Följande text kan man läsa på informationsbladet för de offentliga föreläsningar som arrangeras av CMR (Sahlgrenska Center for Cardiovascular and Metabolic Research, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet).
…CMR bedriver forskning om ämnesomsättningsrelaterade hjärt-kärlsjukdomar. Visionen för CMR är att genom en ökad förståelse bidra till att bota och lindra några av vår tids allvarligaste folksjukdomar. Inom centret samarbetar flera oberoende forskargrupper med att utreda orsakerna till det metabola syndromet, som är ett samlingsnamn för alla de riskfaktorer som kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Vår verksamhet länkar samman forskning om fetma, typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, områden där Göteborgs universitet länge har haft en ledande position…
Ingrid Larson med dr, klinisk näringsfysiolog och föreläste under rubriken;.
”Mat i portföljen och så in i Norden?”
Tallriksmodellen är död – länge leve portföljmodellen skulle man kunna sammanfatta föreläsningen eller meningen med att äta är att sänka kolesterolvärdet.
Portföljkost kännetecknas av:
protein från växtriket, lösliga fibrer, växtsteroler, mandel och nötter.
Så gjorde Larsson gjorde ett sensationellt och efterlängtat avslöjande. Äntligen kan vi sluta grubbla över vad medelhavskost består av.
Det är den mat man åt på Kreta före 1960..
Det går ju inte att flytta Medelhavet hit så vi får nöja oss med Lantmännens Nordiska medelhavskost. Lantmännen finansierade en av de studier som Ingrid Larsson refererar till. En framgångsrik studie som sänkte alla livshotande värden lika bra som statiner.
Men så var den ambitiös – 88 försökspersoner fick testa kosten i 6 veckor. I studierna testades både sojadryck och sojaprotein.
Om man tittar på hur produktplaceringen utföll under föreläsningen så fick det multinationella företaget Unilever med Becel och flytande margariner sin beskärda publicitet. De är säkert tacksamma mot Ingrid Larsson. De har inte haft det så lätt på sista tiden. Människor har vänt Becel ryggen.
Bagerinäringen kan vara nöjd med hur deras produkter exponerades.
Spannmålsodlarna behöver lite tröst nu när det visat sig att deras produkter innehåller kadmium.
Läkemedelsindustrin kan ju alltid räkna med stor uppmärksamhet. De kan vara belåtna med att det framhålls att statiner är lika bra som nordisk medelhavskost. Det kan ju finnas de som hellre tar statiner än äter fågelmat.
Nyckelhålsmärkta produkter blir aldrig bortglömda i dessa sammanhang. En honnör till Livsmedelsverket. Det behövdes. Så tilltufsat som verket blivit under senare tid. Oförståndiga människor väljer bort deras nyckelhålsmärkta produkter.
Det som känns nytt och fräscht med dessa kostråd är betoningen på soja. Det är modigt eftersom det är väl känt att soja inte anses vara människoföda – eller djurföda för den delen.
Men om har man plöjt upp 72 miljoner hektar för att odla sojabönor i USA så vill man självklart få avsättning för sina bönor.
United Soyabean Board spenderar 650 miljoner om året på lobbyverksamhet och finansiering av forskning för att visa sojabönans överlägsenhet. Det är inte svårt att med så mycket pengar få det resultat som man önskar och de förespråkare man vill ha. Vad gör en stackars näringsfysiolog mot de musklerna. Nu får vi solidariskt hjälpa till med att äta bönorna.
Dessutom pågår försök med att odla sojabönor i Skåne. Det förklarar Lantmännens intresse för studien.
Besserwissrar menar att sojabönan innehåller lektiner som blockerar de enzymer som behövs för att bryta ner proteiner i sojabönan. Detta kan leda till allvarliga mag- och tarmproblem och brist på aminosyror. De menar också att soja innehåller fytoöstrogener som kan störa kroppens eget hormonsystem. Dessutom påstår man att alla baljväxter och spannmål och soja innehåller fytinsyra som hämmar upptagningen av mineraler, vilket orsakar den mineralbrist som tredje världen lider av.
Det är väl inte mer än rätt att vi solidariskt delar den mineralbristen med tredje världen?
Vi vill väl inte vara som kineserna som vekar sig och bara använder soja som gröngödsling och efter fermentering.
Medelhavskosten kan också ses som en pyramid där man genom formen kan illustrera både mängd och frekvens. Längst ner bottnar man med fullkornsprodukter -gryn, spannmål, bröd, pasta och ris som bör äta varje dag. Längst upp i pyramidens topp fanns det röda köttet som man kan äta en gång i månaden.
De som fått för sig att homo sapiens är köttätare måste ha fått allt om bakfoten.
De finns även de som påstår att vi från tänderna till grovtarmen är köttätare eller ännu värre att vi har samma gener som våra släktingars släktingar som levde som jägare och samlare. Således skulle våra gener uppleva soja, fullkorn eller växtoljor som främmande och att det skulle skapa kaos i kroppen.
Men svårigheter är till för att övervinnas. Med Ingrid Larssons beslutsamhet och med och industrins och Livsmedelsverkets hjälp skall vi nog komma över detta.
Av den rekommenderade maten att döma så är vi nog mera släkt med fåglarna än med de köttätande rovdjuren. Dessutom gör sig Ingrid Larssons mat så bra på bild. Vackra färger och former precis som fodret hos de exotiska fåglarna i Slottsskogen.
Frågor från publiken besvarades galant. En herre 80++ frågade om han kunde äta ett ägg tillsammans med sin gröt på morgonen. Sannolikt gick det bra svarade Ingrid Larsson och för säkerhets skull så upprepade hon ordet sannolikt. Av detta kunde vi förstå att helt säkert var det inte.
Samme herre undrade om man fick äta ost. Det skall vara mager ost men om man lägger hela tre skivor mager ost på brödet så kan det motsvara en skiva fet ost. Kloka ord!
Någon undrade över varför det rekommenderades bryggkaffe.
Det visade sig då att det fanns en norrländsk studie som visade ökad hjärtdödlighet bland dem som drack kokkaffe.
Varför rekommenderas inte te frågade någon. Bryggkaffe rekommenderas framför te därför att ämnen i te kan förhindra visst näringsupptag.
Vad är det för fel på smör frågade en man. Ingrid Larson hänvisade då till studie utförd i Karelen, tror jag, som visade samband med mättat fett och hjärt-kärlsjukdomar. Därför var smör inte att rekommendera. Men om man gärna ville äta smör så var det OK om man kompenserade det med att äta mer av hälsosammare produkter.
Ingrid Larsson vekar sig lite denna gång när det gäller smör. Förra gången jag lyssnade på henne svarade hon en dam som frågade om smör att hon kan ta en morot istället, om det var A-vitaminerna hon behövde.
Man kanske tycker att jag är verkar otacksam och raljant. Här ställer forskare upp med sin kunskap för att upplysa oss. Men jag menar att det handlar om marknadsföring och de får betalt för det. Det handlar om omsorg, men inte om omsorg om oss.
Ingrid Larsson står för kostråden och de andra professorerna står för farmakologiska preparat som skall ta hand om kostens följder. Föregående föreläsare marknadsförde två preparat som skulle minska på bukfettet och öka insulininsöndringen hos personer med diabetes II . (När det gäller Diabetes II är väl inte det främsta problemet brist på insulin utan snarare insulinresistens?).
Ingrid Larsson är inte vem som helst. Hon har inflytande över vad våra barn får äta i skolan, vad våra gamla får äta i äldrevården och vad vi får äta om vi hamnar på sjukhus.
Ingrid Larsson:
- Arvoderade föreläsningar för hälso- och sjukvård och industri.
- Medförfattare till ”Fetma från gen- till samhällspåverkan”, Studentlitteratur 2007 mot privat ersättning.
- Medförfattare till PM Praktisk Medicin, 2007, 2009 mot privat ersättning.
- Faktagranskare åt B. Wahlströms förlag: ”Livslång hälsa med CSIROmetoden”, 2006 mot privat ersättning.
- Kongressresa 2009 delvis finansierad av Abbott.
- Forskningsanslag från Pfizer, Cederroths AB och Roche för fetmaforskning (–2009).
- Sakkunnig åt Socialstyrelsen. Riktlinjearbete Levnadsvanor. Faktagranskare 2007–2009,
- Tillförordnad ordförande i gruppen Matvanor, 2009–2010.
Läs följande en gång till!
…CMR bedriver forskning om ämnesomsättningsrelaterade hjärt-kärlsjukdomar. Visionen för CMR är att genom en ökad förståelse bidra till att bota och lindra några av vår tids allvarligaste folksjukdomar. Inom centret samarbetar flera oberoende forskargrupper med att utreda orsakerna till det metabola syndromet, som är ett samlingsnamn för alla de riskfaktorer som kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Vår verksamhet länkar samman forskning om fetma, typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, områden där Göteborgs universitet länge har haft en ledande position…