Vanlig fetmaoperation ökar risken för alkoholmissbruk

Den vanligaste typen av fetmaoperation ökar risken för alkoholmissbruk, enligt en ny studie. Operationen gör att kickarna av att dricka blir starkare.

– Vi som opererar de här patienterna måste bli mer observanta på risken för missbruk efter operation, säger Magdalena Plecka Östlund, specialistläkare vid kirurgkliniken på Södersjukhuset i Stockholm.

Hon är en av forskarna bakom studien som presenteras på den pågående Kirurgveckan i Visby. Bakgrunden till undersökningen är rapporter om att en ny grupp börjat dyka upp allt oftare på missbruksmottagningarna: personer som fetma­opererats.

Om ingreppet i sig ökar risken för missbruk har hittills varit oklart, eftersom personer som genomgår fetmaoperationer oftare har ett missbruk – jämfört med resten av befolkningen – även före operationen. Den nya studien omfattar alla patienter som genomgick övervikts­kirurgi för första gången i ­Sverige mellan 1980 och 2006, drygt 12 000 personer. De jämfördes med 120 000 kontrollpersoner ur normal­befolkningen.

Av de opererade hade drygt hälften fått restriktiv kirurgi, där magsäcken snörs åt med ett band. Resten hade fått gastric bypass, där magsäck och tolvfingertarm kopplas bort så att maten går direkt ner i tunntarmen. De senaste åren har användningen av gastric bypass ökat och metoden används numera på 95 procent av de svenska kliniker som utför fetmaoperationer.

Patienterna följdes under i snitt nio år efter ingreppet. Före operation var risken för alkoholmissbruk, definierat som att ha vårdats på sjukhus med en alkoholrelaterad diagnos, högre hos dem som skulle opereras än hos övrig befolkning. Riskhöjningen var lika stor oavsett operationsmetod. Efter ingreppet var däremot risken dubbelt så hög i gruppen som opererats med gastric bypass jämfört med gruppen som fått ­restriktiv kirurgi.

– Vår slutsats är att gastric bypass-operationerna ökar risken för alkoholmissbruk. Det är nog inte så att operationen gör en till missbrukare, men om man haft en problematik tidigare bör man känna till vilka effekter operationen kan ha, säger Magdalena Plecka Östlund.

Orsaken är troligen att operationen gör att kroppen tar upp alkohol snabbare. När magsäcken kopplas bort försvinner tillgången till ett enzym som finns i magen och som bryter ner alkohol. Det gör att koncentrationen av alkohol i blodet stiger snabbare och att det tar längre tid att bli av med alkoholen.

Hon anser att det behövs en större medvetenhet om problemet.

– För de flesta som opereras går det bra. Men som läkare måste vi bli bättre på att berätta för patienterna om att det finns en sådan risk och vara mer på vår vakt för att upptäcka missbruk.

Hanna Odelfors
Källa: DAGENS MEDICIN

Vår kommentar:

Nu kommer det siffror på det vi vetat om under lång tid. Således minst en fördubblad risk att utveckla alkoholism efter en Gastric Bypassoperation. Är detta en metod vi bör bygga vidare på? Operera ännu fler?

Det har skett en tredubbling av antalet magsäcksoperationer ­i Sverige på bara två år. Många tror att dessa operationer är något slags hallelujalösning på alla överviktigas problem. Som om det gick att operera bort en längtan, en sorg eller en livshunger.

På Beroendecentrum i Örebro har man fått in en drös helt ny sorts alkoholister. En märkvärdig sorts alkoholister, som förvånar eftersom de inte har haft något riskbruk tidigare. Plötsligt, i vuxen ­ålder, går de från nästan noll till hundra i alkohol­förtäring.

Läkarna stod först förbluffade och försökte sedan hitta vad alla dessa patienter hade gemensamt. Svaret: Alla hade nyligen gjort en magsäcksoperation. I USA, som ligger långt före oss med dessa ingrepp, så har man vetat det länge: matmissbrukare byter bara ­beroende.

Många som har gjort en fetmaoperation blir i stället ­alkoholister, tablettmissbrukare, spelmissbrukare, shopaholics eller sexmissbrukare. Och varför? För att ingen ­hjälper dem att ta itu med det egentliga problemet.

– Vi skulle kunna vara bättre på att ge stöd och råd. Vi opererar så mycket så att vi har svårt att hinna ta hand om dem efteråt, säger docent Ingmar Näslund till Expressen.

Ja, det var just det. Man kanske skulle prata först och ta fram kniven sedan.

Viktoperation fungerar ju inte!

Gastric Bypass är en brutal variant av jo-jo bantning. Först går man ner i vikt och sedan upp igen. Skillnaden är att denna gång rasar vikten kraftigt i början (behov av plastikkirurgi uppkommer) och det tar upptill tio år att bygga upp vikten igen.

En annan skillnad är att de flesta får magproblem och en kronisk brist på näringsämnen, vitaminer och mineraler. Immunförsvaret försämras. Sammantaget innebär detta en ökad belastning på sjukvården framöver, något vi redan känner av.

De som råkar värst ut kan inte äta eller dricka utan att må illa och många får upp maten. Många känner konstant trötthet och en del konstant hunger. Detta är exempel på en dramatisk sänkning av dessa patienters livskvalité. Som inte kan återställas.

Efter tio år har de flesta dessutom återfått 80 procent av sin ­tidigare övervikt. Så varför magopererar vi? Det fungerar ju inte! Inte ens vikten klarar metoden av att hantera.

Vi har tidigare skrivit om ”patienter som viktopererat sig väller i på vårdcentralerna med svåra problem” och de belastar också psykiatrin hårt.

Förutom mänskliga tragedier blir det mycket dyrbart för samhället! Kostnaden för själva viktoperationen är i sammanhanget den lilla kostnaden, den bör sannolikt tiodubblas för att någorlunda rättvist spegla verkliga kostnader och då talar vi om tio miljarder kronor per år.

Patientupplevelsen är främst en sänkning av livskvalitén, och i bästa fall stannar det vid det. Studier har visar på fem procents dödlighet redan under första året. Inte precis det förväntade resultatet för de som frivilligt lägger sig på operationsbordet. Många betalar dessutom operationen, som kostar cirka 100.000 kronor, med egna sparade pengar, för att de inte vill stå i en kö som hela tiden växer.

De kirurger som uttalat sig i media menar att vi skulle behöva operera 30.000 patienter per år i Sverige (en tredubbling) för att kön inte skall växa. Vi menar dock att ingen bör operera sig, inte innan de provat NJUTMETODEN i kombination med professionell hjälp. En behandling som inkluderar beroenden, som sitter i hjärnan, inte i magen.

Även om man, mot förmodan, skulle misslyckas, rekommenderar vi inte en viktoperation. Det finns andra mer effektiva metoder som inte är livsfarliga och som inte ger livslånga biverkningar. Mycket billigare blir det också.

Det är mycket bättre att använda våra kirurgiska resurser till att operera sjuk och skadad vävnad.

Att skära sönder magen och tarmarna för att gå ner i vikt löser inte grundproblemen, däremot skapar det nya mycket allvarliga hälsoproblem. Inte ens livslängden ökar med en viktoperation, enligt en senare studie.