Forskare: Becel är farligt för ditt hjärta

”Jag avråder från att äta det”

Bregott byts ut mot Becel och Lätta i skolor runt om i Sverige. Men flera forskare varnar nu för lättmargarinet.

Livsmedelsverket vill att vi ska byta ut smör mot lättmargarin. Men verket får mothugg från flera forskare.

– Jag avråder från att äta Becel. Det innehåller alldeles för mycket omega-6 som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, säger Göran Petersson vid Chalmers som forskat kring livsmedelsfrågor i över tio år.

Han tycker att verket bygger sina rekommendationer på en ovetenskaplig fettskräck och att det är socker och inte fett som ligger bakom diabetes och övervikt.

Han anser att de fleromättade oljorna ger upphov till biokemiska skador, inflammationer och åderförkalkning.

Professor Birgitta Strandvik

Birgitta Strandvik, professor emerita i barn- och ungdomsmedicin och forskare vid Karolinska institutet, ser också ett samband mellan ohälsa och omega-6.

– Parallellt med ökningen av fetma, diabetes, allergi och cancer finns en stark ökning av omega-6-intag.

Källa: Aftonbladet

Kommentar

.1,6 & 2,6 miljonersklubben rekommenderar sina kvinnor att äta Becel som ÖKAR risken för bröstcancer på samma gång som de stöder Rosa Bandet som samlar in pengar till forskning om just bröstcancer. Hur skall de ha det?

Livsmedelsverket rekommenderar en kost till våra skolbarn som ÖKAR risken för cancer, diabetes, övervikt och drogberoende. Kosten gör också att barnen först blir hyperaktiva, sedan oroliga, nervösa och sprättiga när blodsockret sjunker. De därpå följande lektionerna får eleverna energibrist! Hur fungerar undervisningen då? (läs mer). Livsmedelsverkets tjänstemän är konsekventa, inget velande här inte!

Professor Göran Petersson:

Vetenskaplig rapport: Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

Så snuskig är fettfabriken

Hemliga bilder avslöjar: Fettet behandlas med fosforsyra och lut innan det blir margarin.

Här är hemliga bilder som visar hur de populära margarinerna Becel, Flora, Milda och Lätta tillverkas. Det krävs flera omstridda kemiska processer innan byttorna är fyllda. Observera den gula varningsskylten med texten ”VARNING NATRONLUT”

.De visar en verklighet långt från de böljande rapsfälten i reklamen.

– Det är allt annat än en naturlig produkt, säger livsmedelsforskaren Göran Petersson på Chalmers.

Till hamnen i Helsingborg kommer lastfartyg fyllda med palm­olja som används vid det multinationella företaget Unilevers margarintillverkning. Att tömma fartygets tankar på lasten tar ungefär ett dygn.

För att fartygen inte ska gå tomma när de vänder tillbaka till Asien får samma tankar fyllas med ett hundratal olika kemiska ämnen som aceton, hexan, heptan, glykol, metanol, fosforsyra och svavelsyra.

–  Grundregeln är att bulktransport av livsmedel ska ske i tankar som bara innehåller livsmedel. Men det finns ett undantag när det gäller matoljor i EU:s livsmedelslag, säger Lars-Börje Croon, stadsinspektör på Livsmedelsverket.

Efter att kemikalierna lastats av i Asien ska tankarna rengöras innan de åter igen fylls med matolja. Eventuella kemikalierester ska försvinna när oljan sedan raffineras i fabriken.

Palmoljan mörkas

Palmoljan är en viktig ingrediens i margarin. Men den finns sällan med i innehållsförteckningen på förpackningen. I stället står det vegetabiliskt fett. Palmoljan har dåligt rykte eftersom regnskog historiskt har skövlats för att ge plats åt palmplantager. Palmoljan som Unilever använder i Sverige är i dag miljöcertifierad.

– När margarinindustrin vill göra något som liknar smör så använder man palmolja eftersom det innehåller väldigt mycket mättat fett. Och den är billig, säger Göran Petersson, biträdande professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola och har forskat på livsmedelsfrågor i tio år.

I Unilevers fabrik i Helsingborgs hamn tillverkas Becel, Lätta, Milda och Flora. En person med insyn i tillverkningen har tagit bilder från fabriken som Aftonbladet nu kan visa.

Varningsskyltar, brandfarliga ämnen i stora tunnor och brandsläckare gör att det mer ser ut som ett kemiskt laboratorium än en livsmedelsfabrik. Det är långt ifrån de vackra böljande rapsfälten som visas i reklamen.

Fettet ”slås sönder”

Margarin består av olika oljor, vatten, tillsatser och aromämnen. Men det är inget som går att bre på smörgåsen. För att få en smörliknande konsistens måste ingredienserna genomgå flera kemiska processer.

– För att slå sönder fettet kemiskt så blandas tio kilo natriummetylat till tio ton palmolja, säger vår källa.

”En onaturlig förändring”

Den kemiska processen kallas omestring.

–  Det innebär en förändring av positionerna av fettsyror i fettet och det kan eventuellt medföra hälsoproblem. Det här är en onaturlig förändring av fetterna vi använder. Frågan är om det får några konsekvenser, säger Göran Petersson.

Majoriteten av studier visar inte på negativa effekter hos människor. Men det finns lite forskning om vilken effekt omestrat fett har på lång tid.

– Det är ett ganska okänt område så man bör ju följa det. Speciellt om det börjar användas mera, säger Irene Mattisson som är biträdande chef för risk- och nyttovärderingsavdelningen på Livsmedelsverket.

Fettet bleks med blekjord

Fettet som kommer ut är brunaktigt. Det behandlas med fosforsyra och neutraliseras med lut för att ta bort lecitin och fria fettsyror. Sedan bleks fettet med blekjord för att få en neutral färg och smaken neutraliseras med hjälp av vattenånga.

Göran Petersson är bekymrad över att viktiga ämnen kan försvinna i reningsprocessen.

–  Man tar bort naturliga antioxidanter som finns i det ursprungliga fettet. Sådana saker kan vara väldigt allvarligt hälsomässigt och innebära att margarinet saknar viktiga antioxidanter, vitaminer och mineraler som finns i de ursprungliga fröna.

Kan ge ”popcornlunga”

Men Unilever menar att vid en väl genomförd rening ska både anti­oxidanter och vitamin E finnas kvar.

Massan färgas gulaktig för att likna smör och smöraromet diacetyl tillsätts. Diacetyl har på senare år blivit känt för den så kallade popcornlungan.

”Endast säkra ingredienser”

Nyligen tilldömdes amerikanen Wayne Watson 47 miljoner kronor i skadestånd för en lungsjukdom han fått när han andats in syntetiskt smörarom från mikropopcorn.

– Det är känt sedan tidigare att det finns en arbetsmiljöproblematik kring diacetyl. Andas man in koncentrerade mängder kan det ge lungproblem. Däremot finns det ingen problematik när man äter den, säger Irene Mattisson vid Livsmedelsverket.

En färsk studie från University of Minnesota visar att diacetyl kan förvärra sjukdomsförloppet för patienter med alzheimer. Men det är inget som vare sig Livsmedelsverket eller Unilever känner till.

– Margarin innehåller endast säkra och fullt godkända ingredienser, skriver Sandhya Forselius, pressansvarig på Unilever i ett mejl till Aftonbladet.

Fakta, för och emot

JA! Därför är margarin bra för dig

Fleromättat fett

De viktigaste grupperna av fleromättade fetter är omega-3 och omega-6 som är livsnödvändiga. Livsmedelsverket vill att vi äter mycket av båda. Omega-3 finns i fet fisk, omega-6 i solrosolja och majsolja.

Skeptikerna tycker att kroppen ska ha en balans mellan omega-3 och omega-6. Som rekommendationerna ser ut nu äter vi för mycket omega-6, vilket kan leda till hjärt-kärlsjukdomar, menar de.

Finns i Becel.

[Vår kommentar: Med ”skeptiker” menas uppenbarligen de som grundar sitt ställningstagande på vetenskap och beprövad erfarenhet.]

NEJ! Därför ska du hellre bre smör på din macka

Mättat fett

Finns i bland annat smör, rapsolja och fett kött. Anhängarna menar att fettet är naturligt och bra för kroppens blodfetter och blodsocker. Att vi är välanpassade till naturligt mjölkfett och charkfett.

Livsmedelsverket har motsatt syn och anser att mycket mättat fett kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar. Därför rekommenderas i dag skolor att ta bort Bregott från skolbespisningarna.

Finns i Smör och Bregott.

[Vår kommentar: Livsmedelsverket baserar sitt ställningstagande på en 35 år gammal påhittad siffra som en vegetarian och arbetsmarknadsjournalist vid namn Nick Mottern hittade på, som inte på något sätt är grundad i vetenskap och beprövad erfarenhet. Påståendet är dock uppbackat av skräpmatsindustrin och gynnar läkemedelsindustrin, därför lever det fortfarande kvar.]

Källa: Aftonbladet

Slutsats

Livsmedelsverket har klart och tydligt diskvalificerat sig som kostrådgivare och har istället blivit en ”postkontor” som okritiskt vidarebefordrar de kostråd som industriella särintressen skickar till dem. Någon egen forskning om kostråd har de inte och egen kunskap verkar det vara skralt med. De gör som de blir tillsagda.

1,6 & 2,6 miljonersklubben har diskvalificerat sig som en ideell förening med kvinnors hälsa som rättesnöre. De har sålt ut sina medlemmar för Becel-sponsring.

1,6 & 2,6 miljonersklubbens chefsideolog när det gäller kost och hälsa är professor Mai-Lis Hellénius som tillsamman med professorerna Stephan Rössner och Claude Marcus har varit med om att orkestrerat fram dagens ohälso- och fetmaepidemi. Alla som provat vet att ”springa mer och äta mindre” inte fungerar, alla utom denna trio som spelar vidare på sitt positiv, den enda melodi de kan. Varför betala skattemedel för detta?

Resultatet av dessa råd är en mänsklig och ekonomisk katastrof av stora mått (så det är lätt att hålla sig för skratt). Vi har fått ytterligare en kvart miljon diabetiker och två miljoner överviktiga svenskar, på bara tjugo år. Fetma och andra kostrelaterade sjukdomar ökar epidemiskt bland våra barn och ungdomar. Kan inte dessa professorer tilldelas andra arbetsuppgifter, där de gör mindre skada? Sover ansvariga politiker?

APPENDIX

Gunnar Lindgren, oberoende margarinexpert, intervjuas om margarin:

Tidigare härdades margarinoljorna för att de skulle bli fasta. Man förde in de flytande oljorna i härdningsreaktorer tillsammans med väte och nickelspån. Under högt tryck och värme bildas en fettmolekyl som miste sin ursprungliga och naturliga form, så kallade transfetter bildades (ej att förväxla med naturliga transfetter som finns i kons mage, som är nyttiga).

Men Livsmedelsverkets tjänstemän och de flesta dietister har inte fått lära sig att skilja naturliga och industriella transfetter, varför de grovt förleder folket (se exempel). Menar dietisten att vi skall dricka 13 liter lättmjölk per dag för att få i oss 2000 IE D-vitamin? Att mättat fett skulle vara farligt är ett påhitt, det har de inte heller blivit lärda. Att hålla sig uppdaterad, att reflektera och att fortbilda sig verkar inte heller vara nödvändigt när man väl fått sin dietistlegitimation. Räcker det att sprida propaganda?

T.o.m. WHO erkänner nu att mättat fett inte är farligt, läs mer… DAGENS MEDICIN … Radikal förändring av WHO:s syn på fett

Industriellt tillverkade transfetter är oerhört giftiga och bara några grams intag per dag höjer dramatiskt risken för hjärtinfarkt (därom är expertisen enig). Nu för tiden ”omestras” fettet till margarin istället. I en omestringsreaktor reagerar fettet med natriummetylat (ett mycket riskabelt och reaktivt ämne). Då klipps fettmolekylerna sönder och det bildas ett ”hav” av glyceroldelar och fria fettsyror. Sedan inaktiveras natriummetylatet och fettsyrorna hoppar tillbaka till glyceroldelen, i helt nya och slumpartadeoch onaturliga positioner. Reaktionen är känslig och fettet måste förbehandlas kemiskt innan omestring så att halten av fukt, fria fettsyror och peroxider blir så låg som möjligt.

Denna reaktion beskriver Gunnar Lindgren som ”svarta ormar” som ringlar sig i den reaktiva smeten, en missfärgad kemisk sörja där varje uns av nyttighet är borta, som sedan snyggas till för att likna smör till färg, smak och konsistens. Sedan tillsätts vitaminer så att man kan hävda att det är nyttigt.

Lättmargarin fås genom att tillsätta cirka 60 % vatten, ett emulgeringsmedel för att vattnet skall blanda sig med industrifettet och sedan konserveringsmedel så att sörjan inte skall mögla.

Endast människan är dum nog att äta denna produkt som kan betecknas som ”non food”.

Margarin – en kemisk/teknisk smörimitation

Gunnar Lindgren

Civilingenjör Gunnar Lindgren, oberoende kost- och miljöexpert, ledande margarinexpert sedan 15 år.

Kemiskt margarin

Ett av de stora missförhållandena när det gäller kost och livsmedelskvalitet är det faktum att den kemiska produkten margarin får säljas och till och med rekommenderas som mat till barn och ungdomar i förskola och grundskolan. Även inom vården serverar man margarin.

Medan annan mat vi äter framställs på ett någorlunda naturligt sätt – ungefär som vi föreställer oss, tillverkas margarin på det mest motbjudande sätt genom att använda ett stort antal kemikalier, av vilka många är ytterst giftiga, reaktiva och farliga. Dessa skall absolut inte förekomma i livsmedelssammanhang.

Smörimitation

Orsaken till kemikalieanvändningen är att man vill göra en kemisk imitation av smör. Man skulle kunna tillverka ett margarin som vilade på oljornas/fetternas naturliga egenskaper. Om man utgår från olivolja skulle färg, smak och lukt vara densamma som olivoljans.

Nej, margarinet skall vara gult, lukta och smaka smör samt ha smörets konsistens. Men de oljor och fetter man använder vid tillverkningen har en egen annorlunda färg, smak, lukt och konsistens.

Det första man måste göra är att utplåna alla dessa egenskaper hos exempelvis rapsolja med hjälp av reaktiva kemikalier som natronlut (samma frätande ämne som används för att rengöra toaletterna), och fosforsyra. Man bleker oljan med regenererad bentonit och man upphettar oljan till 225 grader (en rykande stekpanna har temperaturen ungefär 175 grader).

Denna slutprodukt är inget livsmedel, utan en kemisk/teknisk produkt ungefär som symaskinsolja – genomskinlig och luktlös. Den är berövad vitaminer, fosfolipider, karotenoider, antioxidanter och andra näringsämnen viktiga för vår hälsa. Det är direkt felaktigt att påstå att produkten är ”rapsolja”, när de naturliga egenskaperna är så brutalt utplånade.

Tankbilar distribuerar denna produkt till olika industrier och olika användningsområden är:

• Målarfärger
• Smörjmedel
• Skärvätskor
• Läkemedel
• Margariner
• Kosmetika

Hudkräm och margarin tillverkas ungefär på samma sätt:

Man gör först en emulsion av olja/fett och vatten med hjälp av ett emulgeringsmedel.

Man färgar fettmassan gul i ett margarin, medan fettmassan får en vit färg i hudkrämen.

Man sätter smörarom (diacetyl) till margarinet, men parfym till hudkrämen.

Sedan kan man sätta tillsatser till båda produkterna, t ex salt i margarinet och konserveringsmedel i hudkrämen.

Den som så önskar kan göra följande försök:

Ta en burk hudkräm utan parfym, blanda i gul karamellfärg och litet smörarom samt litet salt. Är det inte margarin som du har framställt?

Förutom den vidriga tillverkningsprocessen, är det svårt att förstå varför inte myndigheterna ingriper mot imitation av andra livsmedel. Att färga ett livsmedel för att det skall likna ett annat har länge varit i strid med redlighetstanken i Livsmedelslagstiftningen.

Man får inte färga en fisk röd för att den skall likna lax. Men när det gäller just margarin ser Livsmedelsverket mellan fingrarna.

Vidare måste tillsatsen diacetyl (”smörarom”) kraftigt ifrågasättas. När det gäller många åtgärder inom livsmedelsområdet skall man väga risk mot berättigad nytta. Att använda konserveringsmedel ger exempelvis en berättigad nytta i form av längre hållbarhet. Men att sätta till diacetyl har som syfte att ge produkten en falsk karaktär av smör. Detta är ingen berättigad nytta, utan tillsatt smak kallas på fackspråk för en kosmetisk åtgärd.

Nu har det visat sig att diacetyl sätts i samband med allergier och astma, s k ”popcornlunga” och tillverkaren av diacetyl är indragen i rättsprocesser. Drabbade har stämt företaget och fått rätt. Vi vet vidare att anställda inom margarinindustrin löper ökad risk att drabbas av allergier och astma. Folkhälsokommittén i Västra Götaland har visat att i den grupp bland elever i årskurs 9 som åt margarin, var allergier vanligare än i den grupp som åt smör.

En ny studie i den vetenskapliga tidskriften Chemical Research fann att diacetyl i margarin intensifierar de skadliga effekterna av ett onormalt protein i hjärnan som är kopplat till Alzheimers.

Trots att Livsmedelsverket känner till risken med diacetyl anser man att margarin inte är riskabelt eftersom ”man äter det”, men medger att diacetyl i popcorn, som man också äter, kan orsaka lungsjukdom.

Bensin, aceton och metanol

Extraktionsbensin (hexan) används när man utvinner oljan ur exempelvis rapsfrön. Hexan kan också komma från det sojalecitin man använder som emulgeringsmedel i margarin.

Framställning av sojaprodukter (sojaolja, sojaprotein, sojamjöl, sojalecitin m m) sker industriellt med hjälp av bensin. När Livsmedelsverket vid ett tillfälle analyserade margarinerna Milda och Nytta/Becel fann man bensinrester. Tillverkaren påstod då att bensinen kom från sojalecitinet. Råvaror till margariner får fraktas i båttankar, som tidigare transporterat hexan och andra kemikalier. Också på så sätt kan lösningsmedlet komma in i margarinet.

Aceton används när man skiljer mättade fetter från omättade fetter i en fettblandning. Man kan kyla ned fettet och då faller det mättade fettet ut som vita flingor – det kan man se i en flaska olivolja i kylskåpet. I margarinindustrin kallas processen fraktionering och underlättas med hjälp av aceton.

Metanol bildas som en restprodukt i fettet vid omestringsprocessen. Då reagerar den oerhört reaktiva och farliga kemikalien natriummetylat med fettmassan.

Omestringen leder till att fettmolekylerna ombildas till ”monsterfetter” – ämnen som inte finns i naturen. Forskning har visat att omestrade fetter ökar risken för blodproppar hos råttor.

I synnerhet för små barn är det viktigt att fettsyrorna sitter i sin rätta position i exempelvis fett i barnmat. En fettmolekyl innehåller tre fettsyror. Den som sitter i mittenposition är särskilt viktig när hjärnan och nervvävnad utvecklas hos barn. Omestringen är en kosmetisk åtgärd som syftar till att göra margarinet lika glatt som smör, vilket inte kan benämnas som ”berättigad nytta”.

Margarinindustrin kan lämna dessa lösningsmedelsrester i produkterna, eftersom Livsmedelsverket godtar detta och anvisar gränsvärden för bensin, aceton och metanol. Idag vet vi dock att nuvarande gränsvärden är osäkra genom samverkanseffekter (cocktaileffekter) mellan många kemiska ämnen.

Nordiska Ministerrådet anser att tidigare ”säkra nivåer” ska sänkas med 90%. Detta kommer att få långtgående följder för vilka halter och gränsvärden som kan tolereras.

Att Unilever och andra margarintillverkare lyckats få många dietister och kostrådgivare, samt inte minst Livsmedelsverket, att propagera för en kemiskt/tekniskt tillverkad smörimitation är en gåta.

Tidigare avlönades Livsmedelsverkets ”kolesterolexpert” av margarinindustrin, och då hördes margarinets lov och den grundlösa varningen för ”mättade fetter” och ”kolesterol” från Livsmedelsverket. Ingen tanke på att vårt förnämsta livsmedel – modersmjölk – är rik på både mättade fetter och kolesterol.

För något år sedan skrev jag ett brev till Livsmedelsverket, att man med sina varningar för mättat fett borde låta konstruera en liten apparat som ammande kvinnor kunde använda i hemmet för att ta bort mättade fetterna och kolesterolet från modersmjölken.

De svarade att modersmjölken är riktigt anpassad till det lilla barnets behov. Jag frågade då vid vilken ålder de mättade fetterna och kolesterolet blir farliga för barn, eftersom man varnar för dessa ämnen när det gäller mat i förskolor i och med att man rekommenderar margarin. De svarade dock aldrig på detta.

Idag borde detta felaktiga och förlegade synsätt hos Livsmedelsverket och dietistkåren vara till ända, då flera propagandaröster för margarin gått i pension. Men tyvärr lever myterna om margarinets förträfflighet och bilderna av de böljande rapsfälten fortfarande kvar hos en del dietister och anställda vid Livsmedelsverket.
Föräldrar och skolpersonal måste rensa ut margarinerna från förskolan och grundskolan/gymnasiet en gång för alla.

Gunnar Lindgren

PS. Livsmedelsverket beskriver margarintillverkning

Livsmedelsverket har beskrivit margarintillverkning och anger att fettmassan/oljan blandas med:

• Extraktionsbensin (hexan).
• Fosforsyra.
• Lut.
• Blekmedel.
• Nickelkatalysator (vid härdning).
• Natriummetylat (vid omestring).
• Lösningsmedel från fraktionering.

Föroreningar som får förekomma i margariner:

• Bensin (hexan).
• Nickelrester (vid härdning).
• Metanol (vid omestring).
• Kemikalier från båttankar.

Källa: Livsmedelsverkets yttrande som svar på skrivelse den 8 sept 2000 (dnr 1:287/00)