”Saltfälla i vanliga matvaror” kunde man läsa med krigsrubriker på första sidan i Svenska Dagbladet torsdagen 12 september. Så fortsätter man i ingressen att skriva om blodtryckshöjande salt. Vi rekommenderas i artikeln att inte äta mer än 5-6 gram salt per dag.
Artikeln fick en uppföljning följande dag med rubriken ”Onödigt saltande döms ut”. Där fick en dietist uttala sig och det föreföll som om hon hade förväxlat salt med socker.
Artiklarnas budskap är:
SALT → HÖGT BLODTRYCK → HJÄRT-KÄRLSJUKDOM → 1.000-1.500 FLER DÖDA PER ÅR
Men beviskedjan faller redan i första ledet. Eftersom salt generellt inte orsakar högt blodtryck. Man måste alltså hitta något annat än salt som orsakar de extra 1.000-1.500 dödsfallen.
Vi är konstruerade att tycka om salt (NaCl = natriumklorid) och se till att vi får i oss det. Vi har 0,9% salt i blodplasma. Salt är förutsättning för liv. Salt är också ett konserveringsmedel och en smakförhöjare.
Krig har förts om salttillgångar under historien, soldater har fått sin lön i salt, salt har används som betalningsmedel. Människor har sökt sig till områden med salt för både sig själva och sin boskap.
Inuiterna visste precis vilken snö de skulle smälta för att få den nödvändiga salthalten i matlagningen. Om du har huvudvärk kände dig matt och svag då skulle en inuit rekommendera dig en skål med färskt blod eller köttbuljong kokt i smält snö av rätt salthalt.
Jägare och herdefolk i inlandet var beroende av färskt blod för att tillfredsställa sitt livsviktiga saltbehov. I brist på andra saltkällor brände man ett speciellt gräs vars aska användes i matlagning.
Man VISSTE att saltbrist ledde till huvudvärk, trötthet och sjukdomskänsla.
För tusentals år sedan visste våra förfäder vad de behövde för att överleva. De levde på en kost med mycket få kolhydrater.
Kroppens metabolism är helt annorlunda när den är anpassad till en lågkolhydratkost. Salt och vatten utsöndras på ett mer effektivt sätt vilket gör det viktigt att upprätthålla saltkoncentrationen i blodet.
Från att ha betraktats som heligt, har salt i dag demoniserats och beskylls för att höja blodtrycket.
Men det existerar inga bevis på att salt generellt höjer blodtrycket. Vid en mer än halvering av saltintaget hos en grupp människor ledde det till en liten sänkning av blodtrycket (2-6mm) hos 30% och en motsvarande höjning hos 20% .För 50% blev det ingen förändring.
Det finns inget klart mönster mellan saltintag och blodtryck om man jämför olika befolkningsgrupper internationellt. (om vi inte vill jämföra oss med en liten grupp indianer som lever i den saltfattiga regnskogen i Brasilien. De har ett lågt blodtryck som inte förändras med stigande ålder. De är småväxta, våldsbenägna och har en kort livslängd)
Alla studier som gjorts på sambandet mellan salt och högt blodtryck har misslyckats att visa fördelar med en saltreduktion.
Däremot har man sett samband mellan högre saltkonsumtion och längre livslängd.
Mäktiga medicinska kommittéer har inte låtit sig hindrats av att bevis saknas om sambandet mellan salt och högt blodtryck, utan man har ändå utfärdat rekommendationer om saltreduktion till maximalt 5-6 gram per dag.
Brist på vetenskapligt underlag har aldrig hindrat kostdiktatorer från att ge råd till allmänheten.
Det är den här teskeden salt som artikeln i SVD handlar om och som Livsmedelsverket också förordar.
En storm av protester väcktes från andra ledande forskare när rekommendationerna offentliggjordes. De som protesterade skrev bland annat att det tydligen var att viktigt att presentera ett enkelt budskap som passar media att förmedla. (Artiklarna i SVD bär syn för sägen)
Saltbrist sätter igång en kaskad av hormonella reaktioner i kroppen för att upprätthålla osmotisk balans och blodtryck. I längden ger detta allvarliga skador på cirkulationssystemet och stimulerar inflammatoriska processer i kroppen. Kan leda till insulinresistens, hjärtsjukdom, förvirring m.m.
Saltbrist kan bli mycket kritisk i värmeböljor och under maratonlopp och orsaka cirkulationskollaps. Då är snabb behandling livsviktig.
Salt sill och salt fläsk var stapelvara för bara några generationer sedan. Så kom kylskåp och frys och saltkonsumtionen minskade.
På sjukhus ger man ofta en saltlösning intravenöst 0,9%. Man kan ge 3 liter per dygn. Det innebär 27 gram. Till detta kommer 5-6 gram i maten (om Livsmedelsverkets rekommendation följs). Det blir 33 gram salt/dygn!
För mycket salt är riskfritt så länge vi har tillgång till vatten. För lite salt är däremot livsfarligt.
”Vi behöver minst 15 – 25 gram salt per dag, medan Livsmedelsverket rekommenderar maximalt 5 gram salt per dag.
Normalt kan vi äta upptill 100 gram salt per dag utan problem, så länge vi har tillgång till vatten.
Således finns det inget skäl till att reducera saltmängden, det är t.o.m. livsfarligt!”
Dr Björn Hammarskjöld
För en mera grundlig fysiologisk förklaring och hårda fakta hänvisar jag till dr Björn Hammarskjöld och dr Ulf Ljungblad.
Livsmedelsverkets saltråd gör att 60 DÖR varje dag – helt i onödan!
Saltbrist kan ge cirkulationskollaps och plötslig död och kanske orsakar lågt saltintag högt blodtryck.
Tidningsartikeln i SvD
Så till tidningsartikeln, som grundar sig på ett ”avslöjande” som Konsumentföreningen i Stockholm gjort om skillnader i salthalt på en hel lång rad av halv- och helfabrikat. Man kritiserar och jämför dem i avseende på deras saltinnehåll. Det övriga innehållet i köttbullarna tycks man inte ha problem med.
Gris och nötkött, lök, potatisstärkelse, potatisflingor, salt, nötprotein, potatis, glukossirap, lökpulver, jästextrakt (innehåller glutamat min anm.) aromer, vitpeppar, kryddextrakt.
Jag tycker att det måste finnas bättre sätt att få i sig det livsviktiga saltet än att äta dessa industriellt tillverkade produkter köttbullar, majsflingor, potatismospulver, grillkorv eller plättar som man tar som exempel på ”livsmedel” i artikeln.
Här är några remarkabla yttranden i artikeln
En smak- och aromforskare på SIK, (Livsmedelsindustrin forskningsinstitut) påstår i artikeln att vi är skapta för mindre än ett gram salt per dag. Skulle det uppstå tillfällig brist på grund av fysisk aktivitet så kan kroppen hantera det. (Kommentarer överflödiga, det får tala för sin egen orimlighet)
En dietist och f.d. anställd på Scan påstår i artikeln: ”För mycket salt avlagras i kärlväggarna så att dessa blir mindre elastiska och därmed pumpar fram blodet sämre. För högt salt i maten sätts också i samband med njursjukdomar, benskörhet, Alzheimers sjukdom, övervikt, diabetes och magsår. (Min kommentar: Om man byter ut salt mot socker stämmer det bra)
Finland har lyckats! Man konsumerar nu 7-9 gram per person långt mindre än svenskarna påstår man i artikel. (Min kommentar: Tyvärr har inga hälsofördelar visat sig, snarare har det blivit något sämre än jämförbara länder där man inte minskat på saltet. Min anm)
Skrämselpropaganda och mytspridning
Kännetecknande för denna typ av skrämselpropaganda och mytspridning är att man skapar ett pseudoproblem för att slippa att ta i det verkliga problemet.
Det verkliga problemet som konsumentföreningen i Stockholm borde ta i är alla sockerarter med förledande namn som finns i alla hel- och halvfabrikat.
Men då riskerar man att stöta sig med mäktiga ekonomiska krafter.
Salt verkar vara riskfritt att göra till syndabock.
“Man skapar ett pseudoproblem för att slippa att ta i det verkliga problemet.”
Livsmedelsindustrin kan sitta lugn och betrakta spektaklet och tacka för gratisreklamen i den näst största morgontidningen. Allt är bra bara man minskar på saltet. Det kommer de att göra. Så kan de utvidga sitt sortiment med produkter: ”Utan tillsatt salt” och sätta till lite mera glykossirap, karamelliserat socker, jästextrakt och konstgjorda aromer.
Salta gärna, men gör det på hemlagad mat!
Margareta Lundström
“Jag tycker att det måste finnas bättre sätt att få i sig det livsviktiga saltet än att äta dessa industriellt tillverkade produkter som man tar som exempel på ”livsmedel” i artikeln; köttbullar, majsflingor, potatismospulver, grillkorv eller plättar.
Källor:
- Trick and Treat, av Barry Groves med 36 orginalkällor.
- The Art ans Science of Low Carbohydrate Living, av Jeff S.Volek PhD,RD och Stephen D.Phinney, MD,Phd.
- Salt and your Health, Exposing Mainstream Myths, Wise, Traditions, Volume 13 Number 1 Spring 2012, av Satin Morton, PhD med 46 orginalkällor.