Livsmedelsverket blandar bort korten

.

vad-ar-lchf.
”Frågor och svar om LCHF” … klicka här

.
ζ
.

Slutreplik publicerad i GP.se 2012-04-03 (länk)

Nedan slutreplik på debatten med Livsmedelsverket, en debatt  som startade när jag begärde att Livsmedelsverket skulle justera sin webbsida ”Frågor och svar om LCHF” så att den uppfyller grundlagens krav på saklighet och opartiskhet.

Läs bakgrund och Livmedelsverkets pressmeddelande här…


.

Livsmedelsverket blandar bort korten

Animalisk mat har aldrig visats vara farlig då man på ett vetenskapligt korrekt sätt studerat frågan, skriver Björn Hammarskjöld i en slutreplik till Livsmedelsverket.

Tack Livsmedelsverkets experter som håller med mig om att riktig mat är bra för hälsan.

I Jordbruksverkets rapport från 2009 står det att mängden energi som man äter har ökat från 2 000 kcal år 1964 till 2 500 kcal år 2006. Ökningen var i stort sett endast kolhydrater, 125 g kolhydrater extra per dag. Kolhydrater är giftiga i stora mängder, mer än 30–50 gram i blodet hos en normalperson om 70 kg är dödligt.

Livsmedelsverket blandar bort korten i sin replik. Det är stor skillnad på fett från vegetabilisk olja och fisk. Fleromättade fetter från vegetabilisk olja har högst 18 kolatomers längd och vi har svårt att förlänga de vegetabiliska fetterna till för oss nödvändiga 20, 22 och 24 kolatomers längd. Våra husdjur höns, gris och boskap samt fisk, kan göra det åt oss.

Enighet är inte lika med vetenskap

Dessutom: Enighet är inte vetenskap.

”En kost med mycket rött kött, charkprodukter, feta mejeriprodukter, raffinerade spannmålsprodukter och läsk ökar risken att bli sjuk”.

Detta är helt rätt då det gäller raffinerade spannmålsprodukter och läsk (innehåller enbart kolhydrater som består av socker), medan kött, charkprodukter och feta mejeriprodukter är livsnödvändiga.

Animalisk mat har aldrig visats vara farlig då man på ett vetenskapligt korrekt sätt studerat frågan. Se den omtalade Malmö kost- cancerstudien från 2002. Där visades att alla former av fett var ofarligt utom fleromättat omega-6 som visades öka risken för bröstcancer (Livsmedelsverkets Irene Mattisson är andreförfattare på den artikeln). Transplantationskirurger har sedan flera decennier vetat att omega-6 minskar avstötning av transplantat genom att minska immunförsvaret och ger cancer. Sedan vill Livsmedelsverket att våra barn (och vi) ska äta mera omega-6 i form av vattenbemängda margariner.

Livsmedelsverket hävdar att jag rekommenderar ännu mer kött och animaliskt fett. Proteinmängden är oförändrat 80 – 160 g per dag (precis som Livsmedelsverket vill). Mängden kolhydrater bör minskas från Livsmedelsverkets extrema råd om 480 g kolhydrater per dag, till högst 100 g. Fettet bör ökas från 100 till 250 g per dag. Genom att exempelvis minska mängden potatis från 2,8 kg till 0,6 kg (6 potatisar), så kan man i stället äta 3,75 dl gräddsås, allt per dag. I övrigt är maten naturlig och oprocessad och relativt kolhydratfattig.

Gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket är bra och riktig mat. Till maten kan man servera grönsaker, som dock i stort sett saknar näring.

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
F.d. överläkare i pediatrik, Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition
Politisk sekreterare Dalarnas Sjukvårdsparti
Sekreterare Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS)

Bloggkatalog ... http://www.kostdemokrati.se/bjorn/
Kostkunskap ... http://kostkunskap.blogg.se

8 svar på ”Livsmedelsverket blandar bort korten”

    1. TALLRIKSMODELLEN = EN EXTREM HÖGKOLHYDRATKOST

      Vid en energiförbrukning på i snitt 3200 kcal per dygn så rekommenderar Livsmedelsverket att man äter mellan 400 och 480 gram kolhydrater. Om man tittar på hur många potatis det motsvarar så blir det knappt 40 stycken normalstora potatis eller cirka tre kg. Det är svårt att äta så mycket potatis, men det är relativt lätt att få i sig denna mängd kolhydrater genom att dricka läskedryck, juice, äta bröd, pasta eller frukostflingor.

      Det finns ingen vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd – som trefaldigat diabetes och fördubblat fetma på 20 år – utan Livsmedelsverket tjänstemän är bara postombud som vidareförmedlar de kostråd som livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin gemensamt utarbetat. Sedan förväntas kostchefer och dietister lyda order – såvida de inte vill riskera sin legitimation eller sitt jobb. Ansvarig politiker bara flyter med likt ”badankor” – för de är också rädda om sitt jobb.

  1. amabile du har helt rätt. Det blir för komplicerat att ta upp alla mackor och andra kolhydratrika men näringsfattiga bullar som Livsmedelsverkets kost består av. Men det visar hur mycket man skulle behöva äta i fråga om kolhydrater. 2,8 kg potatis motsvarar 22,9 kg gurka eller 12 kg paprika.

    Bullar, allt som består av mjöl och vatten, exempelvis 2,8 kg potatis motsvarar 1,14 kg vitt matbröd (drygt en jättefranska per dag) eller 0,75 kg hårt bröd (tre normala hårdbrödpaket om 250 g per dag).

    Detta visar på vilka orealistiska kostråd vi har.

  2. För att en vuxen man skall få i sig 60 E% från kolhydrater (enligt SLV:s tallriksmodell) kan han välja mellan att dagligen äta:

    – 39 skalade kokta potatisar, eller
    – 8 normala pastaportioner á 85 gram, elller
    – 21 skivor mjukt bröd á 45 gram, eller
    – 49 äpplen á 150 gram, eller
    – 64 glas standardmjölk á 1,5 dl, eller
    – 130 stycken Finn Crisp (därför använder många LCHF:are Finn Crisp som bärare av smör och pålägg)

    Det är svårt att äta så mycket kolhydrater på en dag. Det är däremot lätt att dricka kolhydrater i form av kolsyrad läskedryck och att äta godis. Men det vill inte Livsmedelsverket att vi skall dricka eller äta för mycket av. Så det uppstår en moment 22 situation.

    Hur skall vi få i oss alla kolhydrater, som vi egentligen inte alls behöver äta?

    Kolhydrater som ger upphov till diabetes, fetma, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar. Kolhydrater som är billiga att tillverka, som håller sig länge (long shelf time) och som ser till att sjukvården hela tiden förses med nya patienter.

    Tänk så fel det kan bli när Livsmedelsverkets tjänstemän mer eller mindre bara okritiskt vidarebefordrar kostråd som utformats av lobbyorganisationer styrda av industrin.

    1. Om vi för enkelhetens skull antar att vi förbrukar 100 kcal/tim, dvs 2.400 kcal/dygn, så utgör energikostnaden om vi ”tankar” smör cirka 75 öre/tim – grädde 85 öre/tim – potatis drygt 100 öre/tim. Det finns knappt något som är billigare än smör och grädde (förutom ister som kostar cirka 35 öre/kcal).

      Energitätheten gör att äldre lättare får i sig den näring och den energi de behöver, vilket också sparar personal på äldreboende. Således bara fördelar för medborgare och samhälle.

      Jämför med att ”tanka” hel- och halvfabrikat som kan kosta mellan 10 – 20 kr/tim i driftskostnad.

      Allra dyrast är vattniga lättprodukter, som t.ex. lättmargarin med cirka 60 % inblandat vatten. Då krävs också emulgeringsmedel för att vattnet skall blanda sig med det omestrade industrifettet och sedan konserveringsmedel för att den kemiska sörjan inte skall mögla. Det är billigare och mer hälsosamt att dricka kranvatten ur ett glas, än att späda ut maten med kranvatten och kemikalier.

  3. Hurra!! Nu har den första meta-analysen av studier med hög kvalitet (randomiserad kontrollstudie) publicerats och den visar inte några som helst samband mellan köttätande och hjärtsjukdom. Såklart!!

    Det vanligaste fel man tidigare gjort i studier är att blanda ihop tillsatsfylld industriprocessat kött med rent kött av högkvalitet. Man har inte heller tagit hänsyn till vad de åt och drack till ”köttet” (ex. pommes, läsk) eller om personen rökte. Att rött kött skulle orsaka sjukdom finns det inga bevis för!

    Läs mer … PubMed

Kommentera