Obefintligt stöd för slamspridning

.
Hej,

I mitt tidigare inlägg ”Nu måste spridning av miljögifter i vår livsmedelsproduktion med avlopps-slam upphöra!” beskrev jag vad som händer i det tysta.

Jag frågade mina nyhetsbrevsprenumeranter om de säger JA eller NEJ till gödsling av åkrarna med avloppsslam. Fram till 5 mars hade jag fått in 787 svar, en respons som var entydig.

Tack alla läsare för att ni svarat på min enkät om slamspridning. Resultatet visar ett massivt motstånd mot slammet. Resultatet av 787 röstande:

  • Slam NEJ – 777 stycken (98,7 %).
  • Slam JA – 10 stycken (1,3 %).

Detta resultat skall nu presenteras för jordbruket och livsmedelstillverkarna. Vi har skäl att vänta att man lyssnar på svenska livsmedelskonsumenter, i synnerhet när aversionen mot slammet är så kompakt. Då slamspridningen idag av myndigheterna beskrivs som en form av ”kvittblivning” av ”avfall” på jordbruksmark, kommer rimligen omsorgen om livsmedelskonsumenterna att gå före omsorgen om ”kvittblivning”.

Det finns andra länder i Europa där man inte sprider slam och svensk livsmedelsframställning skall inte vara sämre. Om inte slammet snabbt försvinner hoppas vi i Ren Åker Ren Mat att ni läsare/konsumenter tillskriver några betydelsefulla och slamkänsliga varumärken. Jag återkommer om detta.

Fler kadmiumanalyser av svenskt mjöl

Efter de uppseendeväckande analyserna av kadmium i mjöl som Ren Åker Ren Mat presenterade i höstas, har nu Testfakta gjort fler analyser och bilden av hälsomässiga problem med svenskt vetemjöl fördjupas. Se nedan.

Ett av mjölen denna gång (Finax dinkelmjöl fullkorn) är ungefär lika förorenat av kadmium som Kungsörnens fullkornsmjöl i den tidigare analysen. Tyvärr fanns det senare mjölet inte med denna gång.

Observera vidare att vetemjöl från Italien (Il Fornaio, ekologiskt) och Danmark (Bagerens Hvedemel) hade betydligt lägre halter av kadmium i förra analysen. Medan de svenska mjölen denna gång ligger i intervallet 0,03 – 0,07 mikrogram per kilo, låg det italienska och danska mjölet i intervallet 0,01 – 0,02 mikrogram per kilo. Både de tidigare och nya analyserna är utförda av det respekterade laboratoriet Eurofins.

Jordbruket måste ta kadmiumfrågan på allvar

Den svenska spannmålsodlingen måste bilda en betydligt mer kraftfull front mot fortsatt kadmiumspridning. För att halterna i svensk åkerjord inte skall öka måste kadmiumhalten i den fosforgödsel man sprider vara lägre än 10 milligram per kilo fosfor. Men denna livsviktiga princip tillämpar inte LRF och Lantmännen.

Källseparerad urin har värdet 1 mg/kg fosfor. Den vanligaste konstgödseln NPK har värdet 5 mg/kg fosfor. Detta kan accepteras av konsumenterna.

Men värdet för slam ligger vid 30 mg/kg fosfor och detta är en anledning till att slammet genast måste bort från åkermarken. Om inte så medverkar jordbruket till att kadmiumproblemet successivt förvärras.
.

.
Det är svårt att se ett hopp för våra och framtidens barn om vi inte ens gör ett försök att pressa tillbaka kadmiumhalten i åkerjord, i barngröt och barnvälling. Varför vägrar jordbruket att lyssna på Livsmedelsverket (2) och Kemikalieinspektionen (3) nedan?

En tvivelaktig jämförelse

Det finns i detta sammanhang ett påstående som måste kommenteras. I artikeln nedan säger man under Fakta:

(5) Den största källan till kadmium på svenska åkrar är förbränning från industrier som sedan sprids via luften. Men kadmium sprids även via handelsgödsel och avloppsslam.”

Detta är missvisande enligt min mening. Man har räknat ihop all kadmium som faller ner över hela den svenska åkerarealen och jämför detta med den sammanlagda mängd som kommer med konstgödsel resp slam. Men det är bara en mindre del av arealen som tar emot konstgödsel, samt en ännu mindre del som tar emot slam.

Om man i stället tittar på varje enskild åker är slammets kadmiumbidrag det största, ca 10 ggr större än bidraget från konstgödsel vid samma fosforgiva. Och även klart större än luftnedfallet. Genom ovanstående formulering kan en enskild jordbrukare inbillas att tro att slammet ger ett mindre kadmiumpåslag än både luftnedfall och konstgödsel.

Hälsofarliga gränsvärden

Lägg märke till en allvarlig brist hos Livsmedelsverket. Naturligtvis skulle man anpassa gränsvärdena för kadmiumhalt i mjöl så att inte de tolererbara dagsintagen (TDI) överskrids hos oss alla och i synnerhet hos barn.

Men toxikologen från Livsmedelsverket säger: ”Här väger man risker mot nytta, och gränsvärdet sätts så lågt som det praktiskt är möjligt”.

Detta innebär att vi inte får det skydd vi behöver. Man sätter gränsvärdena så högt att även egentligen otjänliga spannmålsprodukter får avsättning. Vid ett tillfälle var jag hos Livsmedelsverket för att diskutera nya gränsvärden för kadmium i mjöl. Men att låta dem harmoniera med de tolererbara intagen var inte att tänka på. En framstående toxikolog sade med sorgsna ögon under pausen att om gränsvärdet sattes korrekt skulle inte mjöl från Skåne kunna konsumeras – i synnerhet av barn.

Kan kadmiumsituationen bli bättre?

I artikeln nedan säger Livsmedelsverket: ”måste vi ha ett gränsvärde som fungerar i praktiken men som ändå pressar halterna nedåt”. Detta måste vara ett misslyckande om LRF och Lantmännen ändå fortsätter sprida slam.

Kemikalieinspektionen anger att det finns nya metoder (4) att ta till vara växtnäringen i avloppet och skilja detta från allt kemiskt avfall. Sådana metoder är exempelvis ”Easy Mining” och ”Splitvision”.

Kadmium omfördelas och sprids i allt vidare cirklar

Det finns en strategi inom jordbruket att olika varumärken påstår sig inte hämta råvaror från åkrar som tar emot slam. Men i förra brevet berättade jag att detta besked är vilseledande.

Det finns ett s k ”karensbegrepp” där en åker räknas som icke slamspridd efter några års ”karens” efter en eller flera slamspridningar. Detta gäller tyvärr också KRAV.

Kadmium är ett grundämne som inte alls påverkas av ”karens” – hur lång den än är. Med tiden vandrar kadmium ut från en slamspridd åker. Det kan följa med foder och hamnar som gödsel på en mjölkgård. Mjölkgården byter ägare och den nye ägaren börjar odla ekologiskt.

En som odlar spannmål till etanolframställning levererar kadmium till djurgårdar, då spannmålsdelarna efter etanolprocessen går tillbaka som foder (drank) till mjölk- och slaktdjur. Denna vidare spridning och utjämning av kadmiumhalten i åkermark är egentligen en följd av en naturlag – entropilagen.

Vi skall av detta skäl inte godta att vissa varumärken säger att just de inte tillåter slam vid odling av deras råvaror. Det som krävs är ett generellt stopp för all slamspridning. Något annat skall räknas som ja till slamspridning.

Se testfakta tabell här…

Vanligt vetemjöl innehåller så höga halter av tungmetallen kadmium att det kan vara hälsofarligt, visar Testfaktas analys. EU:s gränsvärde för kadmium i mjöl följer inte unionens egen riskanalys.

Mellan 50 och 100 gram vetemjöl om dagen beroende på fabrikat och sort. Mer än så bör inte ett barn på tio kilo få sig om man ska följa rekommendationerna för kadmium i livsmedel. Det visar Testfaktas analys av tio olika sorters vetemjöl.

Agneta Åkesson, som forskar på hälsoeffekter av kadmium i livsmedel vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, är inte förvånad över kadmiumhalterna i mjölet.

– Vi vet att mjöl och rotfrukter kan innehålla mycket kadmium. Men det är inte mindre oroväckande för det. De senaste åren har vi kunnat påvisa allt fler hälsorisker med långvarig exponering av kadmium, säger hon.

Inget fabrikat i Testfaktas undersökning ligger över EU:s gränsvärde för kadmium i mjöl som i dag är satt till 0,2 milligram per kilo, men som kan komma att sänkas till 0,1 milligram per kilo. Högst halt har Finax dinkelmjöl fullkorn med 0,07 milligram per kilo, medan övriga fabrikat ligger på 0,03 och 0,04 milligram per kilo.

Men om man i stället använder sig av den riskbedömning (tolererbart dagligt intag, TDI) som EU:s egen livsmedelsmyndighet EFSA gjort för kadmium blir halterna desto mer anmärkningsvärda. Enligt den skulle ett barn på tio kilo inte få äta mer än 50 gram (knappt en deciliter) om dagen av Finax dinkelmjöl innan det börjar bli ohälsosamt. För övriga mjöl i undersökningen handlar det om cirka 100 gram.

– Och då ska man betänka att mjöl bara är en av flera källor till kadmiumexponering från livsmedel. Det här visar att EU:s gränsvärde för kadmium i livsmedel inte harmoniserar med EFSA:s riskbedömning, säger Agneta Åkesson som var en av de forskare som varit med och gjort riskbedömningen.

Historiskt har kadmium i första hand kopplats samman med skador på njurarna. Men de senaste åren har flera studier visat att kadmium, även i små halter, ger ökad risk för benskörhet och frakturer samt livmodercancer, om exponeringen sker under lång tid.

– Just kopplingen till benskörhet och frakturer är egentligen särskilt oroväckande eftersom det är ett stort folkhälsoproblem, inte minst i Sverige, säger forskaren Agneta Åkesson.

(1) Att gränsvärdet för kadmium inte följer EFSA:s riskbedömning av ämnet är inget märkligt, menar Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket. Här väger man risker mot nytta, och gränsvärdet sätts så lågt som det praktiskt är möjligt.

– Vi kan inte bli av med de här tungmetallerna ur jorden under överskådlig framtid. Och vill vi kunna äta vetemjöl och andra livsmedel som tar upp mycket kadmium måste vi ha ett gränsvärde som fungerar i praktiken men som ändå pressar halterna nedåt, säger hon.

Testresultatet visar också att kadmiumhalten inte blir lägre för att mjölet är ekologiskt odlat. Saltå kvarns kravmärkta vetemjöl och dinkelmjöl innehåller lika mycket kadmium som Ica:s icke ekologiska mjöl.

– Som konsument går det inte att skydda sig mot miljögifter genom att välja ekologiska produkter. Det man slipper är bekämpningsmedel, säger Emma Halldin Ankarberg.

Även om riskerna med kadmium har uppmärksammats allt mer de senaste åren tycker inte Emma Halldin Ankarberg att man bör vara orolig.

– Det finns ingen anledning att sluta äta vetemjöl. Däremot ska man alltid försöka äta så varierat som möjligt för att sprida riskerna. Det gäller all sorts mat.

Samtidigt tycker Livsmedelsverket att det är viktigt att få ner kadmiumhalterna i livsmedel genom (2) att bland annat minska slamspridningen på svenska åkrar.

Även (3) Kemikalieinspektionen har i ett remissutlåtande kritiserat slamspridningen. Helena Parkman, på Kemikalieinspektionen, var projektledare för rapporten ”Kadmiumhalten måste minska – för folkhälsans skull” från 2011.

– Avloppsslam innehåller inte bara mycket kadmium utan även andra ämnen som kan ha farliga egenskaper. Samtidigt är det bra att man återanvänder slammet.

(4) En väg framåt kan vara att plocka ut de goda näringsämnena och bara återanvända dessa. Här finns det en hel del nya tekniker på gång, säger hon.

I rapporten rekommenderar Kemikalieinspektionen även att gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel sänks kraftigt. Frågan ligger nu hos jordbruksverket.

Fakta om kadmium

Kadmium är ett grundämne som finns naturligt i alla jordar. Metallen uppkommer även som en biprodukt vid zinkframställning samt vid återvinning av metall ur skrot. I Sverige används ämnet framförallt till uppladdningsbara batterier.

(5) Den största källan till kadmium på svenska åkrar är förbränning från industrier som sedan sprids via luften. Men kadmium sprids även via handelsgödsel och avloppsslam. Kemikalieinspektionen har i ett remissutlåtande kritiserat slamspridningen och rekommenderat att gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel sänks kraftigt.

Riskerna med kadmium har uppmärksammats allt mer de senaste åren. Man har länge vetat att långvarig exponering av kadmium kan ge skador på njurarna. Men nya studier visar att kadmium, även i små halter, ger ökad risk för benskörhet och frakturer samt livmoderscancer.

Gunnar Lindgren

Hemsida: www.gunnarlindgren.com
Alternativjournalen - ooljat: www.alternativjournalen.se/ooljat

2 svar på ”Obefintligt stöd för slamspridning”

Kommentera