Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens vansinniga kostråd eldar på diabetesutvecklingen – vilket sker på grund av ren dumhet (eller är det total okunnighet?).
Sex (6) gånger om dagen rycker kroppens ”brandkår” ut för att förhindra en livshotande katastrof. Sex gånger om dagen aktiveras kroppens ”nödsystem” (se nedan) för att förhindra akut död. Detta fortgår tills systemen havererar och tills skadorna av alla ”småbränder” (blodsockertoppar) blir så stora att även kroppens och hjärnans funktion havererar.
Sex gånger om dagen rycker kroppens brandbil (bukspottskörteln) ut för att släcka livshotande bränder (få ner blodsockret) som annars skulle innebära döden för kroppen.
Brandmännen utgörs av betaceller som finns i de Langerhanska öarna i bukspottskörteln. Kroppen försöker klara situationen genom att öka antalet brandmän (betaceller) med upptill 50%. Dessa upprepade småbränder (blodsockertoppar) skadar ständigt kroppen och efter många års trägen tjänst mattas till slut betacellerna av och t.o.m. dör. Då blir man diabetiker och blir beroende av insulin som injiceras.
Betacellerna producerar insulin som är kroppens ”katastofhormon”, som genom evolutionen utvecklats för att kunna hantera också TILLFÄLLIGA blodsockertoppar. Livsmedelsverkets tallriksmodell, en extrem högkolhydratkost, gör dock att ”brandkåren” är under ständig utryckning, tills den havererar, tills man blir diabetiker.
Om vi däremot äter vår artegna föda (LCHF), då samverkar hormonerna insulin (sänker blodsockret) och glukagon (höjer blodsocket) på ett sätt som ger ett stabilt blodsocker, med små justeringar, som vi genom evolutionen är designade för – med endast ett fåtal brandkårsutryckningar (när vi t.ex. råkar hitta en bärbuske). Då kan vi bibehålla hälsa och vitalitet långt upp i åldrarna.
Om man som diabetiker fortsätter att äta som myndigheterna (Livsmedelsverket och Socialstyrelsen) rekommenderar, så fortsätter dessa bränder, de blir mer omfattande och orsakar stor skada, men utan att direkt döda kroppen. Denna utveckling kallas inom vården för ”naturalförloppet”, dvs. den naturliga utvecklingen för diabetiker som följer vårdens kostråd, att kontinuerlig bli allt sämre, bli allt mer vårdkrävande.
Denna utveckling kan brytas vilket Mats Wiman, numera symptomfri diabetiker, skriver om… . Men det initiativet måste Du själv ta som diabetiker, först då är vården skyldig att stödja dig (innan dess gäller råd som lotsar dig in i ”naturalförloppet”). Att vården i första hand måste ge råd som gör diabetiker sjukare har Socialstyrelsens tjänstemän bestämt, vilket upprör alla oss som är insatta i problematiken. Se mitt protestbrev till Socialstyrelsen nedan.
Diabetiker har exempelvis två till fem gånger så hög risk att drabbas av kranskärlssjukdom och hjärtattacker. 44 procent av diabetikerna kommer att utveckla ateroskleros (åderförkalkning) i halspulsåderns artärer, eller i andra artärer utanför hjärtat, och 20 till 25 procent kommer att utveckla försämrad njurfunktion eller njursvikt i genomsnitt elva år efter diabetesdiagnosen. I själva verket kan man säga att ihållande högt blodsocker under flera år närmast garanterar att komplikationer uppstår.
Med återkommande högt blodsocker vid diabetes, skulle man också kunna förvänta sig högre blodvärden av AGE (Advanced Glycation End products – som påskyndar åldrande) och det visar sig vara precis så.
Diabetiker har 60 procent högre blodnivåer av AGE i jämförelse med icke-diabetiker.
AGE (påskyndar åldrandet) som bildas som ett resultat av högt blodsocker är orsaken till de flesta diabetes-komplikationerna, alltifrån neuropati (förstörda nerver som orsakar känselförlust i fötterna), till retinopati (synskador och blindhet) och nefropati (njursjukdom och njursvikt, som kan kräva dialys).
Ju högre blodsocker och ju längre tid som blodsockret förblir högt, desto mer AGE kommer att ackumuleras och desto större skador på organen kommer att uppstå.
Källa: Brödberoende: Åldrande och AGE.
AGE påskyndar också utvecklingen av Alzheimer och andra demenssjukdomar, som redan drabbat 150.000 svenskar (varje tredje 85-åring).
HbA1c är det mest kända AGE, även kallat långtidssockret. Här har glukos eller fruktos på grund av högt blodsocker kopplats till det röda blodfärgämnet hemoglobin. Glykosylerat hemoglobin kan inte längre transportera syre med försämrad syresättning av kroppens organ som följd. Sockret på HbA1c kan inte tas bort utan när blodkroppen dör efter 120 dagar kan en ny blodkropp med nya, friska hemoglobinmolekyler transportera syre igen. Men med högt blodsocker så får även dessa nya hemoglobinmolekyler socker kopplat till sig och blir HbA1c med tappad syretransportförmåga.
Således betydligt mer effektivt att hålla sitt blodsocker normalt än att köpa dyra ”magiska” hudkrämer. Då mår även hela insidan bra.
Du bestämmer
Du måste bestämma själv vad du äter. Protein och fett är ogiftiga, medan kolhydrater mer än 4 gram hos en 70 kg människa är giftiga, mer än 18-25 gram är en dödlig koncentration av glukos i blodet.
Detta är baskunskapen, sedan väljer du själv vad du tål. LCHF säger egentligen inget om mängden kolhydrater, bara att det är låga mängder kolhydrater och att man bör kompensera energiförlusten från kolhydraterna med mera fett. Det finns egentligen inga absoluta mängder av kolhydrater, allt beror på vad du som individ tål.
Det finns, framför allt hos tonårskillar, sådana som kan äta i princip hur mycket kolhydrater som helst och fortfarande må bra och inte gå upp i vikt.
Sedan finns det de som har en metabol (ämnesomsättnings-) sjukdom som inte tål några kolhydrater alls utan att må dåligt och gå upp i vikt. Så det här med LCHF är att du får välja själv vad du äter och hur du vill må.
Min rekommendation för de som är friska, är att äta högst 100 gram kolhydrater per dag, medan de som är sjuka kan behöva äta betydligt mindre mängd kolhydrater, en del ner mot noll gram kolhydrater per dag.
Mängden protein kan minskas ned till ungefär 0,5 g protein per kg kroppsvikt och dag, motsvarar 200 g kött eller fisk per dag per 70 kg person om man äter animaliskt protein. Men det behövs betydligt mer protein om man äter vegetabiliskt protein eftersom växterna saknar en del livsnödvändiga aminosyror (proteins byggstenar). Livsmedelsverket hyllar proteinrika bönor. Av dem behöver man äta minst 800 g per dag. Det ger också bra fart på gasproduktionen i tarmen.
Ketoner bildas vid nedbrytning av fett och kan sedan bilda AcCoA, mitokondriernas (våra cellers energifabriker) energikälla. Ketoner är ofarliga för oss (även om en av Livsmedelsverkets professorer inte visste skillnaden på ketos och ketoacidos).
“Jag rekommenderar 1 – 100 gram kolhydrater per dag beroende på var Du befinner dig på hälsokartan ”
Livsmedelsverket rekommenderar 315 – 480 gram kolhydrater per dag.
En extrem högkolhydratkost som fått diabetes och fetma att utvecklas epidemiskt *
*) Sedan 1989 när Livsmedelsverket introducerade ”nyckelhålsmärkning” har diabetes ökat tre (3) gånger och fetma har fördubblats, på bara 20 år. Ett talande resultat; en sjukdomsframkallande och fetmabildande kost.
Skilj på ketos och ketoacidos
Ketos får man vid nedbrytning av fett och är ett normaltillstånd i kroppen.
Ketoacidos är ett livshotande tillstånd.
Ketoacidos drabbar bara diabetespatienter som står på insulin och då de äter för mycket kolhydrater och har för litet insulin. Då måste kroppen dra i nödbromsen genom att bryta ned glukos anaerobt (utan syre) till två molekyler mjölksyra som sänker pH, men gör slut på glukosen 19 gånger snabbare än aerob förbränning (med syre), till priset av ökad surhet som gör att cellerna inte överlever på grund av för lågt pH.
Ketoacidos är potentiellt dödligt utan behandling med mera insulin och vätska. Men det är att kroppen får välja mellan Scylla (akut död i glukosförgiftning) eller Karybdis (akut död i ketoacidos).
Håller man koll på sitt kolhydratintag och minimerar det, så kan man segla mellan Scylla och Karybdis och överlever bra.
APPENDIX
Livmedelsverket rekommenderar 2500 kcal för kvinnor och 3200 kcal för män, per dag. De rekommenderar 50 – 60 E% kolhydrater (tallriksmodellen), vilket omräknat innebär att:
- Kvinnor skall äta 315 – 375 gram kolhydrater per dag – en dödlig dos gånger 12-20.
- Män skall äta 400 – 480 gram kolhydrater per dag – en dödlig dos gånger 13-27.
Det är tur att kroppen har system för att ta hand om denna glukos-chock som många utsätts för upprepade gånger dagligen. Men många kroppar klarar inte denna metabola chock sex gånger om dagen, år ut och år in. Vi är inte byggda för klara det, vi sliter ut kroppens ”nödsystem”, som till slut havererar . Då blir vi rejält sjuka!
Skyddssystem – kroppens ”nödsystem”
Kroppens skyddssystem för att inte dö av ”sockerförgiftning”, är insulin och dess effekter.
Vårt ”katastrofskyddande” hormon insulin frisätts av ökande glukoskoncentrationen i blodet och kroppen gör allt för att normalisera blodets glukosnivå.
Annars dör ju kroppen.
Här ingår flera olika mekanismer som;
- Insulin minskar tarm-motiliteten för att minska upptaget av glukos per tidsenhet.
- Insulin blockerar alla konkurrerande energikällor som fett och protein, inget acetylcoenzym A (AcCoA, cellens energifabrikers bränsle, även kallat aktiverad ättiksyra och är den gemensamma nedbrytningsprodukten för protein, fett och kolhydrater) skall komma från annat än glukos för att snabbast möjligt sänka glukosnivån i blodet.
- Insulin hämmar alla katabola hormoner som adrenalin, noradrenalin, sköldkörtelhormoner, tillväxthormoner, könshormoner.
- Glukos bryts ned till AcCoA för att normalisera glukoskoncentrationen och förbrännas i citronsyracykeln i mitokondrierna.
- Kroppen ökar ämnesomsättningen och temperaturen för att snabbare förbränna mer AcCoA [1]
Det blir i alla fall ett överskott på AcCoA som levern då polymeriserar till mättade fettsyror, levern tillverkar nya fettsyror, lipo(neo)genes. Detta fett kan levern inte härbärgera utan att bli förfettad så mycket fett transporteras via VLDL till fettceller där överskottsfettet lagras och förblir oåtkomligt så länge man har en förhöjd insulinnivå på grund av för hög koncentration av glukos i blodet. Viktökning blir det oundvikliga resultatet på grund av den livsnödvändiga omvandlingen av glukos till fett.
Insulin får glukosen att tas upp av alla celler i kroppen med hjälp av cellernas insulinreceptorer. Varje glukosmolekyl är omgiven av 190 vattenmolekyler [2] så cellerna kan inte ta upp så mycket glukos med tillhörande vatten utan att riskera att vattensprängas. - Cellerna drar tillbaka sina insulinreceptorer som skydd mot vattensprängning och vi kallar det för insulinresistens och bestraffar cellerna genom att spruta mer insulin till patienten.
- Man lagrar glukos i form av glykogen, men man kan bara lagra högst omkring 500 g glykogen i muskler och lever, sedan är förråden fulla.
- Inte ens allt detta räcker, man har kvar en hög blodkoncentration av glukos (mer än 11 mmol/L) och man blir törstig eftersom glukosen filtreras ut via njurarna och man får en glukosuri (socker i urinen) och polyuri (stor urinvolym).
- Kroppen börjar bränna glukos anaerobt (utan syre) till mjölksyra för att därvid öka nedbrytningen av glukos 19 gånger snabbare [3]. Det är då som diabetiker typ 1 får en ketoacidos, inte alltid förenlig med överlevnad.
Tallriksmodellen, Livsmedelsverkets extrema högkolhydrat-kostråd, gör att detta ”nödsystem” ständigt är aktiverat – livet ut!
Ända tills det havererar!
Kroppen använder alla dessa olika mekanismer för att man snarast ska söka normalisera glukoskoncentrationen i blodet till icketoxiska (ogiftiga) nivåer mellan 3-6 mM eller 2-3,5 gram glukos i hela blodvolymen om 5,6 liter. Annars dör man ju.
Viktnedgång
Observera punkt 2 och 6 ovan. En kolhydratrik kost (tallriksmodellen) låser tillgången till kroppsfett, som sitter ”kassaskåpssäkert”. Det innebär att kroppen kan svälta och man blir våldsamt hungrig, trots att man bär på t.ex. 60 kg övervikt. När man äter lägger man på sig ytterligare några tiotal gram fett när kroppen måste justera ner glukoshalten i blodet (det blir fett av sockret).
Svältkost (vanligtvis 600 – 1000 kcal per dag) öppnar kassaskåpet, men när det råder svält betraktas muskler som lyxvara (de förbränner ju många kalorier dygnet runt), varför kroppens bränsle då kan bestå av upptill 30 – 40 % muskler, resten fett. Hela kroppen går nu på sparlåga för att överleva, även organ och immunförsvar. Varför man lättare blir sjuk.
Men man kan inte svälta längre tid än några månader på grund av brist på protein, fett, mineraler och vitaminer. När man börjar äta igen händer följande: Kroppen har lärt sig att det råder svält och återställer snabbt fettlagret, muskelmassan är mindre än tidigare (förbränningen blir då lägre), organen har svultit och lidit viss skada och de flesta går upp sin vikt igen plus några kilo extra (för att kroppen tänker att det här inte skall kunna hända igen). Allt detta sker blixtsnabbt när man börjar äta igen. Kroppen är en fantastisk överlevnadsorganism.
Om man upprepar detta några gånger slutar det med en fet kropp i mitten, spinkiga armar och ben och inuti kroppen halvsvultna och skadade organ. Har man dessutom starka överlevnadsgener så är man chanslös – om man vill går ner i vikt.
Leif Lundberg har skrivit några rader om hur det fungerar:
Lågkaloribantning och fettsnål kost (lightprodukter)
Vårdens och viktklubbarna kostråd gör dig fet, gör dig till en perfekt kund som återkommer med några års mellanrum. Det fungerar nu – i början. I reklamen syns de få som trots alla odds mot sig lyckas.
Det är således nödvändigt att få ner kolhydraterna och därmed insulinhalten för att kunna gå ner i vikt, utan att svälta kroppen (det gör på svältkost med mindre än runt tusen kilokalorier per dag). För att inte svälta ihjäl inom några månader så tvingar kroppen den svältande att börja äta igen, men då går man lika fort upp i vikt igen. Det har alltså inget med karaktär att göra att man börjar äta igen i slutet av en svältkur. Det handlar om att kroppen vill överleva.
Kolhydrater, som vi inte alls behöver, tränger undan livsnödvändigt animaliskt protein, animaliskt fett, mineraler och vitaminer. Man drabbas av bristsjukdomar, men det märks inte omedelbart utan bara på sikt. Högt blodsocker och höga insulinnivåer är också farligt ur andra aspekter, det främjar t.ex. cancer.
Alternativet till svältkost är LCHF. då man äter enligt LCHF -idéerna minskar mängden kolhydrater och man kan ersätta en del av energiminskningen genom att äta litet mera fett. 100 g kolhydrater kan ersättas av högst 44 g fett.
Då ger man utrymme för att äta tillräckligt med livsnödvändiga proteiner, fett, mineraler och vitaminer, det som kolhydraterna saknar och undantränger i maten. Och metaboliska sjukdomar som övervikt och diabetes minskas radikalt på kort tid.
Noter:
- [1] Van’t Hoffs lag att biologiska system ändrar sin metabolism med 10 % per ºC ändring (givetvis inom rimliga gränser).
- [2] 5% glukos är en så kallad fysiologisk eller isoton glukoslösning, sprutar man in den i kroppen lämnar den inte ifrån sig eller tar upp något vatten. Detta innebär att det behövs 19 gånger mer vatten viktmässigt runt varje glukosmolekyl. Eftersom glukos har molekylvikten 180 och vatten 18 så krävs det 190 vattenmolekyler runt var glukosmolekyl.
- [3] En molekyl glukos genererar 38 molekyler ATP (cellernas energibärande molekyler) via Embden-Mayerhofs reaktionsväg (8 ATP) och bildningen av två molekyler AcCoA som förbränns med syre till koldioxid och vatten och 2*15 ATP medan glukos omvandling utan syre till 2 molekyler mjölksyra bara ger 2 molekyler ATP.