Bakgrund
Vi tillåter inte att vår treåriga son äter margarin, ett onaturligt industrifett som inte hör hemma i en barnkropp eller barnhjärna.
Vi menar att vi har tillräckligt stöd i läkarvetenskapen för att kunna hävda att vi människor inte bör äta margarin, av hälsoskäl.
Vegetarianer, muslimer m.fl. får sina önskemål tillgodosedda, trots att de inte kan hänvisa till forskning eller hälsoskäl. Vi hävdar att vi har betydligt starkare och bättre förankrade argument än de har.
Vi fyllde i och lämnade in doktor Andreas Eenfeldts blankett, där vi krävde alternativ till lättmjölk och lättmargarin att serveras vår treåriga son. Vi ville att vår son istället skulle serveras helmjölk och smör eller Bregott, ett naturligt alternativ som också skulle gjort honom mer mätt och nöjd under längre tid. Det skulle heller inte bli dyrare för kommunen, tvärtom billigare.
Vi fick som svar att detta inte gick för sig (?). Vår son skulle alltså påtvingas lightprodukter mot hans och vår vilja! Det hade kommunens kostchef enhälligt beslutat!
På vilka lagar eller förordningar grundar kostchefen sitt ensidiga beslut, att kommunens 3.700 skolbarn skall påtvingas lightprodukter, över samtliga föräldrars och barns huvud?
En fråga vi kommer att utkräva ett svar på, från våra förtroendevalda politiker!
Detta är en politisk fråga och inte längre en kostfråga. Vetenskapligt är frågan klarlagd. Nu är det upp till beslut från våra förtroendevalda politiker. En fråga om valfrihet kontra ogrundat tvång. En demokratifråga.
Marita Hinnsell
Kostchefens svarsbrev
Kostchefens svar återges här i sin helhet. Ett representativt svar som skulle kunna ha skrivits av vilket kostchef som helst, som valt att okritiskt upphöja Livsmedelsverkets kostrekommendationer till lag. Vi väljer att öppet presentera och kommentera brevet för att stödja de kostchefer landet runt som erbjuder kostdemokrati och för att ge övriga en tankeställare.
Svedala mars 2011
Hej!
Andreas Eenfeldt är en nyligen examinerad läkare (driver bloggen Kostdoktorn), han torde därmed ha begränsat med erfarenhet inom området, och bedriver veterligen ingen forskning inom detta område. Att påstå sig veta mer och bättre än både svenska och internationella experter är förvånande.
Att margarin eller lättprodukter ökar sjukdomar som astma, eksem mm saknas belägg för. Enstaka studier ändrar inte de vetenskapliga rekommendationerna.
Det finns mycket bra information på Livsmedelsverkets hemsida, med alla argument för lättmargarin och lättmjölk. Den samlade vetenskapen och näringsrekommendationerna överensstämmer väl med nordiska och internationella rekommendationer. Som professionella matlagar i en offentlig verksamhet följer vi de svenska näringsrekommendationerna. Jag menar att man gör sina barn en björntjänst, om man vill att barnen skall serveras det som innehåller mest mättat fett och som man med dagens kunskaper vet påverkar hälsan negativt. Hur ni som föräldrar gör i hemmet är naturligtvis upp till var och en.
När det gäller lättmargarin finns det ingenting i margarin som inte finns i andra livsmedel, ingen ingrediens är unik på något sätt. När det gäller lättmjölk innehåller den mer D-vitamin än standardmjölk som växande barn har ett stort behov av och ibland kan få för lite av. Detta har diskuterats livligt på sistone.
Ytterligare argument är att 9 av 10 barn får i sig för mycket mättat fett jämfört med rekommendationen (enligt riksmaten 2003). Teoretiskt sett kan man naturligtvis servera Bregott om man vill, men då finns det i princip inget utrymme kvar för att servera mjölk, eller andra livsmedel med mättat fett såsom ex korv.
I Svedalas skolplan (politiskt beslut) står det bl.a. att barnen ska serveras näringsriktig kost. Detsamma står det i skollagen.
Jag hoppas att detta resonemang och argument kan vara till hjälp att förstå varför vi gör dessa livsmedelsval.
Med vänlig hälsning
Xxx Xxxxxx, kostchef.
Öppet svarsbrev
Vi bad en av Sveriges främsta experter inom området, biokemisten och barndoktorn Björn Hammarskjöld, att kommentera de argument som framförs i kostchefens svarsbrev.
Argumenten speglar de som många kostchefer landet runt hänvisar till i ett försök att rättfärdiga sitt beslut om ”kostdiktatur” när det gäller mjölk och matfett. När det gäller övriga livsmedel gäller valfrihet, vilket är ytterst märkligt.
Detta öppna svar riktar sig till alla kostchefer landet runt som fortfarande påtvingar skolbarnen lightprodukter.
Mora den 5 juni 2011.
Hej Xxx!
Som gammal barndoktor vill jag kommentera och korrigera några smärre missförstånd i ditt brev. Som synes så växlar jag format på texten för att man skall kunna se vem som skrivit vad.
Hej!
Andreas Eenfeldt är en nyligen examinerad läkare (driver bloggen Kostdoktorn), han torde därmed ha begränsat med erfarenhet inom området, och bedriver veterligen ingen forskning inom detta område. Att påstå sig veta mer och bättre än både svenska och internationella experter är förvånande.
Andreas Eenfeldt är nyligen specialist i allmänmedicin, han har därmed minst 7 års erfarenhet som läkare. Att bedriva forskning inom området kan göras på flera sätt. Ett sätt är att, som dr Eenfeldt gör, ägna sig åt litteraturforskning och sammanställa den kunskap, både äldre och ny, som redan finns sedan flera tusen år. Man kan gå till hans hemsida för att se vilka vetenskapliga artiklar han baserar sin kunskap på. Det är ett avsevärt antal referenser han hänvisar till.
Att margarin eller lättprodukter ökar sjukdomar som astma, eksem mm saknas belägg för. Enstaka studier ändrar inte de vetenskapliga rekommendationerna.
Det bör påpekas att all forskning efter McGovernkommitténs politiskt färgade kostråd från 1977 har gått ut på att vetenskapligt söka bevisa att kostråden är korrekta. SBUs rapport ”Mat för diabetes” kom efter 2 års utredande ut den 2 maj 2010. Den 5 maj 2010 har SBU gett ut den tredje versionen av samma rapport. Det står i alla versionerna att ”Den vetenskapliga grunden för kostråden är synnerligen bräcklig”. Detta innebär att vetenskaplig grund saknas för Livsmedelsverkets kostråd. Den som har läst mer finner att SBU har begränsat forskningsunderlaget till tiden från och med 1980. Därmed har SBU uteslutit den grundläggande forskningen inom nutrition, fysiologi, biokemi och hormonlära som har skett före 1980, det är den samlade kunskapen sedan flera tusen år som verkar ha förkastats. Får människan för litet livsnödvändigt fett som ersätts av giftiga kolhydrater får människan ökade sjukdomar som astma, eksem, övervikt, hjärtsjuka, diabetes, cancer och Alzheimer. Detta har övertygande visats redan vid mitten av förrförra seklet och bekräftats upprepade gånger sedan dess.
Det finns mycket bra information på Livsmedelsverkets hemsida.
Jag håller med. På Livsmedelsverkets hemsida står det att protein, fett, vitaminer och mineraler är livsnödvändiga, man måste äta tillräckliga mängder av dessa ämnen. Men det står också att kolhydrater av Livsmedelsverket betecknas som ”tomma kalorier” som i stort saknar vitaminer och mineraler jämfört med animalisk mat. Varför ska barn då äta ”tomma kalorier” och därmed späda ut den livsnödvändiga näringen?
Den samlade vetenskapen och näringsrekommendationerna överensstämmer väl med nordiska och internationella rekommendationer.
Läser man hela den samlade vetenskapen så får man en annan bild än den av Livsmedelsverket starkt selekterade ”vetenskap” som Livsmedelsverket har samlat ihop. Varför redovisas exempelvis inte denna svenska studie? Wirfält E, Mattisson I, Gullberg B, Johansson U, Olsson H, Berglund G. Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids (Sweden). Cancer Causes Control. 2002 Dec;13 (10):883-93
Som professionella matlagar i en offentlig verksamhet följer vi de svenska näringsrekommendationerna. Jag menar att man gör sina barn en björntjänst, om man vill att barnen skall serveras det som innehåller mest mättat fett och som man med dagens kunskaper vet påverkar hälsan negativt. Hur ni som föräldrar gör i hemmet är naturligtvis upp till var och en.
Livsmedelsverket verkar inte ha insett att det som kallas ”mättat fett” är animaliskt fett med likartad sammansättning hos alla däggdjur med samma temperatur på omkring 37ºC. För att fetterna i våra cellmembran och fettdepåer ska fungera måste fetterna har en lämplig sammansättning för att få rätt smälttemperatur på fettet. Mättat fett har högre smälttemperatur än enkelomättat fett som har högre smälttemperatur än fleromättat fett. Ister är fast i rumstemperatur medan olivolja med enkelomättade fettsyror stelnar i kylskåp och rapsoljan med mycket fleromättade fetter förblir flytande i kylskåp.
Animaliskt fett består naturligt av knappt hälften mättat fett, knappt hälften enkelomättat fett och omkring 5% fleromättat fett.
Fiskar, som lever i en betydligt kallare miljö, har därför en högre halt av fleromättade fettsyror för att få rätt smälttemperatur anpassad till fiskens omgivning.
Kompassolja, även kallad hovolja, har en hög andel fleromättade fettsyror för att dämpa kompassnålens rörelser. Kompassoljan extraherades från hästhovar vintertid, hästens hovar har en betydligt lägre temperatur än hästens kropp, annars skulle hästen på grund av energibrist frysa ihjäl vintertid om hovarna skulle vara lika varma som kroppen. Så därför har fettet runt hästarnas hovar en hög halt av fleromättade fetter, precis på samma sätt som arktiska fiskarter.
När det gäller lättmargarin finns det ingenting i margarin som inte finns i andra livsmedel, ingen ingrediens är unik på något sätt.
Lättmargariner innehåller ett dyrt vatten samt en hel del industriella restprodukter som organiska nickelföreningar, hexan med flera extraktionshjälpämnen som saknas i riktigt smör. Dessutom innehåller en del margariner på tok för mycket fleromättade fettsyror som ökar risken för bröstcancer.
Omestrade fetter är något annat än naturliga fetter. Omestring innebär att man slumpmässigt byter plats för de fettsyror som ingår i triglyceriderna En triglycerid består av glycerol som till sig kan binda upp till tre fettsyror. Dessa fettsyror kan vara tre lika eller (vanligast) tre olika fettsyror. Triglyceridens egenskaper beror på i vilken ordning de olika fettsyrorna sitter fast på glycerolmolekylen liksom även vilken storlek och mättnad/omättnad de olika fettsyrorna i triglyceriden har.
Allt är mycket mer komplicerat än vad som kan beskrivas här. Det har inte visats att dessa omestrade fettsyror är helt ofarliga för oss, på vare sig kort eller lång sikt, medan andreförfattaren i artikeln om fleromättade fetters orsakande av bröstcancer (ovan), arbetar som hög tjänsteman på Livsmedelsverket som rekommenderar att vi ska äta, som det verkar, cancerframkallande mängder fleromättat omega-6.
Livsmedelsverket verkar sakna kunskapen, slutledningsförmågan och logiken då det gäller fetter och omega-6.
När det gäller lättmjölk innehåller den mer D-vitamin än standardmjölk som växande barn har ett stort behov av och ibland kan få för lite av. Detta har diskuterats livligt på sistone.
Mängden vitamin D3 i vitaminiserad mjölk är ytterst låg så för att ett barn ska få i sig 800 IE vitamin D3 så behöver barnet dricka 44 dL mjölk om dagen. Så detta är ett orimligt och ologiskt skäl.
Ytterligare argument är att 9 av 10 barn får i sig för mycket mättat fett jämfört med rekommendationen (enligt riksmaten 2003). Teoretiskt sett kan man naturligtvis servera Bregott om man vill, men då finns det i princip inget utrymme kvar för att servera mjölk, eller andra livsmedel med mättat fett såsom ex korv.
Vi måste noga skilja på animaliskt fett, det fett människan består av till minst 10 viktsprocent, och vegetabiliskt fett. Eftersom människan har minst 10 viktsprocent animaliskt fett med sammansättningen enligt ovan måste detta fett sakna skadliga egenskaper, annars skulle däggdjuren självdött sedan eoner.
Kolhydrater är däremot giftiga i högre koncentrationer än 6 mmol/L (mM). Det är därför som vi har en perfekt reglering av blodglukoshalten i blodet med hjälp av vårt katastrofförhindrande hormon insulin. Mindre än 3 mM glukos i blodet gör att röda blodkropparnas hemoglobin inte kan lämna ifrån sig syret till cellerna runt om kapillärerna, vi kvävs internt lika effektivt som om vi ströpes. 70 kg människa har lika många gram glukos i blodet som blodglukosvärdet i mM anger. Har man 5 mM i blodet finns det sammanlagt 5 g glukos i blodet. Tillför man 5 g glukos så ökar blodglukosvärdet från 5 mM till 10 mM, insulinet träder in för att på snabbast möjliga sätt normalisera blodglukosvärdet. Bland alla de saker som insulin gör är att stoppa upp fettförbränningen, öka kroppens förbränning av glukos via ättiksyra till energi, koldioxid och vatten. Sedan blir det för mycket ättiksyra som levern polymeriserar till mättat fett på upp till 18 kolatomers längd, stearinsyra som vi gör stearinljus av. Levern blir förfettad och kan i allvarliga fall av kolhydratöverbelastning även ge icke alkoholorsakad skrumplever.
Fruktsocker, som finns i sackaros (=strösocker) och frukt, är en giftig aldehyd som levern omedelbart måste avgifta genom att omvandla fruktosen via ättiksyra till fett. Vi kan inte mäta fruktoshalten i blodet med en glukosmätare så därför vet vi inte hur mycket fruktos det finns i blodet.
Ett blodglukos över 30-50 mM ger en dödlig sockerförgiftning. Sedan vill Livsmedelsverket att man ska äta osannolika 375 g glukos om dagen. 60 E% kolhydrater hos normalt aktiv kvinna är 1 500 kcal. Det finns 4 kcal/g kolhydrat vilket ger 375 g kolhydrater (glukos=socker=kolhydrater).
I Svedalas skolplan (politiskt beslut) står det bl.a. att barnen ska serveras näringsriktig kost. Detsamma står det i skollagen.
Detta är alldeles utmärkt! I Livsmedelsverkets personalhandbok ”Mat för spädbarn och småbarn” står det: ”Föräldrarna bestämmer vad som ska serveras och barnet om, och hur mycket, det vill äta av den mat som serveras”.
Det är därför omöjligt för vare sig politiken eller skolan att besluta vad barnen serveras I skola och barnomsorg. Det är föräldrarna som bestämmer. Som exempel kan nämnas att barn till veganer bestämmer att växande barn får en näringsfattig mat som skolan inte överprövar på något sätt.
Livsmedelsverkets påpekar att protein och fett är livsnödvändiga medan kolhydrater saknar denna egenskap och Livsmedelsverket kallar själva kolhydrater för ”tomma kalorier”.
Slutsatsen av dessa Livsmedelsverkets konstateranden är att barn i alla åldrar ska ha en näringsriktig kost innehållande protein i form av kött, fisk, ägg samt rikligt med nyttigt animaliskt fett och barn får därför också slippa alla tomma kalorier i form av fetmagenererande kolhydrater som bara späder ut den livsnödvändiga riktiga maten.
Det bör kanske påpekas att det är mycket billigare att ge barn (och vuxna) en näringsriktigt fettrik måltid än en näringsfattig kolhydratrik måltid. 1 000 kcal i form av gurka innebär vid normalpris på gurka (30 SEK/kg) en kostnad på 214 SEK (14 kcal/100 g ger 7,14 kg gurka) medan 1 000 kcal fett i form av ister ger en kostnad av 3,55 SEK (900 kcal/100 g ger 0,111 kg ister à 32 SEK/kg) Det är alltså upp till 60 gånger (eller mer!) dyrare att ge barn ”tomma kalorier” i stället för näringsriktig mat.
Jag hoppas att detta resonemang och argument kan vara till hjälp att förstå varför vi gör dessa livsmedelsval.
Det verkar vara dags för Svedalas politiker och tjänstemän att skaffa mer information från befintlig forskning.
Med vänlig hälsning
Xxx Xxxxxx, kostchef
Vänligen
Björn Hammarskjöld
F.d. överläkare i barnmedicin
Filosofie licentiat i biokemi (1971)
P.S. Jag ställer gärna upp för att ge mer utbildning inom detta för våra barn synnerligen viktiga område. D.S.
Vår kommentar och vårt förslag till ansvariga politiker
Det är ställt utom allt tvivel att det råder olika uppfattningar och då skall kommunen erbjuda alternativ!
Den enkla och snabba lösningen är att ansvariga politiker fattar följande beslut;
Beslut
Skolor och förskolor bör följa Livsmedelsverkets rekommendationer, men också erbjuda standardmjölk, standardfil, standardyoghurt och riktig smör eller bredbart smör som alternativ.
Vidare bör barnen i förskolan serveras standardmjölk, standardfil, standardyoghurt och riktigt smör eller bredbart smör, såvida inte föräldrar skriftligen kräver lightprodukter till sina barn.
Ett enkelt majoritetsbeslut, där kommunens politiker slipper att generellt utmana Livsmedelsverket. Ett beslut som gör att kommunen slipper att påtvinga skolbarnen det de inte vill ha och man slipper att utmana föräldrarna.
Vi vill påpeka att i Livsmedelsverkets personalhandbok ”Mat för spädbarn och småbarn” står det uttryckligen att:
”Föräldrarna bestämmer vad som ska serveras och barnet om, och hur mycket, det vill äta av den mat som serveras”
Ett beslut som därtill skulle spara upptill 400.000 kronor per år i Svedala kommun och som skulle ge nöjdare och mindre hungriga barn, som då lättare kan koncentrera sig och tillgodogöra sig undervisningen.
Avslutningsvis vill vi instämma i att detta är en politisk fråga som inte kan överlåtas till dietister och kostchefer.
Uffe Ravnskov, med. dr., docent, har uttryckt det på följande sätt;
”Sanningen måste förvärvas av varje enskild människa. Vill du veta något måste du själv se på alla premisserna, själv lyssna på alla argumenten och sedan själv avgöra vad som verkar mest logiskt. Det går lätt snett om du ber auktoriteterna göra arbetet åt dig.”