16 punkter för en politik som leder till en bättre folkhälsa.
Historik
I Sverige liksom i flertalet västländer har det under det senaste halvseklet utvecklats en allvarligt förändrad hälsoprofil bland befolkningarna. Förvisso har medellivslängden sakteliga ökat i de flesta länder, men i många avseenden finns det trender som inte alls är tillfredsställande. En ökande medelvikt och en stigande andel fetma har lett till att vissa sjukdomsgrupper har ökat; diabetes är en sådan.
Fakta om dödsfall och dess orsaker visar på följande
De tre största dödsorsakerna är:
1) hjärt- och kärlsjukdomar, oftast med infarkt och stroke som dödsorsak.
2) olika cancersjukdomar där man redan nu räknar med att omkring varannan svensk kommer att få diagnosen under sin livstid.
3) iatrogena sjukdomar (här bygger beräkningen på de siffror som man har kommit fram till när man noggrant har studerat den nordamerikanska motsvarigheten). För svenskt vidkommande är, i de fall man undersökt detta, trenden mycket likartad. I siffror innebär detta 6 000 – 12 000 dödsfall per år.
Med iatrogena sjukdomar avses de sjukdomar som vården själv orsakar, till exempel biverkningar av förskrivna läkemedel men även i form av behandlingsskador efter t ex kemoterapi och höga stråldoser. Här innefattas felbehandlingar och förkortad livslängd på grund av infektioner av sjukhusresistenta bakterier liksom kroniska förgiftningar från giftiga tandlagningsmaterial.
Med avseende på mortalitet är det i samtliga dessa tre fall oacceptabelt med ett status quo. Till dessa fakta ska läggas den ökning som skett i fråga om relativt ”nya” kroniska folksjukdomar såsom allergier, astma, diabetes typ 2 etc.
På den positiva sidan kan man se att det har skett en minskning av antalet dödsfall på grund av infektioner orsakade av patogena mikrober, t ex TBC.
Status quo eller med andra ord ”business as usual”
Dessa sjukdomars utbredning och frekvens skapar en grund för frågeställningen:
– Vem förlorar på och vem gagnas av ett status quo?
De som förlorar är självklart de som är sjuka och som följaktligen riskerar att få sin livslängd avsevärt förkortad och dessutom få sin livskvalitet reducerad.
De som vinner på ett oförändrat läge (status quo) är de som har gjort investeringar i och som har ekonomiska intressen i produktion av läkemedel för tillfällig symtomlindring och sjukvårdstillbehör för akuta åtgärder. Tyvärr så har den dominanta läkemedelsindustrin kraftfullt påverkat och influerat såväl myndigheter som den etablerade sjukvårdens syn på dessa frågor.
Här följer några enstaka exempel som förtydligar det som ovan sagts.
När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar har man istället för att gå till botten med problemet fokuserat på att utföra kostsamma bypass-operationer, ballongsprängningar och ordinera patenterade läkemedel med en hög grad av biverkan och som exempelvis påverkar blodtryck och blodproppbenägenhet.
Orsaken till problemet med hjärt- och kärlsjukdomar beror i huvudsak på felaktig kost och brist på essentiella näringsämnen. När exempelvis Linus Paulings efterträdare i frågan, Mathias Rath, för läkemedelsindustrin lade fram sina forskningsresultat som visade att man skulle kunna minimera dessa sjukdomar bland annat genom att upprätthålla en hög nivå av vitamin C, bemöttes han med nonchalans. Läkemedelsindustrins investeringar i långt mer vinstgivande behandling skulle komma att hotas om en förebyggande tillförsel av essentiella näringsämnen kom till stånd.
När det gäller cancer har det, ur såväl folkmedicin som ortomolekylär medicin och modern frekvensmedicin, under ett helt sekel sprungit fram en mycket brokig skara med behandlingsmetoder som i många fall bevisligen har varit verksamma och därmed har gynnat många patienter. Gemensamt för dem alla är att de inte alltid har passat in i det vetenskapliga paradigmet där tumörer och cancerceller har antagits härröra från förändrad arvsmassa.
FÖRFÖLJELSE. De forskare och läkare som har hävdat att cancer är intimt förknippat med växt av cellväggsfria mikroorganismer har regelmässigt utsatts för förföljelse. I Sverige har en läkare exempelvis fått sin legitimation återkallad och skändats i media. I Italien har det varit likadant med den skillnaden att där har läkaren dessutom har hotats med fängelsestraff i upp till tre år. Så, även om mycket forskning har påvisat många skilda vägar att bättre komma tillrätta med cancersjukdomar så är de officiellt erkända behandlingsstrategierna fortfarande bara tre stycken: att skära, bränna och förgifta i form av kirurgi, strålterapi och kemoterapi. De två sistnämnda innebär i sig en förhöjd cancerrisk.
När det gäller den tredje största dödsorsaken, iatrogena sjukdomar, så bevisar förekomsten av dem att såväl den politiska viljan som de svenska myndigheterna har varit inne på fel väg i sina försök att lägga en grund för en friskare befolkning.
KOSTRÅD. När det gäller fenomen som allvarligt försämrat folkhälsan, såsom nya epidemier, diabetes, typ två och allergier, så torde kosthållet vara avgörande för att bryta dessa kroniska tillstånd genom att verka preventivt och på så sätt minska förekomsten av kroniska sjukdomar.
Nulägesbeskrivning
I vårt land sägs makten utgå från folket. Vi påstås således leva i den bästa av demokratier. Demokrati kan dock missbrukas. Olika särintressen köper åsikter och expertutlåtanden. Dessutom kan starka särintressen liera sig med myndigheter samt utbildnings- och forskningsinstitutioner för att upprätthålla ett i deras ögon eftersträvansvärt status quo.
Ju sjukare befolkningen blir desto större omsättning genererar detta inom hälso- och sjukvårdssektorn och desto mer permanentas ett status quo.
En annan viktig påverkansfaktor är de sociala band som finns mellan dem som sitter på beslutande positioner. Att enstaka avhoppare från läkemedelsindustrin i bokform går ut med skrämmande avslöjanden om hur de har jobbat under maffialiknande former lyckas inte bli de väckarklockor som de förtjänar att bli.
I Sverige borde hälso– och sjukvårdsfrågor sortera direkt under de folkvalda. Till sin hjälp har de folkvalda riksdagspolitikerna vissa politiska organ såsom Socialdepartementet på regeringskansliet och Socialutskottet i Riksdagen.
För sin verkställighet har dessa i sin tur tre statliga myndigheter som verktyg: Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet.
Under Utbildningsdepartementet sorterar dessutom frågor som rör forskning och utbildning. Livsmedelsverkets uppgift är främst att ge befolkningen hälsosamma kostråd.
I praktiken har det dock fungerat annorlunda. Myndigheterna har i stället för att agera demokratiskt uppträtt som industrins förvaltare, ibland med hjälp av trollformeln ”vetenskap och beprövad erfarenhet” som har använts för att försvara ett status quo. Därmed har den samlade erfarenheten och kunskapen hos tusentals medborgare ignorerats i stället för att använda för att lindra och bota sjukdomar. Samlad kunskap och erfarenhet har sedan länge funnits hos vissa läkare som har velat göra mer än att bara förskriva symtomdämpande läkemedel. Den finns också hos de tandläkare som har insett att tänderna är intimt förknippade med den övriga kroppen.
Samhällets myndigheter och institutioner har negligerat tusentals terapeuter som utifrån en hälsoövertygelse har skaffat sig en gedigen utbildning, kunskap och erfarenhet för att kunna hjälpa patienter. Detta gäller kiropraktorer, akupunktörer, homeopater, naprapater med flera. Dessa grupper utgör en mänsklig kunskaps- och erfarenhetsbank som inte tillåts att fullt ut komma sjuka svenskar till godo utan i bästa fall tillåts att på nåder bedriva sina respektive verksamheter i avskildhet och helt utestängda från den samhällsfinansierade sjukvården.
Med en större differentiering inom svensk sjukvård kan Sverige hävda sig bättre i konkurrensen om utbudet av gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster inom EU.
Långsiktiga mål
Hela vårt samhälle bör inriktas på att ge medborgarna en sådan miljö, kost och omsorg att var och en bereds optimala möjligheter att nå sin maximala livslängd, optimala hälsa och att kunna få leva ett så friskt och sunt liv som möjligt. För att kunna uppnå detta mål måste de som arbetar inom hälso- och sjukvårdssektorn vara inriktade på att detta måste vara det ultimata målet. Desamma gäller de politiker som verkar för svensk hälso- och sjukvårdspolitik.
De som ägnar sig åt att främst hjälpa särintressen att tjäna pengar på vårdsektorn bör inte ha med hälso- och sjukvård att göra.
I ett långsiktigt mål ingår också delmål:
När det exempelvis gäller omsorg om åldringspensionärer och yngre individer med funktionsnedsättningar så måste dessa erbjudas ett omhändertagande där mänsklig värme och respekt för individen är huvudkomponenter i vården. Ett värdigt liv ska vara det centrala i sådan vård. Detta får inte inskränkas genom att ekonomiska vinster får företräde framför vårdtagarnas väl.
Avtrubbande medicinering kan inte accepteras som en del i sådan vård och omsorg. En fullvärdig kosthållning ska ha företräde inom äldre- och handikappomsorgen.
När det gäller akutsjukvård med dess livräddande uppgifter har vi i nuläget inga synpunkter.
När det gäller kroniska sjukdomar anser vi det vara ett nederlag att betrakta dem som kroniska. I många fall finns det vägar tillbaka till hälsa, förutsatt man tar tillvara all den kunskap som finns.
När det gäller forskning och utbildning borde den vara inriktad på att återföra patienterna till hälsa. Att det bästa alternativet för hälsa, givetvis inom rimliga ekonomiska ramar, är vad som ska vara vägledande ser vi som en självklarhet. Här gäller det att man i många mindre kliniska studier och försök utvärderar såväl metoder som behandlingseffekt liksom att man utvärderar det ekonomiska utfallet.
SBUs hållning att det huvudsakligen är RCT-studier som ska beaktas vid utvärdering av behandlingsmetoder ifrågasätter vi starkt. Vetenskaplighet baserad på enstaka observationer måste respekteras som vetenskaplig grund. Enbart på PubMed och MEDLINE återfinns i dag sammanlagt över en miljon sådana publicerade studier.
Dagens fördelningssystem för forskningsmedel måste förändras så att alla som forskar eller har forskningsförslag har en möjlighet att söka och kunna få del av de forskningsmedel som samhället administrerar, i dag i huvudsak av Vetenskapsrådet.
Kroppsdelsstympande och irreversibel behandling där friska kroppsdelar avlägsnas ska fasas ut till ett minimum, till exempel Gastric Bypass operationer.
Den psykiatriska vården måste förändras på ett genomgripande sätt, speciellt i de fall då problem medicineras bort. I stället bör man satsa mer på familjeterapi, psykoterapi och andra likvärdiga samtalsterapier. Med en förankring i näringslära bör man utreda näringsbrist och ämnesomsättningsrubbningar samt där söka orsaker till uppkomna sjukdomar. Psykiatrin måste, liksom den övriga hälso- och sjukvården, inriktas på multidisciplinära omhändertaganden. Detta gäller inte minst de barn som tilldelas så kallade bokstavsdiagnoser.
För detta har vi utarbetat ett 16-punkters program
Patienternas rättigheter och möjligheter
1. Det ska ytterst vara patienten som efter uttömmande information ska ha rätt att välja behandlingsform. För ännu inte etablerade terapier ska även samma valmöjlighet gälla. Utifrån en diagnos kan man räkna ut genomsnittskostnaden för till exempel en bröstcanceroperation. Då kan patienten få förfoga över hälften av den summan för sådana behandlingsalternativ som utförs utanför den samhällsfinansierade vården och som patienten själv väljer i första hand.
2. Alla vuxna svenskar ska erbjudas en återkommande, helst årlig, kontroll av sin hälsa. Man ska där mäta upp de 40 viktigaste hälsoparametrarna (jämför med Bilprovningen).
3. All legitimerad sjukvårdspersonal som driver privata kliniker ska ha likvärdig ersättning för sådan undersökning och behandling som utförs på svenska patienter. Ersättningsnivån ska vara fastställd enligt en taxa som ska vara likadan för alla vårdgivare, såväl för privata vårdgivare med eller utan vårdavtal som för landstingskliniker med flera vårdgivare. Det ska vara patienterna själva och inte landstingen eller någon annan vårdgivare som ska avgöra vilken vård som de har behov av.
En skicklig och reellt kompetent medicinsk vårdyrkesutövare som saknar vårdavtal med något landsting ska kunna konkurrera på samma villkor som alla de som redan är samhällsfinansierade vårdgivare. Detta skulle minska orättvisorna i den snedvridna konkurrenssituation som just nu råder på hälso- och sjukvårdens område och som dessutom strider mot EU-fördraget om fri och oinskränkt konkurrens.
4. Hela den potential av skickliga terapeuter som idag arbetar utanför de legitimerades skara ska, sett ur ett patientperspektiv, tas tillvara genom ett skattelagstiftningsmässigt likställande med legitimerad personal, det vill säga momsbefrielse för undersökning, provtagning och behandling.
Att förhindra att särintressen utnyttjar sjukdomar för ekonomiska vinster
5. Vetenskap och beprövad erfarenhet ska definieras och ha ett specificerat minimikrav för att begreppet ska anses vara uppfyllt om det är så att uttrycket ska fortsätta att användas i svenska lagstiftning.
Att en demokratisk stat i lagstiftning använder sig av ospecificerade och odefinierade uttryck är inte acceptabelt. En lag måste vara klar, tydlig och begriplig för var och en för att den ska anses giltig vilket påpekas av ECHR.
6. Klara och distinkta gränsdragningar ska upprättas för jäv gällande personer som tilldelas påverkans- eller beslutsfunktioner inom statliga myndigheter. Samma sak ska gälla personer som i dag av Socialstyrelsen utnämns till vetenskapliga råd. De får exempelvis inte uppbära forskningsmedel från industrin samtidigt som de är utnämnda till vetenskapliga råd eller har andra offentliga uppdrag.
7. En distinkt åtskillnad mellan ohälsosamma provtagningsvärden och klart definierade sjukdomar måste göras. De som lider av ohälsosamma provtagningsvärden ska alltid erbjudas rådgivning om livsstilsförändringar och kostomläggning innan medicinering ordineras.
Att sjuka människor får upprättelse
8. Kostråd ska utarbetas för dem som lider av allergier, diabetes, höga BMI-tal med flera sjukdomstillstånd. Potentialen i LCHF-rörelsens kunskapsbank ska tillvaratas.
9. Vaccinationer ska innan dessa används på folket utvärderas utifrån risk kontra nytta sett ur ett folkhälsoperspektiv.
10. Rehabiliteringsprogram ska utarbetas för dem som har skadats och för dem som på grund av medicinering har fått kroniska skador eller sjukdomar, till exempel narkolepsi, autism och amalgamrelaterade sjukdomstillstånd.
11. De patientförbund som har tagit långvarig strid, t ex Elöverkänsligas förbund och Tandvårdsskadeförbundet ska ha en reell beslutsfunktion i frågor som rör deras medlemmar. Förbunden ska inte enbart vara remissorgan.
Forskning för hälsa
12. Astra Zenecas friställda laboratoriepersonal ska ges ett statligt uppdrag att testa och verifiera hälsopotentialen i sådana naturliga substanser som är omöjliga att patentera. Även på högskolefilialer nyvunnen kunskap ska tillämpas.
13. Legitimerad personal ska ha rätt att, enligt norsk modell, utföra behandling med av staten och den nationella läkarkretsen ännu ej accepterade behandlingsformer, förutsatt att metoderna har vunnit någon form av lokal acceptans i världen och att metoderna någonstans är sedvanlig i de berörda yrkeskretsarna. Detta minskar risken för chauvinism och partisk bedömning.
Preventiva åtgärder för folkhälsa
14. Samtidigt som man verkar för striktare gränsvärden inom EU för potentiellt farliga substanser, eller om man så vill – kontroversiella medel – så skall det från Folkhälsoinstitutets sida informeras om detta. Precis som man nu gör med tobak och alkohol borde man även göra avseende information om kvicksilver, kadmium och andra tungmetaller liksom med fluor, aspartam och andra artificiella sötningsmedel samt med industriellt förändrade fetter såsom transfetter och härdade fetter.
15. Ett nytt momssystem för framförallt matvaror och dylika produkter bör inrättas. Nyttiga livsmedel ska vara momsbefriade. För många skadliga livsmedel ska en klart högre momssats gälla än vad som i dag är fallet. Momssatsen ska bero på nyttighet för hälsan, produktmetod, transport, arbetsmiljövillkor vid framställning av livsmedlet etcetera. Som exempel borde momssatsen för cigaretter och alkohol i sådana fall ligga på den maximala momssatsen. Rött vin, producerat i Europa, skulle ligga något lägre.
Kravproducerat kött från kor som får beta i svenska hagar bör vara momsbefriat eller belagt med en låg momssats. Samma resonemang borde gälla kravproducerade ägg från svenska höns. Raffinerat socker borde ges en hög momssats. Uppgiften att momsbestämma olika varor ska utföras i samarbete med intresseorganisationer. Ett sådant förfarande skulle skapa en grund för en utvidgad folkrörelse och en i hälsofrågor ännu mer engagerad befolkning.
16. Livsmedelsverkets kostrekommendationer för samhälleliga institutioner såsom skolor och äldreomsorg, måste omarbetas utifrån nya, vetenskapliga kostråd men rekommendationerna måste också vara sådana att det ges stort utrymme för lokala hälsoinitiativ.
Hur ska detta genomföras?
Med tanke på de maktförhållanden som i nuläget råder i Sverige är det en illusion att tro att dessa punkter skulle kunna genomföras enbart genom att övertyga dem som är lagstiftare.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården baseras på befolkningens behov.
Enligt grundlagen har vi i Sverige ett demokratiskt system där makten ska utgå från folket, det vill säga utifrån flertalet medborgare.
Denna makt utövas numera vart fjärde år genom val till Riksdag, kommuner och landsting. Om det så fanns 20 riksdagspolitiker med ovanstående idéer som efter ett Riksdagsval skulle besätta platserna i Riksdagens Socialutskott så skulle man utifrån ett sådant läge kunna utföra mycket av det som vi i detta program beskriver.
Det gäller att i en öppen diskussion se till att just sådana personer som bär dessa typer av idéer också ställer upp som valbara politiker till Riksdagen. Dessutom är det fundamentalt att man via de egna kanalerna, det vill säga Internets olika bloggar, ser till att just de kandidaterna röstas in i Riksdagen genom att kryssa för dem på röstsedeln.
Observera att punkterna ovan inte är parti- eller blockpolitiskt bundna, utan har en partipolitiskt obunden människosyn. Detta gör det enkelt för de röstande. Målet är att det bland kandidaterna i varje valkrets finns minst en borgerlig allianskandidat och minst en röd-grön kandidat vilka är villiga att föra en sådan hälso- och sjukvårdspolitik som här har beskrivits. Skulle detta bli verklighet så skulle vi gå från ett drömslottsbygge till att innanför parlamentets väggar föra en kostrevolution (arbetssättet har mycket gemensamt med LCHF-rörelsen).
Kanske lyckas inte detta i kommande val men arbetet kan ses som en förberedelse som kan ligga som grund för valet därefter. Politiker med våra värderingar bör kunna besätta en majoritet av platserna i Socialutskottet. I annat fall får vi finna oss i att den svenska bilens hälsa anses vara viktigare än hälsan hos de svenska medborgarna.
Sjuka medborgare kostar samhället mycket pengar. I Sverige går i dag mer än 10 procent av bruttonationalprodukten åt för att finansiera den samhällsdrivna hälso- och sjukvården samt för att betala läkemedelskostnaderna. I USA är motsvarande siffra omkring 15 procent.
En nation med en stor andel sjuka medborgare är en sjuk nation. En nation bestående av friska medborgare är en frisk nation. En sjuk nation har små möjligheter att hävda sig internationellt, En frisk nation har ett betydligt bättre utgångsläge.