Birgitta Ohlsson är vår konsumentminister sedan oktober 2010. Hon är sedan tidigare även EU-minister och dessutom ansvarig för demokratifrågor i regeringen.
I torsdags belyste Birgitta Ohlsson ett angeläget ämne på NEWSMILL och vi instämmer i att konsumenterna behöver bli starkare för att kunna balansera särintressen.
Sveriges Konsumenter i Samverkan
Konsumentorganisationen Sveriges Konsumenter i Samverkan har sedan 20 år tillbaka utfört (och utför) ett mycket bra och viktigt arbete i smått och stort. Allt ifrån att testa midsommarsillen till att verka på den internationella arenan för att vår mat skall vara säker.
Sveriges Konsumenter i Samverkan verkar till exempel för att vi skall slippa grödor som växer på kadmiumförgiftade åkrar (gödslade med avloppsslam) och för att vi skall slippa GMO-mat (genmanipulerad mat). De informerar oss på ett sakligt sätt så att vi kan göra mer rationella val som konsumenter och de verkar för ett hållbart samhälle.
Vi har nyligen skickat en uppmaning till konsument- och demokratiminister Birgitta Ohlsson att hon personligen bör sätta sig in i hur frågan med verksamhetsstöd till Sveriges enda oberoende konsumentorganisation har hanterats de senaste åren, en fråga som hon sannolikt inte är informerad om. Det är både en konsumentfråga och en demokratifråga, varför minister Birgitta Ohlsson är rätt person att adressera frågan till.
En fungerande demokrati behöver aktiva medborgare.
Vi uppmanar våra läsare att ta kontakt med sina respektive riksdagsmän och ställa frågan om de tycker det är rätt att utan förklaring dra in verksamhetsstödet till en samhällsnyttig konsumentorganisation och därigenom mer eller mindre monopolisera frivilligorganisationernas arbete på konsumentområdet?
Och detta för en struntsumma i sammanhanget, en summa som motsvarar kostnaden för en tjänsteman inom ett ämbetsverk. Alla goda krafter behövs för att kunna bryta nuvarande ohälsotrend.
Konsumentverkets handläggning av verksamhetsstöd.
Bakom kulisserna har nu under tre års tid pågått ett spel, där tjänstemän lyckats med konststycket att dra undan mattan för Sveriges Konsumenter i Samverkan, utan saklig grund eller politiskt beslut.
Under samma period har den andra ”konsumentorganisationen” Sveriges Konsumenter (tidigare Sveriges Konsumentråd) erhållit 20 miljoner kronor i stöd av samma myndighet. Tilldelningen av statligt verksamhetsstöd har styrts på myndighetsnivå, med egen tolkning av regelverket.
Borde det inte finnas utrymme för fler konsumentorganisationer än bara en? Den kunskap och det kontaktnät som Sveriges Konsumenter i Samverkan har upparbetat borde utvecklas och inte avvecklas (det har vi inte råd med).
Sveriges Konsumenter i Samverkan riskerar nu att om en vecka försättas i konkurs av en annan myndighet – Skattemyndigheten. Då verksamhetsstödet, utan förvarning och i efterhand, halverades 2006 av dåvarande S-regering framtvingades en process av nedbantning. Tillträdande Alliansregering lade sedan över fördelningen av bidrag på en myndighet, Konsumentverket.
Konsumentverkets tjänstemän lyckades därefter med konststycket att åren därpå helt förneka Sveriges Konsumenter i Samverkan verksamhetsstöd (noll kronor), baserat på teknikaliteter som de själva stod för. När det gäller dessa manövrer överträffar verkligheten dikten, läs mer här och här. Efter senaste avslaget inför 2010 uppstod kostnader som inte har kunnat täckas, bl a skatter som nu skall drivas in. Är det detta som kallas myndighetssamverkan?
Beslutet att dra in verksamhetsstödet till Sveriges Konsumenter i Samverkan är en fråga av hög principiell dignitet och bör fattas av Alliansregeringen. Detta beslut bör inte fattas av tjänstemän på myndighetsnivå!
Om det är Alliansregeringen avsikt att konsumentverksamheten skall monopoliseras, så är det bara att passivt låta saken ha sin gång. Om intentionen däremot är att konsumentrörelsen även skall inrymma flera röster och ideella initiativ, då bör regeringen agera.
Låt många blommor blomma, annars lär vi inte kunna förhindra den kris som är under uppsegling inom hälso- och sjukvården. Vem skall driva dess frågor om regeringen väljer att likvidera vår enda från särintressen fristående konsumentorganisation?!
Vi behöver fler oberoende och fristående aktörer som driver dessa frågor, inte färre!
Viktiga frågor för Alliansregeringen att besvara:
- Bryr sig regeringen i praktiken om konsumentfrågor? Som hitintills blivit styvmoderligt behandlade.
- Kan nuvarande Alliansregering stillasittande acceptera att man permanentar att konsumentfrågorna enbart skall skötas av fackliga och partipolitiskt lierade intressenter?
Citat Göran Persson (P1, 14 september 2006):
”Konsumentintresset i Sverige är inte så starkt uttryckt organisatoriskt, utan det bärs nog mest av några stora fackföreningarna och av det socialdemokratiska partiet”.
Frågor som kräver svar och som kommer att besvaras de närmaste veckorna!
Kostdemokrati genom Leif Lundberg
PS. Vårt samröre med Sveriges Konsumenter i Samverkan består i att vi arbetar mot gemensamma mål, en förbättrad folkhälsa och ett hållbart samhälle. Förutom detta arbetar vi oberoende av varandra. Vår gemensamma nämnare är att vi är partipolitiskt obundna och att vi utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet, samt att vi sätter samhällsintressen i första rummet. DS.
Vi menar att handläggande tjänstemän behöver ett tydligare regelverk och att uppföljning av deras arbete bör bli bättre. Vi vill att landet skall styras av våra förtroendevalda politiker och inte av partiska tjänstemän.
Kommentarer på hur Konsumentverket KOV hanterat Sveriges Konsumenters ansökningar om stöd och bidrag, de tre åren de haft hand om detta. Läs här.Skandalöst dåligt hanterat! En parodi på tjänstemannahantering.
Ännu ett larm om risker för spridningen av avloppsslam! Ett exempel bland flera där Sveriges Konsumenter i Samverkan agerat. Läs mer här.Redan idag är många åkrar svartlistade för produktion av barnmat, p.g.a. för hög kadmiumhalt. Skall vi låta denna förgiftning av vår mat få fortsätta?
Sveriges Konsumenter i Samverkan vann nyss en seger i kampen för att vi skall slippa genmanipuleras mat. Det som sker stort sker ofta i tysthet.
För dig som fortfarande inte är medlem hos Sveriges Konsumenter i Samverkan, läs mer här. För hundra kronor om året per hushåll gör organisationen det viktiga opinionsjobbet för dig och du får information som stärker dig som konsument.
Skriv till dina förtroendevalda riksdagsledamöter och tala om vad du tycker, hänvisa gärna till den information vi publicerat. Skriv kort och i en positiv anda, då uppskattas dina synpunkter.
Vägskälet för att betala vårdnotan. DN 2011-05-23. Vårdnotan i Sverige växer för varje år. Runt 13 kronor mer i skatt per hundralapp eller kraftigt höjda avgifter kan bli nödvändigt för att klara behoven, enligt ekonomer. Men de som ska fatta besluten väjer för att ta ställning.
Detta är en profetia som kommer att infrias om vi fortsätter att äta oss sjuka, om vi likviderar de goda krafter som arbetar för att bryta denna trend. Konsekvensen blir ett hårt och segregerat samhälle, som inte gagnar någon.
Vi behöver fler organisationer som Sveriges Konsumenter i Samverkan, oberoende verksamheter med stort ideellt inslag som verkar ute bland folket. Detta är en bred och djup folkbildningsfråga och en opinionsfråga. Myndigheter är inte de som löser detta problem, deras jobb är att kratta i rabatterna så att många blommor kan blomma, t.ex. genom att stödja och uppmuntra viktiga initiativ.
Tro inte för en sekund på att industrin kommer att agera på ett sätt som sänker deras egna vinsterna. Det är upp till politiker och oss medborgare att värna folkhälsan och samhällets intressen i övrigt.
Problemet är att politikerna ofta saknar sakkunskap och därför förlitar sig i alltför stor grad på ”experter” och de är utsatta för en intensiv lobbying, vilket gör att deras verklighetsuppfattning ofta är starkt enfärgad. Det är vårt jobb att få ”experter” och politiker att se hela paletten, verkligheten som den är.
Vi vill också än en gång citera Uffe Ravnskov, med. dr., docent, med adress till våra politiker:
”Sanningen måste förvärvas av varje enskild människa. Vill du veta något måste du själv se på alla premisserna, själv lyssna på alla argumenten och sedan själv avgöra vad som verkar mest logiskt. Det går lätt snett om du ber auktoriteterna göra arbetet åt dig.”