner sådan som insulin och andra molekyler är signaler från utsidan av cellen. Om ett hormon dockar en cell önskar den att överföra information till den cellen. Inositol är del av den riktiga läsningsmekanismen av den här informationen genom cellmembranen. Sålunda är inositol del av den riktiga biologiska kommunikationsprocessen, vilket är livsviktigt för optimal kardiovaskulär hälsa.

Citrusbioflavonoider
• Stärker kapillärerna
• Förbättrar blodcirkulationen
• Fungerar som kraftfulla antioxidanter och skyddar cellerna mot skador och åldrandeprocesser.
• Förstärker effekten av vitamin C
• Bekämpar åderbrock

Pycnogenol (vindruvskärnextrakt)
Pycnogenol syftar på en grupp bioflavonoider med anmärkningsvärda egenskaper. I det kardiovaskulära systemet har pycnogenol många viktiga funktioner:
• Pycnogenol är kraftfull antioxidant som arbetar tillsammans med vitamin C och vitamin E för att förhindra skador på det kardiovaskulära systemet av fria radikaler.
• Pycnogenol har tillsammans med vitamin C ett speciellt värde i stabiliseringen av blodkärlsväggarna, inkluderat kapillärerna. Pycnogenol har visat sig binda till elastin, den mest viktiga elastiska molekylen i blodkärlsväggen och skyddar elastinmolekylen mot enzymatisk försämring.


Grundläggande rekommendationer för cellulär hälsa av Matthias Rath
De här doserna ligger inom optimala (ODI).

VITAMINER
Vitamin C 600 - 3,000 mg
Vitamin E (d-alpha-Tocoferol) 130 - 600 IE
Beta-karoten 1,600 - 8,000 IE
Vitamin B1 (Tiamin) 5 - 40 mg
Vitamin B2 (Riboflavin) 5 - 40 mg
Vitamin B3 (Nikotinat) 45 - 200 mg
Vitamin B5 (Pantotenat) 40 - 200 mg
Vitamin B6 (Pyridoxine) 10 - 50 mg
Vitamin B12 (Cyanocobalamin) 20 - 100 mcg
Vitamin D3 100 - 600 IE
Folsyra 90 - 400 mcg
Biotin 60 - 300 mcg

MINERALER
Kalcium 30 - 150 mg
Magnesium 40 - 200 mg
Kalium 20 - 90 mg
Fosfat 10 - 60 mg

SPÅRÄMNEN
Zink 5 - 30 mg
Mangan 1 - 6 mg
Koppar 300 - 2,000 mcg
Selen 20 - 100 mcg
Krom 10 - 50 mcg
Molybden 4 - 20 mcg

ANDRA VIKTIGA NÄRINGSÄMNEN
L-Prolin 100 - 500 mg
L-Lysin 100 - 500 mg
L-Karnitin 30 - 150 mg
L-Arginin 40 - 150 mg
L-Cystein 30 - 150 mg
Inositol 30 - 150 mg
Coenzym Q10 5 - 30 mg
Pyknogenol 5 - 30 mg
Bioflavonoider 100 - 450 mg
Mg = milligram, mcg = mikrogram

Slutkommentar

Gång efter gång presenterar massmedia alarmerande artiklar om påstådda farorna att ta vitamintillskott. Undantagslöst är sådana artiklar antingen utan någon fördel eller att de överdriver och missuppfattar de studier som avses. Å andra sidan är det många rapporter som visar på hur ett otillräckligt intag av vitaminer bidrar till många hälsoproblem, samt imponerande hälsofördelar som är resultatet av regelbundna kosttillskott av mikronäringsämnen, mycket mindre publicerade och ofta helt ignoreras.

Så vad är fakta?

http://www4.dr-rath-foundation.org/NHC/ ... amins.html
askorbin
 
Inlägg: 21
Blev medlem: fre okt 11, 2013 4:09 pm

Återgå till Mini-blogg

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster

cron