Lättmjölken, barnen och vetenskapen

I de flesta skolor kan inte barnen välja naturliga mejeriprodukter. Skolorna hänvisar till Livsmedelsverket som varnar för konsumtion av mättat fett.

Men kan barn växa och utveckla sin hjärna på lightprodukter som är gjorda på kemikalier och utspädda med vatten? Nya forskningsresultat tyder på att barn som får en fettreducerad kost oftare drabbas av näringsbrist och övervikt.

Det säger sig självt att barn som inte kan välja god och näringsrik mat, utan påtvingas vattniga substitut som mättar dåligt, kan få svårare att orka hela skoldagar. När de inte kan äta sig mätta på riktig mat får de kompensera med oregelbundet småätande som inte bara är dåligt för tänderna, utan bidrar till ojämnare blodsocker och sämre aptitreglering. Mätta barn är gladare och har lättare för att lära. När endast utspädda lightprodukter serveras blir det svårare för alla som verkar i skolan. Maten blir mindre smaklig och barnen får snabbare blodsockerfall.

Nya studier

De största vetenskapliga studierna visar tvärtemot vad vi trott i flera decennier att smör och normalfeta mejeriprodukter är hälsofrämjande. Barn som äter riktigt smör och dricker helmjölk tycks ha lättare att ta upp vitaminer och har mindre allergier, astma, nästäppa, eksem, inflammationer, benskörhet och övervikt, än barn som lever på margarin och lättmjölk.

I en metaanalys av alla omfattande studier som undersökt relationen mellan mättat fett och sjuklighet inom olika populationer, kunde några av världens stora medicinska auktoriteter slå fast att det inte finns något samband mellan intag av mättat fett och hjärt- och kärlsjukdom. Analysen inbegriper 328 000 deltagare som följts i upp till 23 år.[1]

FN:s världshälsoorganisation, WHO, publicerade för två år sedan en omfattande review-studie över i princip all forskning som bedrivits kring fett under de senaste decennierna. En av slutsatserna var att det inte finns något stöd för att smör eller fullfeta mejeriprodukter är farliga.[2]

Margarin tillverkas förutom av palmolja på billiga omega 6-oljor som solrosolja och majsolja. Omega 6-rika margariner har pekats ut som en av de starkaste faktorerna bakom tarmsjukdomen ulcerös kolit, och förefaller generellt öka risken för blodproppar, inflammationer, förhöjt långtidsblodsocker, diabetes och benskörhet hos barn.[3]

En långtidsstudie över 20 år visade ett signifikant samband mellan margarinkonsumtion och hjärtattack. Ett intag av smör visade inget sådant, snarare tvärtom.[4]

En ny svensk studie under tolv års tid visade att människor som äter normalfeta mejeriprodukter har lägre frekvens av hjärtinfarkt. Dessutom tyder studien på att man får svårare att ta upp vitaminer ur frukt och grönt med en fettfattig kost.[5]

Studier visar också på ett statistiskt signifikant samband mellan graden av barns margarinkonsumtion och förekomsten av läkardiagnostiserad astma, nästäppa, hösnuva, eksembesvär och allergier. I en studie påvisades en ökad risk för astma på mellan 3 och 426 % för dem som åt margarin. För dem som åt lättmargarin ökade risken så mycket som 78–1043%.[6]

Flera nya studier på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet visar att konsumtion av smör istället tycks minska förekomsten av astma hos barn.[7] En annan färsk studie vid Lunds universitet visar att smör i måttliga mängder ger lägre blodfetter än oliv- och rapsolja,[8] (tvärtemot vad Livsmedelsverket föreskriver).

Men är då inte lightprodukter bra för dem som vill gå ned i vikt? (Inte minst det multinationella företaget Viktväktarna har byggt hela sitt koncept på ett jakande svar.) Under de tre senaste åren har flera stora, välgjorda studier publicerats i ansedda internationella tidskrifter som visar att lågfettkost är signifikant sämre för viktnedgång och blodfetter.[9]

Dessa interventionsstudier bekräftas av en omtalad svensk observationsstudie av barns mjölkkonsumtion. De som dricker standardmjölk har lägre BMI och LDL-kolesterol än de som dricker lätt- och mellanmjölk.[10] Professor emeritus och överläkare Birgitta Strandvik har i sin forskning funnit stöd för att lågfettkost bland barn ger upphov till både övervikt och näringsbrist.[11]

Mer fett i skolmaten!

Man kan fråga vilka signaler vi ger våra barn när de i skolan endast serveras kalorisnåla lättprodukter. Är vuxenvärldens bantningsideal och light-fixering barnets väg till matglädje och ett sunt förhållande till sin kropp?

Jag tror att fokus på lättprodukter stimulerar barn att tro att det är den vanliga maten som är fettbildande och farlig och att man ur kalorisynpunkt kanske kan ersätta den med läsk, energidrycker, latte eller godis. Därför har jag svårt att se hur konstgjorda lightprodukter kan stimulera barns intresse för hemlagad mat på riktiga, närproducerade råvaror.

Margarin främjar inte heller skolans styrdokumentsreglerade arbete för en hållbar utveckling. Den huvudsakliga oljeråvaran (palmolja) odlas på avverkad regnskogsmark som orsakar svåra ekologiska och sociala problem. Utblandat med vatten görs fettet bredbart i högtrycksreaktorer. Därefter tvättas det rent från kemikalier och bleks, färgas och smaksätts med tillsatser för att likna smör.

Kommunerna i Sverige kan göra stora folkhälsovinster genom att tillåta riktigt smör och normalfeta mjölkprodukter. Nettopriset på margarin och lättmjölk må marginellt vara billigare. Men bortsett från att man i onödan betalar för (gratis) vatten och (billiga) kemikalier, är vinsten skenbar, då light ger mindre energi och mättnad och barnen måste äta oftare. Är vi beredda att betala ett så högt pris för de ökande välfärdssjukdomarna?

Kristian Petrov
Filosofie doktor i idé- och lärdomshistoria

Referenser

1. Patty W. Siri-Tarino, Qi Sun, Frank B. Hu and Ronald M. Krauss, ”Meta-Analysis of Prospective Cohort Studies Evaluating the Association of Saturated Fat with Cardiovascular Disease”, American Journal of Clinical Nutrition, 13 januari 2010.
2. B. Burlingame et al., ”Fats and Fatty Acids in Human Nutrition”, Annals of Nutrition and Metabolism, vol. 55, nr 1–3 2009.
3. Andrew R. Hart, ”Linoleic Acid, a Dietary N-6 Polyunsaturated Fatty Acid, and the Aetiology of Ulcerative Colitis: A European Prospective Cohort Study”, International Journal of Gastroenterology and Hepatology, 2008; Susanne Eriksson, Studies on nutrition, body composition and bone mineralization in healthy 8-yr-olds in an urban Swedish community, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2009.
4. M. W. Gillman et al., ”Margarine intake and subsequent coronary heart disease in men”, Epidemiology, vol. 2, nr 8 1997: 144–9.
5. Sara Holmberg et al., ”Food Choices and Coronary Heart Disease: A Population Based Cohort Study of Rural Swedish Men with 12 Years of Follow-up”, International Journal of Enviromental Research and Public Health, vol. 6, nr 10: 2626–2638.
6. Bolte G. et al., ”Margarine consumption, asthma, and allergy in young adults: results of the German National Health Survey 1998”, Ann Epidemiol. 2005 Mar; 15 (3).
7. sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/Allergi_okar_bland_unga_i_Vastra_Gotaland.cid891916
8. lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=1315
9. Se t.ex. Iris Shai et al., ”Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet”, New England Journal of Medicine, vol. 359, nr 3 2008: 229–241.
10. Susanne Eriksson, Studies on nutrition, body composition and bone mineralization in healthy 8-yr-olds in an urban Swedish community, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2009.
11. Birgitta Strandvik, ”Fett är nödvändigt för liv”, Äldre i centrum: Tidskrift för aktuell äldreforskning, nr 4 2005: 32–33.