Hälso- och sjukvården är på fel spår

HÄLSO-OCH-SJUKVÅRDEN.
ζ
.

Hälso- och sjukvården är på fel spår – sedan 1800-talet
.

Louis Pasteur (1822-1895) versus Antoine Béchamps (1816-1908)

Margareta Lundström krönika med rubriken « Pasteur versus Béchamp» är klargörande och inspirerade mig att skriva denna krönika. Redan på 1800-talet insåg Louise Pasteur att han hade fel, vilket han lär ha yttrat på sin dödsbädd:

“Béchamp hade rätt; mikroberna är ingenting; jordmånen allt.”

ζ

SPÅR-KROKIGT.
Men det var för sent.
Växeln var redan lagd och ekonomiska särintressen inom kost- och läkemedelsindustrin driver fortfarande sin verksamhet längs detta spår, som leder till ökad ohälsa och ökade samhällskostnader (= ökade vinster för skräpmats- och läkemedelsindustrin).

Kontentan av Antoine Béchamps slutsats är att vi endast kan hålla oss friska genom att upprätthålla en ”jordmån” som förebygger sjukdom, och INTE genom att i första hand döda bakterier, virus och annat med gifter, kirurgi och strålning.

immune-defenceOm vi ger kroppen bra förutsättningar, så klarar vi det mesta på egen hand, utan potenta läkemedel som alla har biverkningar. Då skulle belastningen på vården minska och resurserna räcka till dem som verkligen behöver hjälp av sjukvården. Ett vinna-vinna scenario.

Men idag satsas uppskattningsvis 98 % av resurserna på just sjukvård och resterande 2 % på förbyggande hälsovård, som därtill är kontraproduktiv. Livsmedelsverkets kostråd producerar t.ex. diabetiker och överviktiga på löpande band.

ζ

OBSERVERAATT

En pusselbit för att se och förstå varför det är som det är.

Kloka ord om grundorsakerna till sjukdom av Pasteur och Béchamp redan på 1800-talet, pedagogiskt framfört av Margareta Lundström.

Läs själv och reflektera >>> Pasteur versus Béchamp

ζ

Det handlar om att skapa balans och bra förutsättningar – för att i första hand förebygga sjukdomar.

Om vi upprätthåller en bra kostbalans och undviker brist på näring, vitaminer och mineraler, då stärker vi immunförsvaret och upprättar den rätta jordmånen för de goda bakterierna som gör oss gott och som håller de onda i schack på en ofarlig nivå. Vi får då också tillräckligt med ”byggnadsmaterial” (vitaminer och mineraler) för att reparera och hålla kroppen och hjärnan i trim.

fishoil-golden-pillsEtt exempel på att skapa balans är att minska på omega-6-fetter (som finns i t.ex. växtoljor och margariner som Becel) och öka omega-3-fetter (som t.ex. finns i fisk, gräsbeteskött och i kapslar med fiskolja). Ett överskott på omega-6 skapar en grogrund för kronisk inflammation i kroppen och det bidrar till många sjukdomar, som t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar (läs mer …).

Post_skylt_gammalLivsmedelsverket menar dock att vi bör använda mer omega-6 rika växtoljor och margariner. Varför? För att de är billiga att tillverka och Livsmedelsverket underordnar sig de kostrekommendationer som industrin utarbetar via sina organisationer. Livsmedelsverket har ingen egen forskning, de fungerar mer som ett postkontor, de stämplar OK och vidarebefordrar de kostrekommendationer som kommer från ”ovan”. Egen kunskap synes vara mycket skral.

Om man äter enligt tallriksmodellen (en extrem högkolhydratkost) får man höga nivåer av blodsocker och höga nivåer av insulin. Denna obalans ökar risken för diabetes, fetma, cancer, Alzheimer och det understödjer också inflammation i kroppen.

Om man har brist på D-vitamin, C-vitamin, magnesium, selen och andra vitaminer och mineraler, då skapas en jordmån för sjukdom och allmän ohälsa.

Det bästa sättet
att skapa en bra jordmån är att äta riktig mat, men det kan behövas tillskott då även den riktiga maten har blivit fattigare på vitaminer och mineraler.

DUnder alla omständigheter
behöver vi extra D3-vitamin (solvitamin) under den mörkare delen av året. Vi får helt enkelt för lite sol i Sverige för att kunna producera tillräckligt med D-vitamin. En anledning till varför vi är extra känsliga för influensor, förkylningar och depressioner under våren. Vårt lager av D-vitamin från förra sommaren har tagit slut.

Endast när solen står högt på himlen produceras D-vitamin när solen lyser på bar hud, cirka 10.000 IE på bara en knapp halvtimma i solen. Men detta sker i Sverige under en relativt kort tidsperiod, midsommar plus / minus två månader och bara mitt på dagen.

Enbart kosten innehåller inte tillräckligt med D-vitamin under den mörka årstiden. Vi behöver solljus, alternativt intag av tillskott under den mörka årstiden, för att må bra.

Därtill behöver vi sömn, motion och ett visst mått av trygghet, för att må bra.

ζ

Aaron-AntonovskyAaron Antonovsky

KASAM (känsla av sammanhang)

Vi behöver förstå sammanhang för att må bra, vi behöver kunna påverka vårt liv och vi måste känna det vara mödan värt att anstränga oss. Aaron Antonovsky har forskat på ”känslan av sammanhang” (KASAM) och dess stora betydelse för hälsa. Han menar också att en individ hela tiden pendlar, befinner sig på kontinuumet hälsa-ohälsa.

Han fokuserade främst på vad som gör oss friska, istället för på vad som gör oss sjuka. Aaron Antonovsky har skrivit en bok som är översatt till svenska med rubriken ”Hälsans mysterium”, en mycket bra bok innehållsmässigt (dock svårläst).
.

Bridge-broken.
Dagens hjältar

Aaron Antonovsky reflekterade över att hjältar var de kirurger och medicinare som fiskade upp och räddade trasiga människor ut livets flod. Men att det var få som reflekterade över varför så många trillade i och varför så få själva kunde ta sig upp igen. Ingen verkade bry sig om orsakerna till att allt fler människor blev så sjuka att de behövde läkarhjälp.

Det är uppenbart att läkemedelsindustrin fokuserar på vad som ger störst förtjänst och det är t.ex. att dämpa symtom resten av livet. De vill också ha friska individer som kunder, via förebyggande behandling i form att t.ex. statiner och experimentvacciner, vilket i sin tur ger fler patienter och merförsäljning av läkemedel.

De bekämpar aktivt, med våra myndigheters hjälp, det som skulle minska deras kundunderlag. De vill t.ex. begränsa tillgången till mineraler och vitaminer, läs mer … Sanna Ehdin.

Sammanhang är något vi strävar efter att förmedla på ”Kostdemokrati.se” och när man förstår hur saker och ting hänger samman, då kan man agera och slipper känna oro inför det okända. Man blir inte heller lika lättlurad, och på köpet mår man också bättre av att förstå sammanhang, enligt Aaron Antonovsky.

Jag menar att det är mödan värt att läsa på och engagera sig, att ta befälet över sin hälsa. Om inte vi bryr oss om vår hälsa och framtid, då bryr sig inte någon annan heller. Då är fältet fritt för kommersiella krafter att exploatera oss, våra barn och barnbarn (en processen som redan är igång).

ζ

Det är en dålig strategi att döda de goda bakterierna

Det är en ständig kamp på mikronivå och det gäller att hålla immunförsvaret på topp och inte tro att lösningen alltid är döda de ”onda” bakterierna. Många sköljer t.ex. munnen med antibakteriellt munvatten och tar då även död på de goda bakterierna, våra vänner, som skyddar oss.

Vad händer om vi äter något olämpligt när vår första försvarslinje är utslagen? Hur mår tandköttet när de goda bakterierna är utslagna? Påverkas matspjälningen? Osv…

Med extra fluor! Vad är fluor och vad gör det med våra kroppar och hjärnor? Har fluor någon inverkan på tandhälsan? Margareta Lundström har lovat att reda ut begreppen inom kort. Missa inte det!

En liten aptitretare under tiden … Vad din tandläkare inte berättar för dig…

Från barnsben får vi lära oss hur nyttigt och viktigt det är med fluor och det tog mig relativt lång tid att fullt ut omvärdera en uppfattning som satt mycket djupt. Det krävs att man läser på och att informationen kommer från flera olika oberoende källor, vilket mixas med egna erfarenheter, kunskaper och kryddas med lite sunt förnuft. Därefter fattar man själv det beslut som man tycker är bäst.

Ännu längre tid tog det att fullt ut genomskåda sjukvården. För inte kan det vara så illa, rakt över? Men efter något decennium är bilden kristallklar, ur alla aspekter.

ζ

Potentialen är ofattbar stor

Det går att relativt enkelt halvera sjukvårdskostnaderna, förbättra tillgänglighet och öka folkhälsa. Då skulle varje svensk som arbetar i snitt få tillbaka 40.000 kronor i skatt varje år och slippa köerna inom sjukvården. Men det ligger ju förstås inte i allas intressen att så sker (särintressen vill behålla ”sina” intäkter).

För att byta spår krävs politisk insikt, handlingskraft och vilja. Själva jobbet kan överlåtas till professionella resurser. Förtroendevalda, ansvariga politikers jobb är att se se till att jobbet blir utfört på ett för medborgarna och samhället bra sätt.

Idag förlitar sig de flesta politiker på ”auktoriteter” inom systemet och de nöjer sig med att sponsra en ruggigt ineffektiv verksamhet (som även slår hårt mot anställda inom vården). De flesta politiker synes sakna den kompetens eller det engagemang som vi väljare borde kräva av våra förtroendevalda. Politisk godtrogenhet undergräver hela samhället, på samma gång som dagens politiker lämnar walkover till morgondagens missnöjespolitiker.

Folket börjar så smått komma till insikt om att vi måste byta spår.

ζ

graph-low-break2PROGNOS (om inget görs)

SKL har kommit fram till att kommunal- och landstingsskatten successivt skulle behöva höjas med 13 kronor de närmaste 25 åren om utgiftsökningarna för hela kommun- och landstingssektorn fortsätter i samma takt och inga andra förändringar görs.

Anders Klevmarken, professor emeritus i ekonometri, och Björn Lindgren, professor emeritus i hälsoekonomi, har också analyserat befolkningsförändringarna och drar slutsatsen att sjukvårdens kostnader kan stiga med 270 procent fram till 2040 – alltså närmare en tredubbling av utgifterna.

Läs mer … Vägskälet för att betala vårdnotan

Tanken är således att ett hushåll med två förvärvsarbetande i snitt då ska betala runt en halv miljon skattekronor per år till enbart sjukvården. Dessa pengar finns inte!

.
Leif Lundberg
Civilingenjör / Managementkonsult

Bloggkatalog ... www.kostdemokrati.se/leif/

ζ

APPENDIX

Arne-AstrupArne Astrup

.
”Jag hade fel, du hade rätt”
– historien upprepar sig.

Efter att tidigare varit övertygad om att fett var farligt och kolhydrater bra (även kolhydrater med högt GI) så har Astrup på senare år ändrat åsikt. Bland annat efter den stora DIOGENES-studien som han härom året publicerade i New England Journal of Medicine

Studien visade att en kost med högre proteinintag och lägre kolhydratinnehåll och lägre GI är bättre för vikten. Detta medan kostråd liknande dagens råd från Livsmedelsverket gav sämst viktutveckling.

Läs mer … Kostdoktorn

ζ

Milestone

Fler förklarande historiska milstolpar: Forskningsfusk och ”hitte-på”

På femtiotalet lurade Ancel Keys en hel värld med sin ”Seven Countries Study” med att kolesterol orsakade hjärtsjukdom. Fusket avslöjades redan efter ett par år, men det var försent, växeln var redan lagd och är så än idag. Se kortfilm (2,5 min):

.
På 1970-talet hittade en amerikan, en arbetsmarknadsjournalist vid namn Nick Mottern, på att mättat fett skulle understiga tio energiprocent. Det fanns ingen vetenskap som stöd för de uppfattningen då och inte heller idag.

Men Livsmedelsverkets kostråd bygger än idag på denna ”hitte-på-siffra”. Därför påtvingas skolbarnen lättmjölk och lättmargarin, utan alternativ.

De som tjänar på skräpmat och ohälsa stödjer dessa trossatser, de stödjer de som håller sig på spåret och bekämpar de som har fräckheten att växla in på annat spår (ny sann kunskap och erfarenheter). Allt handlar om pengar och detta kommer att fortgå tills ansvariga politiker tar befälet!

.

Läs mer … Mättat fett

ζ

Avslutningsvis

Många politiker är idag upprörda över att den privata vårdsektorn gör vinster och menar att skattepengarna borde stanna inom vården. Vad de ännu inte har förstått är att hela vården, även den offentliga, är ”ockuperade” och dess främsta uppgift är att generera vinster åt den PRIVATA läkemedelsindustrin. Vi blir således lurade på hundratals miljarder kronor varje år, om man inbegriper vårdkostnaderna.

Hur detta har gått till har docent Ralf Sundberg förklarat i sin bok ”Forskningsfusket! Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin. Läs mer …

Beställ boken här:

Skattenota

Notan står medborgarna för i form av ohälsa och skattemedel (runt 40.000 kronor per år och arbetande svensk i överkostnad, som tillfaller vård- och läkemedelsindustrin). Allra värst slår dock ohälsans kostnader som kan värderas till 360 miljarder kronor per år (läs mer…), lika mycket som hela sjukvården kostar.

ζ

.
EU-parlamentet mars 2012

Läs även … LEDARE: Sjukvården på väg mot kollaps … Där EU-parlamentet kommit till följande insikt:

”De kroniska sjukdomarnas negativa inverkan på människors hälsa håller på att urholka ekonomin i EU:s medlemsländer. EU-parlamentet fastslog i mars 2012 att ökningen av fetma och diabetes är den allvarligaste utmaningen för folkhälsan
:
Kronisk sjukdom som diabetes, fetma och KOL är i dag den vanligaste orsaken till att individer inte är i aktivt arbete.
:
Man betonade att diabetes inte längre är den enskilda individens problem, inte heller bara sjukvårdens problem, utan är ett problem som kräver insatser från hela samhället.”

ζ

112

.
Det finns enkla, billiga och effektiva lösningar

Vi bevittnar en tragisk och onödig utveckling vad gäller folkhälsan och vårdens kostnadsexplosion då t.ex. diabetes och fetma är relativt enkelt att både förebygga och behandla. Men då skulle förstås skräpmats- och läkemedelsindustrin förlora intäkter. Och eftersom det är industrin som idag bestämmer, så går denna utveckling minst sagt trögt för att inte säga dessutom åt fel håll.

Att INTE agera politiskt kommer att få mycket stora konsekvenser för ALLA medborgare. Observera att vården inte själva kan ta sig ur det hörn de målat in sig i (de saknar den kompetens, de erfarenheter, det handlingsutrymme och det incitament som erfordras för att lyckas).

Detta är en politisk fråga som kräver ett brett anslag, det är INTE en medicinsk fråga som kan överlåtas till vårdens auktoriteter och ledare att bestämma över (som EU-parlamentet mycket riktigt kommit till insikt om).

Hög tid för ansvariga politiker, som via våra gemensamma skattemedel bekostar kalaset, att ta befälet. Och byta till ett spår som gynnar medborgarna och samhället.

 

spårkorsning

Kommentera