Doktor Annika Dahlqvist: Jag skulle önska att det kom en diabetikertidning som konsekvent berättar att kolhydrater, som bröd, höjer blodsockret, och ska undvikas av diabetiker, och att naturligt fett är bra för diabetiker att äta. Vi har hittills fått nöja oss med små smulor i Leva.
Är LCHF-magasinet den enda möjliga fungerande diabetestidningen?
Ur doktor Annika Dahlkvist blogg:
I senaste Leva med Diabetes, tidningen för Storstockholms diabetesförening SSDF, finns det en artikel om att surdegsbröd är så mycket bättre än vanligt bröd, för att det går långsammare genom magen. Det får lägre GI.
Jag skulle önska att det kom en diabetikertidning som konsekvent berättar att kolhydrater, som bröd, höjer blodsockret, och ska undvikas av diabetiker, och att naturligt fett är bra för diabetiker att äta. Vi har hittills fått nöja oss med små smulor i Leva.
Frågan är om det är möjligt. Alla diabetesföreningar är beroende av sponsorer, och de är alla aktörer på marknaden, och där finns inte något intresse för LCHF. Nutritionisterna är också starka krafter inom diabetesföreningarna.
I så fall är LCHF-magasinet den enda möjliga fungerande diabetestidningen?
Kommentarer
Jag bloggade om surdegsbrödet under gårdagen på MatFrisk Blogg.
”Jag skulle önska att det kom en diabetikertidning som konsekvent berättar att kolhydrater, som bröd, höjer blodsockret, och ska undvikas av diabetiker, och att naturligt fett är bra för diabetiker att äta.”
SSDF har en öppnare grundinställning mot LCHF än den hittills ensamrådande diabetesföreningen, därav att man bröt sig ur, alternativt blev utkastade. Nu har man dock i styrelsen tagit beslut att lägga ut produktionen av medlemstidningen Leva på en extern ”neutral” samarbetspartner utan att för den skull skjuta till mera pengar.
Min spaning är att denne samarbetspartner följer ekonomiska grundprinciper och strävar efter lönsamhet. Att öka spridningen går långsamt och beror av moderföreningens, SSDF, utveckling. Att sänka kostnader är knappast möjligt då frivilligt arbetande krafter säkert försvinner och stordriftsfördelar i ett så begränsat projekt är få och små. Att öka annonsintäkter är därför avgörande för Leva’s framtid.
Vilka med ekonomiska muskler är framtida annonsörer i Leva, accepterar de att dela tidningsutrymme med idéer som är i stort sett kostnadsfria?
Till 90% borde en diabetesförenings verksamhet handla om att medlemmarna får lära sig om den mat som gör dem bättre och tom i många fall symptomfria.
Läkemedelsindustrin ser dock säkert inte med blida ögon på att diabetespatienter tillfrisknar bara genom att äta LCHF-mat.
Vem äter bröd med vinäger på? Tänk så mycket mera intressant det hade varit om personerna hade jämfört torrt bröd med en smörgås med tjock med smör och ost på. Kan mycket väl tänka mig att resultatet blivit nåt liknande och då hade det i alla fall varit ett verklighetstroget försök.
När jag tycker att jag behöver en smörgås till mitt kaffe blir det ett surdegs-bröd med tjockt lager bregott och flera ostskivor på (mera pålägg än bröd).
Surdegsbröd är bara en annan form att jäsa bröd, det är samma gamla vetemjöl i ett surdegsbröd som andra bröd. Farligheten sitter inte i jästen…
Mjöl höjer ibland blodsockret MER än socker.
Läs Wheat Belly eller på svenska Brödberoende skriven av William Davis en amerikansk hjärtläkare så får ni lära er att det är Vete ni skall undvika.
Gör det och känn hur kroppen blir mjukare. Läs kapitlen om hur bindväven stelnar när sockerhalterna är för höga i blodet och dessa sockerhalter blir högre med vetebröd än med socker.
Även lederna försockras och ni vet att broskceller i leder förnyas inte under livets gång – en gång försockrat eller karamelliserat som det heter på kockspråk. Kan minimeras om ni håller sockret i blodet så lågt ni kan.
Varför tror ni att arthroser i leder och knän är så vanliga (vi har 800 000, bara i Sverige). Jo, för att så många i Sverige äter alldeles för mycket socker och vetemjöl som direkt blir socker.
Erik Edlund:
LCHF (LowCarb HighFat) är ett mycket effektivt sätt att förbättra både hälsa och vikt. Den står i skarp kontrast till Livsmedelsverkets påbud att äta 50-60E% sockerkedjor (kolhydrater). Det finns hur många studier som helst som stöder än det ena och än det andra när det gäller vår mat. Innan jag tror på slutsatser i sådana studier vill jag gärna se dess hypotes(er), hur studien utformats, vilka data man samlat in och de utfall man tycker sig ha sett. De korta sammanfattningarna, abstract, är oftast utformade för att framhäva eventuell överensstämmelse mellan hypotes och utfall. Den som nöjer sig med att läsa dessa kan gå miste om väsentliga fynd som döljer sig i tabeller, grafik och text inklusive korta bisatser. Man skall vara både medveten om och ödmjuk inför att det är bortom mänsklig förmåga att ”bevisa” komplicerade samband mellan kost och hälsa. Man kan påvisa, eller i bästa fall visa, att man med givna utgångsvärden stabilt når fram till vissa slutresultat. Om detta kan upprepas gång på gång och dessutom förklaras med känd fysiologi är man så nära sanningen man kan komma idag. Jag är medveten om att många av mina åsikter bryter mot dagens rådande mainstream-tolkningar och ser fram emot emot debatter med såväl meningsmotståndare som åsiktsfränder.
Surdegsbröd, underverk för diabetiker, eller?
I nummer 2 2013 av Leva med diabetes, Storstockholms Diabetesförenings medlemstidning, får bageriindustrin och främst surdegsproducenterna ett helt uppslag med förstklassig reklam utan att deras argument synas ur diabetikers konkreta perspektiv.
Diabetes innebär att kroppens förmåga att hantera matens kolhydratinnehåll är nedsatt men mekanismerna skiljer mellan diabetiker typ 1, insulinberoende, och diabetes typ 2, åldersdiabetes eller sockersjuka. Av alla diabetiker i Sverige är 5% eller något fler “ettor”, resten är “tvåor” eller blandformer.
Då diabetes typ 2 är så mycket vanligare kommer jag att fokusera på den i fortsättningen. Hos tvåor kan man mäta upp en hög eller mycket hög insulinproduktion utan att den ger önskad effekt på blodsockret ur vilket jag drar slutsatsen att förmågan att metabolisera glukos är bristfällig hos tvåor.
Ingressen inleds med “Surdegsbröd ger lägre blodsockerkurva än vanligt bröd, det är vetenskapligt bevisat.” och forskaren Elin Östman vid Antidiabetic Food Center vid Lunds Universitet uttalar sig. Eftersom jag är misstänksam till att som är “bevisat” vad gäller näringslära så går jag till hennes egen forskning.
Avslutningsvis – citat:
Att skillnaderna är små är inte att förvåna, alla åt ju samma mängd blodsockerhöjande stärkelse. Att effekterna förskjuts i tiden har måttlig betydelse för diabetiker typ 2 då man ändå inte tar itu med det bakomliggande problemet, att kroppen inte gärna metaboliserar glukos.
På tidningens förstasida står “Surdegsbröd gör underverk” och den andra halvan av uppslaget används för ett surdegsrecept. Av den totala ingrediensmängden om 1725 gram är 700 gram vatten och 673 gram glukos (från stärkelsen i diverse mjöl). En normalviktig 70 kg person har en blodvolym på cirka 5,5 liter och i denna finns cirka 5 gram glukos utom de närmaste timmarna efter en måltid. Redan en varaktig ökning om ett par gram ger på sikt de vanliga diabetesverkningarna.
Vad jag saknar i artikeln är en sida med ett faktiskt test på en grupp diabetiker typ 2 som äter detta surdegsbröd och mäter sitt blodsocker efter samma mönster som i studien ovan, gärna kompletterat med ett referensbröd samt en energimässigt jämförlig LCHF-måltid.
Min gissning är att det då inte finns någon som helst drivkraft kvar att höja surdegsbrödet till skyarna.
Kommentar
Att skriva ”Surdegsbröd gör underverk” för diabetiker är en grov överdrift.
I artikeln står sedan ”Fixa blodsockret med surdegsbröd – Surdegsbröd ger lägre blodsockerkurva än vanligt bröd, det är vetenskapligt bevisat.”
Dessa påståenden är att vilseleda diabetiker till att äta mer kolhydrater, som kräver större medicinering, vilket leder in i naturalförloppet.
Diabetiker som vill undvika följdsjukdomar bör inte äta bröd bakat på spannmål, som höjer blodsockret, och det blir bara marginellt bättre om det är fullkornsbröd eller surdegsbröd.
Däremot kan äkta surdegsbröd vara ett bättre alternativ för icke-diabetiker, då surdegsbröd innehåller mindre fytinsyra som motverkar upptaget av livsnödvändiga mineraler.
Om man läser artikeln i tidningen ”Leva med diabetes” förleds man lätt att tro att man som diabetiker bör äta surdegsbröd, att det är bra för diabetiker. Men tyvärr är det bara marginellt bättre än vilket bröd som helst, ur blodsockersynpunkt. Detta framgår inte av reportaget, vilket är en anmärkningsvärd brist, då tidningen riktar sig mot just diabetiker.
Kanske är detta som ett försök att blidka annonsörer som lever på att behandla sjukdomar eller så är det bara ett omedvetet tramp i klaveret. Hur som helst så sker på bekostnad av medlemmarnas kunskap om möjligheten att hålla sig friska.