Tack för Karin Olssons och Bertil Öhlins artikel under rubriken; ”ABC om Hyponatremi ” i Läkartidningen.
Här beskriver författarnaen relativt ny diagnos Syndrome of Inappropriate ADH-secretion (SIADH). Deras artikel är understödd av Gudmundur Johansson i en Medicinsk kommentar på sidan 871 i samma nummer av Läkartidningen.
Hyponatremi = Saltbrist
Vid akututtalad saltbrist är risken för död cirka 20% (20 av 100 patienter)!
Akut saltbrist orsakar hjärnödem som ger neurologiska symptom och i värsta fall död. Dessa patienter kräver akut korrigerande behandling. Det förekommer i upptill 15% (15 av 100) av alla sjukhusvårdade patienter.
Akut saltbrist: Hastigt påkommen förvirring, kramper och koma.
Kronisk saltbrist: Trötthet, förvirring, illamående (kräkning), rörelserubbning, dysfasi (språkproblem), kramper och koma.
Källa: internetmedicin
Författarna skriver en utmärkt översiktsartikel om orsakerna till hyponatremi liksom behandlingsalternativen. De beskriver också att förekomsten av hyponatremi är upp emot 30% av inneliggande patienter på SUS (Skånes Universitetssjukhus)!
De finner också att den vanligaste orsaken är SIADH som beskrevs första gången 1967 i USA. Det finns flera artiklar under årens lopp där man framför hypotesen SIADH som orsak till hyponatremi.
Någon orsak till SIDH framkastas inte. När jag går tillbaka i minnet så var hyponatremi en ovanlig diagnos på 1970-talet då jag gjorde AT på St Eriks medicinklinik.
Då ställer jag mig frågan vad som har hänt rörande nutritionsområdet sedan 30 år.
Det som slår mig med kraften av en slägga i huvudet är att Livsmedelsverket sedan drygt 20 år rekommenderar oss alla att begränsa mängden salt, natriumklorid, i maten till mindre än 5 gram per dag.
Man kan via närmaste kliniska kemlab få informationen att dygnsmängden natrium i urin, d-U Na, är 150-300 mmol/dygn och den mängden redovisas vid flera SWEDAC-ackrediterade lab så de siffrorna är säkra. Efter multiplicering med salts molekylvikt motsvarar det 9-18 g salt som vi kissar ut varje dygn. Lägg sedan till salt från svett (5 g/dygn) och faeces (>1 g/dygn) så blir normal saltexkretion 15-24 g/dygn.
Äter man mindre salt än man gör av med sjunker natriumkoncentrationen i blodet till under nedre normalvärdet (<135 mmol/L) och kroppen gör allt som det går för att behålla salt i kroppen. Givetvis påverkas då ADH-nivån liksom nivåerna av renin och angiotensin.
”Äter man, på Livsmedelsverkets rekommendation, för litet salt kan det leda till förtida död. Speciellt utsatta är barn, elitidrottsmän, sjuka och äldre under varma sommardagar.”
”Vi behöver minst 15 – 25 gram salt per dag, medan Livsmedelsverket rekommenderar maximalt 5 gram salt per dag”
”Normalt kan vi äta upptill 100 gram salt per dag utan problem, så länge vi har tillgång till vatten. Således finns det inget skäl till att reducera saltmängden, det är t.o.m. livsfarligt! ”
Äter man, på Livsmedelsverkets rekommendation, för litet salt kan det leda till döden i förtid.
”19% av alla patienter som ligger på sjukhus med SIADH dör. Det är den troliga och oacceptabla biverkningen av SLVs kostråd om saltsnålhet. Snålheten bedrar alltid visheten”
FASS anger att furosemid och saltfattig kost utgör en hög risk för hyponatremi. Så kunskapen om de dödliga riskerna med saltfattig kost är välkända.
Slutsatsen av dessa två artiklar i Läkartidningen blir med nödvändighet att Livsmedelsverkets saltbristgenererande kostråd måste ändras med omedelbar verkan.
Saltrestriktionen för mat måste tas bort. Människan tål upp till ett hundra gram natriumklorid per dag.
Dessutom ökar matens smaklighet och portionsstorleken minskar med tillräckligt med salt i maten.
För övrigt har SBU underkänt Livsmedelsverkets kostråd.
Vidare har Socialstyrelsen redan 2008 beslutat att LCHF är vetenskap och beprövad erfarenhet. Sjukvården måste följa PSL 6 kap 1 §.