Fetmaoperation räddar diabetiker … eller?

Stämmer nedanstående eller är det ett påstående som vilar på lösan sand, som lutar sig mot en tillrättalagd ”studie” – som egentligen inte bevisar någonting alls?

Ovanstående är en ”nyhet” som i dagarna kablats ut över hela Sverige av public service och tidningar. Många överviktiga diabetiker tror självfallet att en viktoperation kan vara en lösning på deras hälso- och viktproblem. Det förfaller dock märkligt att det skulle stärka hälsan att stympa magen och tarmar som om dessa organ vore onödiga bihang (borde inte vården veta bättre än så?).

Frågan är vad det var som startade denna ”mediavåg” som nyligen svepte över hela landet? Var det sant eller var det bara manipulation med statistik för att få fram önskar resultat (svaret följer längre ner.)?

Gastric Bypassoperation (GBP) är ett stort ingrepp som innebär stora risker, som ger svåra livslånga biverkningar och som ger alla patienter en kronisk vitamin- och mineralbrist. Ännu märkligare blir det att vården väljer att operera magen när det går att äta sig ner i vikt – utan några biverkningar. Man väljer bort en evidensbaserad ofarlig metod (lågkolhydratkost) ill förmån för en livsfarligt operation som sker utan vetenskapligt stöd – vilket också innebär ett medvetet brott mot Patientsäkerhetslagen.

Varför bryr sig inte vården? Att de inte skulle känna till vad som gäller förefaller osannolikt efter drygt sju år. Är inte vården skyldig att hålla sig uppdaterad och följa lag?

Socialstyrelsen bekräftade den 16 januari 2008 (efter flera års utredning) att lågkolhydratkost uppfyller kravet på «vetenskap och beprövad erfarenhet» för behandling av diabetes och övervikt. Således ska vården enligt lag informerar om och erbjuda detta alternativ till sina patienter – men det görs sällan.

Läkare och diabetessköterskor känner inte till lagen (eller vägrar följa den) … NEWSMILL 2009

Att man går ner i vikt när man har svårigheter att äta efter en viktoperation är inget konstigt och att diabetiker får bättre kontroll på sitt blodsocker är heller inget konstigt då patienterna går över till LCHF (där fettet är deras eget kroppsfett). Detta kan dock enkelt åstadkommas utan operation.

Detta är en typ av nyhet som kablas ut med jämna mellanrum, som t.ex. år 2007 när vi kunde läsa och höra på Sveriges Radio att ”Fetmaoperationer räddar liv” baserat på utvalda observationer och ”studier” – men vi får sällan höra om risker och konsekvenser efter viktoperationer.

Larmrapporter som att ”Syge fedmeopererede vælter ind på hospitalerne” lyser med sin frånvaro i Sverige. Då och då publiceras enstaka fall (så kallade anekdoter) som indikerar att det ibland kan gå snett, men bilden som förmedlas är att det sker sällan (”alla operationer innebär ju en risk”).

Men frågan är om det finns några ”lyckade” Gastric Bypassoperationer överhuvudtaget med tanke på de biverkningar alla opererade får och om det finns någon patient som INTE ångrar sin operation när euforin över den initiala viktnedgången lagt sig – när biverkningarna börjar ge sig till känna och när vikten för många är på väg upp igen?

Är syftet med dessa återkommande mediavvågor (som i positiva ordalag beskriver viktoperationer) att lura medborgarna – ett sätt att hålla viktoperationsindustrin under armarna? Då gör inte public service eller media sitt jobb – att ge medborgarna saklig och opartisk information, en underlåtenhet som i det här fallet får katastrofala konsekvenser.

Exempel på en artikel från år 2007:

Fetmaoperationer räddar liv” … SR 2007

Vården opererar i mörker

– utan uppföljning och kvalitetssäkring

Uppföljning och eftervård är i det närmaste obefintlig efter viktoperationer varför man kan säga att man viktopererar i blindo och sannolikt är man inte intresserad av resultatet eller så vill man mörka det (annars hade man haft en fungerande uppföljning). Det kan också vara en kompetensfråga.

Denna brist på uppföljning och eftervård har nu även fått läkare att reagera.

”Ta ansvar för fetmaopererade” – Riktlinjer saknas och uppföljningen måste förbättras radikalt … Läkartidningen

Den bristfälliga uppföljningen av personer som genomgått gastrisk bypass-operation är djupt oroande, anser Ingrid Eckerman och medförfattare. Evidensbaserade riktlinjer saknas, och kvalitetsregistrets uppföljningstid är för kort. Sjukhusläkarna måste ta ett större ansvar för uppföljningen.

Många patienter har vittnat om att de blir lämnade vind för våg efter sin viktoperation och de blir bollade mellan olika läkare som oftast inte kan hjälpa dem med de konsekvenser som viktoperation ger (även då själva operationen betraktas som ”lyckad”). Till sist riskerar patienterna att bli diagnosticerad som psykiskt sjuka då läkarna inte hittar något fel – mer än att magsäcken och tarmarna är stympade (vilket ju inte kan återställas i efterhand).

Fetmaoperationernas mörkade baksidor! … Distriktsläkare

Ett axplock artiklar som publicerats de senaste dagarna.

  • Fetmaoperation räddar diabetiker … SVT … GP.
  • Fetmaoperation räddar diabetiker … NORRTELJE TIDNING.
  • Fetmaoperation halverade risk för förtida död hos diabetiker … Dagens Medicin.
  • Kraftigt minskad dödlighet för diabetiker efter fetmakirurgi … SAHLGRENSKA AKADEMIN.
  • Besparing genom att operera feta patienter (kan ses under ytterligare två månader … TV4 PLAY.

Studie från förra året som ”glömdes”

– som sopats under mattan

Studie: Femton år efter en viktoperation hade tre av fyra patienter återigen blivit diabetiker – men nu med en stympad mage och med kronisk näringsbrist som underminerar hälsan. Ingen bra metod att operera mot diabetes – speciellt inte när det går att få bättre resultat med kostbehandling utan biverkningar. Det skulle också bli betydligt billigare för vården och samhället – så valet borde vara självklart.

Fetmaoperation ger diabetiker normala sockervärden två år efter operationen. På längre sikt återfaller dock många i sjukdomen … EXPRESSEN

13-åriga överviktiga barn magopereras i ”kliniska försök”!

Vem har godkänt det? Finns det etiskt tillstånd för det?

Studien om ligger till grund för denna ”nyhet”

– som kablats ut över hela landet

Jag anade ugglor i mossen och beslöt att granska studien.

Cardiovascular disease and mortality in patients with type 2 diabetes after bariatric surgery in Sweden: a nationwide, matched, observational cohort study … THE LANCET

På Sahlgrenska akademins hemsida presenteras viktoperation I positiva ordalag och där studiens resultat anses stödja påståendet att gastric bypass är en effektiv behandlingsmetod vid fetma med BMI högre än 35 kg/m2 och vid typ 2-diabetes, som även minskar risken för allvarlig hjärtsjukdom och dödlighet. Inte ett ord om de risker och konsekvenser som viktoperationer innebär.

Kraftigt minskad dödlighet för diabetiker efter fetmakirurgi … SAHLGRENSKA AKADEMIN

I GP-artikeln erkänns att det är svårt att veta om de som lyckas banta med andra metoder också löper mindre risk att dö. Högst anmärkningsvärt att man inte tar reda på det innan man utsätter sina patienter för ett mycket brutalt ingrepp som inte kan återställas – som påverkar patienternas livskvalitet livet ut. Dyrt blir det också. Man undviker också nogsamt att redovisa total dödlighet efter viktoperation – där självmord är vanligt.

Fetmaoperation räddar diabetiker … GP

Nedan min analys av studien – där man ”blandar äpplen med päron” – så att man kan få det resultat man önskar.
blanda äpplen och päron. Två icke jämförbara grupper.

Jag har läst artikeln

Cardiovascular disease and mortality in patients with type 2 diabetes after bariatric surgery in Sweden: a nationwide, matched, observational cohort study

Björn Eliasson, MD, Vasileios Liakopoulos, MD, Stefan Franzén, PhD, Ingmar Näslund, MD, Ann-Marie Svensson, PhD, Johan Ottosson, MD, Soffia Gudbjörnsdottir, MD

I artikeln (”studien”) visar man sedvanliga tabeller och diagram som på ett övertygande sätt söker visa att resultaten stämmer med rubriken. Men jag råkade titta på den första tabellen där man vill påskina att behandlingsgruppen är helt jämförbar med kontrollgruppen (de som inte opererades) – och fann att det fanns stora signifikanta skillnader mellan grupperna som enbart det kan förklara resultatet.

Det första man kan konstatera är att det är ingen traditionell dubbelt blindtest (det är svårt att dölja att man blivit opererad).

Nästa konstaterande är att det är många och stora skillnader mellan de opererade och kontrollgruppen. Det var bara fem av 23 signifikanta faktorer som var lika mellan grupperna, varav 17 var till kontrollgruppens nackdel.

Kontrollgruppen

Observera att det var nästintill dubbelt så många rökare i kontrollgruppen – 509 fler rökare (+ 94%).

Kontrollgruppen innehåller dessutom många fler som tidigare drabbats av hjärtsvikt – 81 fler med hjärtsvikt (+ 47%).

Kontrollgruppen innehöll fler som drabbats av stroke – 48 fler hade drabbats av stroke (+ 37%).

Fler använde statiner i kontrollgruppen, vilket ökar risken för sjukdom och död – 934 fler hade ordinerats statiner (+ 44 %). Det stora antalet som ordinerats kolesterolsänkande läkemedel indikerar att vi talar om stora riskgrupper.

Fler hade också sockersjuka typ 2 i kontrollgruppen – 556 fler var sockersjuka (+ 11%).

Fler åt blodtryckssänkande mediciner i kontrollgruppen – 439 fler hade för högt blodtryck (+ 12%).

Utbildningsnivån var lägre i kontrollgruppen.

Således var kontrollgruppen betydligt sjukare redan vid start och grupperna var inte alls jämförbara.

Vidare:

Sedan har man slumpat enstaka saknade data – men man anger inte hur många eller vilka värden som är förfalskade. Så kontrollmaterialet är mycket skevt.

Sedan har man skattat Kaplan-Meier-överlevnadskurvor [1]. Man har skattat fortsatt överlevnad efter ett års remissionsbedömning (symtomfrihet) med hjälp av ett dataprogram som beräknar Kaplan-Meier-kurvor.

Medianuppföljningstiden var 3,5 år. Då fanns det enligt figur 3 mindre än 1 800 personer av
6 132 kvar i studien.

Maximala uppföljningstiden var 7,99 år. Men då fanns det bara enstaka patienter kvar i studien.

Det saknas mortalitetssiffror i absoluta tal annat än 88 döda i behandlingsgruppen och 288 i kontrollgruppen.

Det saknas data på hur många av och hur länge patienterna var i remission då det gäller sockersjuka.

Mer än hälften tappade mindre än 2 enheter BMI eller mindre än 5 % eller mindre än 6 kg i vikt på ett år (figur 3 i studien), ingen viktuppföljning sedan dess. Ett katastrofalt dåligt viktresultat, trots att man stympat magen.

Sammanfattningsvis

Med tanke på den stora skevhet i grundparametrarna så går det inte att dra några som helst slutsatser av studien.

Med tanke på att mycket av det som redovisas synes vara datorsimuleringar, tillrättalagda data och att antalet patienter som redovisas efter 3,5 år synes vara ganska få och avsaknaden av jämförelser med kontroller så går det inte att dra några som helst slutsatser för bariatrisk kirurgi. Inte heller kan kirurgin anses vara lyckad då endast 47 % av dem som opererats gått ned mer än 6 kg på ett år.

Det är intressant att jämföra med Jörgen Vesti Nielsens Karlshamnsstudie publicerad 2008 där samtliga gick ned
minst 5% på sex månader, i genomsnitt 11.5 kg. Och samtliga som höll sig till en lågkolhydratkost med högst 100 g kolhydrater var viktstabila i 44 månader.

Och då slapp de alla former av magstympande kirurgi. De slapp täta kontroller på grund av komplikationer och till en bråkdel av priset.

Mora 2015-10-09

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition
Politisk sekreterare Dalarnas Sjukvårdsparti
Sekreterare Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Related Posts

Fyll i vad du vill söka på och tryck "Enter"

Till toppen