”Samlade kompetensen rörande överens” (om vad?)

Livsmedelsverkets måltidsblogg skriver:

”Samlade kompetensen rörande överens”

.
Över 300 professionella inom näringslära tog nyfiket del av förslaget till nya nordiska näringsrekommendationer som presenterades i Reykjavik i dag den 5 juni 2012.

Inför den fullsatta lokalen satt tio nordiska experter på rad och redogjorde för expertgruppernas arbete där man gått igenom den senaste litteraturen på sambanden mellan kost och hälsa.”

Min reflektion

Livsmedelsverkets måltidsblogg har kommenterat NNR5 (numera omdöpt till NNR2012) med att ”alla var rörande överens”. Men man kan fråga sig vad man var överens om.

Alla fakta på bordet saknades. Man har bara orkat skriva kapitel 1 och kapitel 3, men kapitel 2 och referenserna saknades. Så jag kunde bara inte låta bli att kommentera.

Två av mina kommentarer enligt nedan (Anna-Karin Quetel är nutritionist på Livsmedelsverket):

Kommentar

Hej Anna-Karin!

Jag väntar gärna! Men problemet är att allt material skulle ha varit färdigt till Nordiska mötet i Reykjavik i början av juni. Det var då de skulle ha godkänts av mötet och skickats på remiss så att remisserna skulle kunna beaktas vid fastställandet och publiceringen av NNR2012 under hösten.

Chapter 1 och Chapter 3 finns, men ej Chapter 2 eller de vetenskapliga referenserna. De redan publicerade kapitlen är bara grovt skissade, men de riktiga råden i siffror saknas liksom referenserna. Det som tar tid är att kontrollera referenserna så att de stämmer med slutsatserna.

Hittills har NNR4 och Livsmedelsverket bara funnit 80 referenser om fett och där det var två som med välvilja kunde stödja Livsmedelsverkets råd om fett, övriga talade emot.

Likaså ger Livsmedelsverket två referenser om saltbegränsning:

1. EFSA. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the Tolerable Upper Intake Level of Sodium. Adopted on 21 April 2005. The EFSA Journal (2005) 209, 1-26.

Här skriver man att det saknas data för att besluta om en övre intagsgräns för natrium.

2. Vidare visar Stolarz-Skrzypek K, et al; European Project on Genes in Hypertension (EPOGH) Investigators. Fatal and nonfatal outcomes, incidence of hypertension, and blood pressure changes in relation to urinary sodium excretion. JAMA. 2011;305:1777-85.

Här visas att ju mindre salt man äter desto mer ökar CVD (Cardiovascular disease) signifikant. Det vill säga för lite salt ÖKAR risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Dessa två referenser motsäger Livsmedelsverkets råd om minskning av salt i maten. Och Livsmedelsverket hävdar felaktigt motsatsen!

Det står till och med i Livsmedelsverkets protokoll att referens 2 ovan stödjer Livsmedelsverkets salt-råd (?!). (PROTOKOLL Nr 51 sidan 3 (5) fört vid möte med expertgruppen för Kost- och hälsofrågor 2011-09-20 § 7 Nya studier om salt.

”En annan meta-analys av Stolarz-Skrzypek K et al visar att högt saltintag är associerat med ökad risk för stroke och hjärt-kärlsjukdom. http://jama.ama-assn.org/content/305/17/1777.full.pdf+html?etoc” )

Jag begriper inte hur en av Livsmedelsverkets professorer kan ha så låg läsförståelse att han vänder ut och in på slutsatsen i en vetenskaplig artikel.

All gammal hederlig fysiologisk forskning visar att man dör av att äta för litet salt, medan det är ofarligt att äta mer än 10 g salt per dag.

Så det är bara att konstatera att NNR2012 inte har klarat sitt uppdrag i tid. Alltså kan man inte publicera texterna utan att det har varit ett transparent förfarande enligt Nordiska ministerrådets beslut:

”Established criteria for evaluating the methodological quality of the included studies and the overall strength of the scientific evidence will be used and the work process will include several stakeholders in a transparent process.”

Nästa fråga blir då: Existerar NNR5 (eller omdöpt till NNR2012)?

Jag blir litet fundersam.

Kommentar II

Tjänare, Anna-Karin!

Det ”starka vetenskapliga stödet” är baserat på korttidsstudier, några dagar till några veckor. Och man ”glömmer” nästan alltid att mäta ADH, renin, aldosteron och (det enklaste!) hjärtfrekvensen före och under experimentet. Bara genom att mäta hjärtfrekvensen finner man att hjärtbelastningen ökar vid saltrestriktion (HF*BT).

De två referenser som Livsmedelsverket själva anger (EFSA och Stolarz-Skrzypek) visar att det saknas data för att begränsa mängden salt uppåt och att ett lågt intag av salt ger ÖKAD frekvens av hjärt- och kärlsjukdom.

Läs mer av Einstein och Popper. De hävdar att om en hypotes motsägs av en enda studie så måste hypotesen förkastas. Här motsägs hypotesen ”minskad saltmängd i maten ger mindre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar”.

”Om en hypotes motsägs av en enda studie så måste hypotesen förkastas”

Sedan har Läkartidningen i nr 17-18 2012 visat att 30% av alla medicinpatienter på SUS (Skånes universitetssjukhus) har SIADH (Syndome of Inappropriate ADH synthesis).

SIADH behandlas med Samsca, en ADH-blockerare till en kostnad av 10.000 till 60.000 SEK per patient (ingen läkemedelsrabatt). Ändå återfår bara 60% av patienterna en normal natruimnivå om 137-145 mmol/L inom 30 dagar. Än värre är att 19 % av SIADH-patienterna dör på sjukhus trots extremt dyr tablettbehandling.

Så sex procent av inneliggande medicinpatienter dör på grund av saltbrist!

Det som är så enkelt att förebygga:

Ät mera salt!

”6 % av inneliggande medicinpatienter, dvs. var 17:e patient dör av saltbrist, helt i onödan!”

Så genom att rekommendera dessa stackars dödsdömda patienter att äta minst en matsked salt (15 g) per dag så kan det ge dem livet åter! På bara mindre än ett par dagar.

Basal fysiologi kan du inte förneka. Blodet filtreras i glomeruli (kärlnystanen) i njurarna. Du kan filtrera bort 0,7-1,4 gram salt per minut. Det blir 1-2 kilogram salt per dag!

Sedan tas natrium upp i tubuli till normalt ungefär 99%. Så om man äter 15 g salt om dagen så kissar du ut 10 gram, svettas ut 5 gram salt per dag. Du kan äta mer än 100 g salt per dag utan att blodtrycket kan öka eftersom saltnivån i blodet är konstant mellan 137 och 145 mmol/L.

Alla saltmolekyler som är för mycket kissar du ut omedelbart eftersom återresorptionen av salt styrs av renin och aldosteron och tillräckligt med ATP. Återresorptionen av vatten styrs av ADH.

Sedan anser jag att det är förskräckligt att NNR2012 inte har klarat sitt uppdrag, att publicera Chapter 2 och referenslistan, så att jag och alla andra intresserade kan kontrollera att NNR2012 tolkar referenserna korrekt.

Livsmedelsverkets tjänstemän har ju inte gjort det med vare sig EFSA eller Stolarz-Skrzypek. Så jag förväntar mig ännu fler feltolkningar, se bara på de famösa 80 artiklarna Livsmedelsverket publicerade om fett. Nästan inte ett enda rätt.

Svaren jag och signaturen ”Piltson” fick var av typen ”icke-svar”.

”Piltson” citerade och frågade följande:

”…hårda fetter som smör ökar risken för olika sjukdomar och viktuppgång.”

Vilka sjukdomar? På vilket sätt? Var finns belägg för detta?

”Hitta på”

Livsmedelsverket ”hittar på”, eller snarare okritiskt vidarebefordrar det andra ”hittat på”. Livsmedelsverket saknar belägg för sina påståenden och det enda de kan hänvisa till är ”Informationen bygger på den samlade vetenskapen inom nutritionsområdet och uppdateras vid behov av ny kunskap som kommit fram i arbetet med de nordiska näringsrekommendationerna” (fast de kan inte redovisa en enda studie) och det enda de kan lämna är ”icke-svar” med hänvisning till andra ”hitta-på-are” och Livsmedelsverkets tjänstemän vränger fakta ut och in.

Suck!

APPENDIX

När ska den samlade nutritionsexpertisen komma fram till vad snart alla andra vet?

1. Motionera mera! Gör dig bara hungrigare, det sägs sedan gammalt att man ska ta en promenad före maten för att öka aptiten. Ändå rekommenderas motion som ett sätt att gå ned i vikt. William Banting rodde två timmar per dag utan att minska i vikt. Många andra har liknande erfarenheter.

2. Ät mindre! Det kallas i utvecklingsländer för svält och i dess mer extrema former kan den leda till döden inom några månader. Dessförinnan drabbas man av diverse bristsjukdomar.

3. Alla former av kolhydrater (a.k.a. socker, stärkelse) är giftiga för oss. Mer än 25 g glukos i blodet (motsvarar mer än 50 mmol/L) leder till död i akut sockerförgiftning. Det är tur att man har ett fantastiskt glukosnormaliserande skyddssystem i form av insulin som gör att man överlever myndigheternas påbud att man ska äta en 20-faldigt dödlig dos i form av extrema 480 g kolhydrater (=socker, glukos) per dag. (Livsmedelsverket rekommenderar att en man ska äta 60 % av 3 200 kcal i form av kolhydrater (0,6*3200/4=480))

4. Animaliskt fett är livsnödvändigt och helt ogiftigt och människan kan bära på upp till 400 kg i kroppen utan några som helst symtom på giftighet.

5. Animaliskt protein är livsnödvändigt men man behöver inte äta mer än 0,5 g/kg och dag. Vegetabiliskt protein saknar nästan helt aminosyran taurin och därför måste man äta mycket mer vegetabiliskt protein än animaliskt protein.

Detta inlägg även inlagt som en kommentar på Dagens Medicin … Svenskar positiva till fettskatt. En tredjedel av befolkningen är fortfarande fettskrämda och löper således en större risk att drabbas av diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, magproblem och demens.

Den samlade kompetensen verkar finnas hos folket

DEMOSKOP. Enligt en demoskopundersökning mars 2011 har 23% eller cirka två miljoner svenskar förstått vad som underbygger sjukdom och fetma.

Ett antal som nu ökar kraftigt. Redan efter några veckor brukar ett tydligt hälsoresultat komma, medan en viktnormalisering kan ta olika lång tid. Denna kunskap sprider sig nu snabbt bland befolkningen – DET FUNGERAR JU!

Meningsmotståndare brukar säga att det är farligt att bli frisk, att må bra och få fina mätvärden. De skräms med att man inte vet vad som händer på sikt!

Enligt en webbfråga i DN 2012-03-14 med 23.500 svaranden så är nu LCHF tre gånger större än Tallriksmodellen (en extrem högkolhydratkost för fettskrämda).

Om vi adderar LCHF+ Atkins + GI hamnar vi på 24%, nästan var fjärde svensk!

Numera är det folket som står för kunskap och utveckling, medan högt betalda tjänstemän agerar drivankare och försöker bromsa folkhälsoutvecklingen så att ”business as usual” (kost-, vård- och läkemedelsindustrin) störs så lite som möjligt.

AFFÄRSIDÉ. Ett bra folk köper billig mat och betalar dyrt (monetärt och med hälsa), de friska tar mediciner och vacciner i preventivt syfte och lönsamma patienter är de som behöver läkemedel och vård livet ut. Allt som stör denna utveckling bekämpas med alla till buds stående medel (även med lögner, forskningsfusk, lagbrott, m.m.).

Folk är kloka, men relativt lättlurade när det är något som skrämmer dem, därför fungerar skrämskott. Endast kunskap kan upphäva den effekten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Related Posts

Fyll i vad du vill söka på och tryck "Enter"

Till toppen