Fler köpta professorer om ekologiskt jordbruk

01:42, 1 december 2014 in Okategoriserade by Frank Nilsson

 .

Professorer och media

ζ

Fler köpta professorer och ”lydmedia” om ekologiskt jordbruk.

Vi har tidigare publicerat en krönika om köpta professorer inom nutrition och hälsa, vilka går industrins ärenden. Krönikan har fått ett överväldigande mottagande (mer än 1.800 delningar på Facebook, som sedan delas vidare …. ).

.
ζ

Svenska jordbruket

Denna krönika spinner på samma tema, inom ett angränsande område, det svenska jordbruket och dess framtid. Vi hittar den varböld vi ska undersöka, bland forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Under de senaste årtiondet har en grupp forskare vid SLU sjungit det storskaliga jordbrukets lov, det konventionella storjordbruk som baseras på olja, konstgödsel, växt- och insektsgifter och en höggradig mekanisering. Forskare från SLU har också, i oskön förening med ett antal politiker, gjort sitt bästa för att få svenska folket att acceptera GMO (genmanipulerade organismer) i vår matproduktion och följaktligen också i vår mat. De ledande bland dessa kommer nu att belysas.

I dagarna har vi sett en väl orkestrerad attack mot ekologisk odling, där inte enbart forskare från SLU, utan också media, som okunnigt men följsamt låtit dessa forskares artiklar få krigsrubriker. Vi kallar dem lydmedia.

Fyras-gäng

.
Dessa tre professorer – nu igen

De tre professorerna på SLU, Holger Kirchmann, Lars Bergström och Thomas Kätterer, tillsammans med den tidigare programchefen vid SLU, Rune Andersson, har getts utrymme att på SvDs Brännpunkt sprida sin desinformation och vilseleda konsumenter. Det är inte första gången.

Gubbe-i-lådaFör fem år sedan skrev man en debattartikel i samma tidning. Tidigare artiklar kom 2004 och 2002 och alla är de närmast kopior av varandra. För att inte tala om vad som skrevs på debattsidan i Aftonbladet 2005 eller i Forskning och framsteg 2006.

  • 2002: Ekologisk odling hjälper ej tredje världen … SvD
  • 2009: Tveksam vinst med ekolantbruk … SvD
  • 2004: Ekologisk odling ger betydligt mindre skörd … SvD
  • 2005: Ekoodling är inte bra för miljön … Aftonbladet
  • 2006: Ekologisk odling gynnar varken miljön eller konsumenterna … Framsteg och Forskning

På sina statligt finansierade forskningstjänster tycks dessa herrar ha vigt sitt liv åt att försköna det konventionella giftjordbruket och förtala ekologiska strävanden.

ζ

Rune-Lanestrand-ror

Rune Lanestrand – Småbrukare och debattör

Den mycket påläste och kunnige småbrukaren och bloggaren Rune Lanestrand, skräder inte orden i sitt omdöme av dessa herrar:

Giftindustrins köpta forskare på Ultuna ljuger när de i ett gallsprängt helt ovetenskapligt utspel i förtalar ekologisk odling. De fyra professorerna vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Holger Kirchmann, Lars Bergström och Thomas Kätterer och Rune Andersson är ökända för att gå kemi- och GMO-industrins smutsiga ärenden. Den senare Rune Anderson är den mest kände av de fyra gäng.

Andersson har under många år lett lantbruksuniversitetets krig mot ekologiskt jordbruk. Samtidigt som han utbildat en stab av devota efterföljare. Sanningen bakom kulisserna på lantbrukshögskolan på Ultuna är skrämmande.

SEK-hand-rightDe som forskat på miljövänligt, uthålligt ekologiskt jordbruk har under många år förföljts och rent av mobbats bort. Forskaranslag har strypts till forskning på ekologisk odling, medan de som gått kemiindustrins och Monsantos ärenden har favoriserats på alla sätt. Inte minst genom rikliga forskningsanslag.”

Som Lanestrand påpekar, finns alltså motsättningar på SLU om vägen framåt för jordbruket.

De mer seriösa forskarna kritiserar ”de fyras gäng”

ζ

Maria Wivstad

Maria Wivstad, föreståndare på Centre for organic food and farming på SLU.

.
”Kritik mot angrepp på ekologisk odling”

Fyra forskare vid SLU går till hård attack mot ekologisk odling. Men andra forskare på SLU går till motattack – mot deras slutsatser:

«De gör grova och felaktiga förenklingar», säger Maria Wivstad, föreståndare på Centre for organic food and farming på SLU.”  Läs mer … DN

Naturligtvis är det ingen tillfällighet att de fyra i dagarna lanserar en bok, ur vilken argumenten i artikeln är hämtade…

ζ

Det finns seriös forskning på SLU

En färsk doktorsavhandling visar vägen:

Kristina Belfrage

Kristina Belfrage Foto Mats Olsson

.
”Småskaligt jordbruk kan mätta många munnar

Små jordbruk med stor biologisk mångfald har bäst förutsättningar att producera mat till många, om de samtidigt ska vara självförsörjande på drivmedel och växtnäring. Det hävdar Kristina Belfrage i en avhandling från SLU. Viktiga inslag i denna typ av jordbruk är flera djurslag, betesmarker och god tillgång på arbetskraft.”
—-
”I sitt doktorsarbete har Kristina Belfrage undersökt hur många munnar som kan mättas från en typgård där olika djurslag, biodrivmedel, växtföljder etc. utnyttjats. Av de undersökta biodrivmedlen var en kombination av arbetshäst och rapsoljedriven traktor det alternativ som kunde producera mest mat. Att framställa etanol av vete eller potatis var ett klart sämre alternativ.

Avhandlingen visar hur valet av biobränsle påverkar hela det omgivande ekosystemet genom att påverka växtföljder, djurslag och djurantal.

Om antalet djur minskar, minskar också de ekosystemtjänster som husdjuren tillhandahåller, t.ex. att omvandla betesmarkernas växter till högvärdigt protein och att flytta växtnäring från utmarker (via gödseln) till åkrarnas livsmedelsgrödor. Växtföljden har i sin tur stor påverkan på antalet pollinerare och andra insekter.

Kossor_3Resultaten visar att småskaligt lantbruk är överlägset det storskaliga när det gäller gynnande av hög biologisk mångfald och den typ av uthålligt, högproduktivt lantbruk som undersökts i denna studie. I avhandlingen diskuteras också möjligheter och hinder, ur ett samhällsperspektiv, för att i större skala införa denna form av lantbruk i Sverige.

Exempelvis skulle det behövas mycket lantbrukskunnig arbetskraft ­– cirka fyra gånger fler människor skulle behöva arbeta i lantbrukssektorn.”

ζ

Repliker på angreppet på ekologisk odling

 ζ

Olja-äter

Vi äter olja!

Kristina Belfrages perspektiv är snarlikt det som presenterats av vetenskapsjournalisten Gunnar Lindstedt, författare till boken ”Svart jord”. Han menar, att när oljan och fosforn till konstgödseln sinar, kan det komma att behövas en miljon människor ute på den svenska landsbygden sysselsatta med matproduktion. Vore det så fel?

Genom att använda fossila bränslen har industrijordbruket under ett antal decennier kunnat fyrdubbla spannmålsproduktionen. Efter andra världskriget började gårdarna specialiseras till att antingen bedriva växtodling eller har djuruppfödning.Tidigare hade bondgårdarna en kombination; djuruppfödning gav naturgödsel, som kunde spridas på åkrarna som gödning. Åkrar och ängar användes som betesmarker och för att producera såväl djurfoder som brödsäd. Skogsmarker användes i stor omfattning för bete.

Djuren föddes nästan uteslutande upp på sin naturliga gräsföda, vilket gav kött och mjölk av långt högre kvalitet än dagens kraftfoderuppfödning.

För att klara ogräsbekämpningen använde bönderna växelbruk, olika grödor väx-lades mellan åkrarna i sex eller åttaåriga cykler, och på så sätt hölls ogräs och skadeinsekter i schack.

Stordriften baseras på olja

ko-fabrikIdag används istället handelsgödsel som framställs av naturgas för att öka markens bördighet, kemiska bekämpningsmedel tar död på insekter och ogräs.

Djurskötseln koncentreras till stora enheter – djurfabriker – där djuren föds upp så snabbt som möjligt för att gå till slakt. I USA används regelmässigt tillväxthormoner och antibiotika för att få djuren att växa snabbare.

Sjuttio procent av USA:s antibiotikaproduktion går idag till djuruppfödningen. Överanvändningen av antibiotika i jordbruket är den största drivkraften bakom framväxten av resistenta bakteriestammar.

Detta enorma beroende av olja för att klara jordbruk är dömt att krascha. Stora mekaniserade och specialiserade gårdar kommer knappast att överleva när det inte längre finns tillgång på billig olja.

ζ

Kan jordbruket göras hållbart?

Absolut, men det kräver befolkningens engagemang, eftersom mäktiga intressen inom både industri och politik håller emot. Men vi har inget val – det är en fråga om vår och våra efterkommandes överlevnad.

Den politiska doktrin som mest skadar det svenska jordbruket är nyliberalismen. Den utformades av Milton Friedman, som för sina idéer belönades med Nobelpriset i ekonomi 1976. Nyliberalismens kärna är tesen om att vars och ens egennytta ger det bästa utfallet för alla. Denna tes är också den som bär den ledande tesen inom EU, den om den fria rörligheten. Den hindrar oss att utforma en jordbrukspolitik värd namnet.

Allting underordnas idag den fria rörlighetens politik och gör att landet översvämmas av billiga och undermåliga jordbruksprodukter.

Men jordbrukets överlevnad och vår förmåga att försörja oss själva, är en nationell säkerhetsfråga och står över detta. Vi importerar mer än 50% av den mat vi äter och det finns i landet bara mat för en vecka, om våra gränser skulle stängas av.

All beredskap är nedmonterad och alla beredskapslager är tömda.

Om inte EU:s regelverk tillåter oss att kraftigt öka vår självförsörjningsgrad, måste vi arbeta för ett utträde.

Köp-svenskt-knappVi kan starta processen genom att sluta köpa utländska varor.

ζ

Vilka delar skulle kunna ingå i ett uthålligt jordbruk?

GMO-corn2Det konventionella storskaliga jordbruket, som vilar på användningen av olja, konstgödsel och gifter, har ingen framtid. Dess förespråkare är också förespråkare av GMO (genmanipulerade organismer).

GMO-grödor ökar ytterligare giftanvändningen, är hälsovådliga och ogräsen utvecklar resistens, så att nya och starkare gifter måste användas. Detta leder också till att inledande goda skördar minskar efter hand. Detta hindrar inte en hel räcka forskare och politiker att kraftigt lobba för att vi ska öppna gränserna för GMO.

Dessa personer kommer att kartläggas i en senare krönika.

Oljan och fosforn i konstgödseln är ändliga resurser och vi kan inte i längden fortsätta att förgifta vår mat. Redan visar studier från USA och Kanada, att gravida och foster har Monsantos växtgift Roundup i blodomloppet. Många av de grödor som används i det konventionella giftjordbruket kan inte odlas utan gifterna. Så kan till exempel de kortstråiga spannmålssorterna inte odlas ekologiskt, eftersom ogräsen växer högre och kväver dem, om man inte besprutar.

Jordbruksproduktionen i Sverige måste alltså ökas, för att vi ska kunna öka självförsörjningsgraden och oberoendet. Samtidigt måste vi komma bort från oljeberoendet och beroendet av konstgödsel och gifter. Den stora oljeanvändningen kommer inte att kunna ersättas fullt ut av biodiesel, utan jordbruket kommer av nödvändighet att bli mer arbetsintensivt. Man måste också utforma matproduktionen så, att den kräver mindre utifrån kommande energiinsats, själv producerar de gödselmedel som behövs, så att vi kan komma bort från konstgödselberoendet.

Ute i världen experimenteras med olika lösningar för att lösa dessa problem.

Några exempel är särskilt intressanta:
.

.
A. Polyface farm

Som framgår av länken och namnet) har Polyface farm en mycket diversifierad verksamhet, huvudsakligen inriktad på omfattade djurhållning. Djuren äter sin artegna föda vilket ger hög kvalitet på den producerade maten och friska och nöjda djur. De många djuren gör farmen oberoende vad gäller gödselanvändning.

Man har också utvecklat ett lokalt system för distribution av maten, viket ger konsumenterna kontroll på varifrån maten kommer och de är välkomna att med egna ögon följa verksamheten.

ζ

B. Holistic Management

Holistic management är en växande rörelse som betonar vikten av betande djur, för att återställa och vidmakthålla gräsmarker och undvika ökenbildning och uttorkning. Tanken är att efterlikna naturen som den fungerade före människans ingripande.

Det storskaliga industrijordbruket har till exempel i USA inneburit att jordlagret på den nu helt uppodlade prärien endast är några decimeter tjockt, medan det var flera meter under den tid prärien betades av uppskattningsvis 60 miljoner bufflar.

Den främste experten och företrädaren är Allan Savory, som studerat ökenutbredning i Afrika i över 30 år. Här ger han en föreläsning som gett genklang världen över.

 ↓

Savory visar på den verkliga klimatföränding som pågår, den som är en följd av hur vi utnyttjar marken, och han visar övertygande att vår enda räddning är att söka efterlikna naturens egna krafter genom att kraftigt öka djurhållningen.

Då produceras också fullvärdig och nyttig mat på marker som annars skulle bli öken.

ζ

C Ekologiska småbruk

Vanliga ekologiska småbruk har naturligtvis också en plats i framtiden, särskilt under en övergångsperiod till, eller i kombination med, metoder med större djurhållning.

ζ

D Alternativa odlingsmetoder

(kan användas både på landet och i staden)

Permakultur är ett välplanerat odlingssystem med naturen som förebild.

Permakultur uppstod i Australien redan för 40 år sedan men har på senare år fått ett rejält uppsving och fröat av sig över hela världen. Ordet står för Permanent culture och handlar om att använda naturen som modell för att designa system som gör att människor och natur mår bra. Både nu, och i framtiden.

Permakultur handlar om att påverka samhällsutvecklingen genom att visa på alternativa lösningar som inte skadar natur och människor. Att designa ur ett permakulturperspektiv handlar om systemtänkande, att utgå ifrån en plats specifika förutsättningar för att bygga upp lokalanpassade alternativ för matproduktion, bostäder, vatten- och energiförsörjning, samhällsstrukturer och företagsmöjligheter. Konceptet innefattar både vetenskap och filosofi och erbjuder en lösningsinriktad och kreativ inställning till världens utmaningar.

Permakultur bygger på tre etiska grundprinciper:

  1. Earth care. Förståelse för att vi är en del av jorden och att vi måste respektera och agera därefter.
  2. People care. Stödja och hjälpas åt att bygga välmående individer och samhällen där alla människor har möjligheter att leva bra liv.
  3. Fair share. Att världens begränsade resurser används vist och rättvist och att överskottet återinvesteras i People care och Earth care.

I själva designprocessen använder man sig av ett antal designprinciper som är vägledande för att kunna skapa verkligen hållbara system (se www.permacultureprinciples.com för mer detaljer).


.

Aquaponics är, till skillnad från hydroponic och aquakultur, ett slutet system där det närinsgsrika fiskvattnet förs vidare till växterna som i sin tur fångar upp näringen och renar vattnet. Slutligen återförs vattnet tillbaka till fiskarna. På detta sätt resurhålls det maximalt med näringsämnen.Ingen övergödning av haven och inget beroende av konstgödsel. Systemet erfordrar ca 10 – 20% av vattnet jämfört med konventionell växthusodling.
Läs mer >>

ζ

Vi måste välja

I skrivande stund förhandlar EU med USA om ett frihandelsavtal TTIP. Det är inte en alltför vågad gissning att tro att det kan komma att innebära att slussarna öppnas för att ge fritt fram för GMO i Europa. Det kan innebära dödsstöten för svenskt jordbruk.

GMO_FREE_EUROPEVi kan inte stillatigande åse detta. Vi måste ta upp striden – för vår egen och för kommande generationer skull. Följ utvecklingen på ttippen.se.

Vi måste välja om vi vill ha en GMO-framtid eller en framtid med ett livskraftigt svenskt jordbruk, utan gifter och GMO. Till att börja med bör vi visa de frihandelssugna politikerna vad vi vill, genom att köpa svenskt i alla lägen och helst organiskt.

Vi måste också sätta press på de korrumperade köpta forskarna vid SLU och stärka de ärliga forskarna där. Vi måste av politikerna kräva i första hand ett GMO-fritt Sverige och att inga GMO-varor får importeras. Av svenska politiker verksamma på EU-nivå, måste vi avkräva att de verkar för ett GMO-fritt Europa!

.
Frank Nilsson

Naturvetare, lärare, debattör, föreläsare och författare
 Hemsida ... http://livlinan.eu/
 Kostdemokrati ... http://www.kostdemokrati.se/frank/

istallet

Läs mer om boken ”Istället för doping!”: