Brödberoende – hur vetet gör dig fet och skadar din hälsa

Inte kan väl vete s0m människan ätit i 10 000 år vara skadligt?

Faktum är att det vete som vi äter idag, har vi bara ätit under cirka femtio (50) år, de övriga 9950 åren åt vi en helt annan sorts vete. Vi människor har mer gemensamt med schimpanser än vad det gamla vetet (enkorn) har med det moderna högavkastande vetet (Triticum aestivum) som vi äter idag.

Det hybridiserade dvärgvetet som helt slagit ut ”enkorn” – har ökat avkastningen med tio gånger (!) på samma gång som bakegenskaperna har förbättrats. Men hur den nya veteprodukten (hybridiserat dvärgvete) påverkar människans hälsa – det glömdes bort.

Vete kan vara en viktig pusselbit för att förklara alla ”moderna sjukdomar” som t.ex. kronisk IBD (Inflammatory Bowel Disease) som utvecklats till en folksjukdom de senaste 50 åren (sjufaldigats). Idag är cirka 100.000 svenskar drabbade av denna våra kroniska sjukdom som i 10 – 20% av fallen slutar med en stomioperation (påse på magen).

Uppskattningsvis två miljoner svenskar lider av IBS (Irritable Bowel Syndrome) som är en av världens vanligaste sjukdomar, som kan ge förstoppning, diarré, besvärande gasbildning och magsmärtor. Den är vanligare hos kvinnor. Det är dock bara en liten del som söker hjälp för problemen och får en diagnos. Även här kan vete vara en viktig bit i förklaringspusslet.

Diabetes typ 1

I Finland och Sverige dricks mycket välling gjord på vete och vi äter mycket margarin (har åtminstone gjort) , sannolikt mest i Europa.

Inom EU leder Finland tätt följt av Sverige utvecklingen av diabetes typ I – en autoimmun sjukdom. Sverige har t.ex. dubbelt så många diabetiker typ I fall som Tyskland, räknat per capita.

Frågan är om vi redan i tidig ålder grundlägger diabetes typ I? Genom att t.ex. påtvinga barnen lättmargarin och en extrem högkolhydratkost med mycket vete redan i förskolan?

Fakta om modernt vete

Gluten från en vetesort kan strukturellt skilja sig avsevärt från en annan.

Glutenproteinerna hos ”enkorn” är exempelvis distinkt annorlunda jämfört med dessa proteiner hos ”emmervetet” (ursprungligt vete), vilket i sin tur skiljer sig från glutenproteinerna i ”Triticum aestivum” (de moderna hybridiserade dvärgvetet).

Ursprungligt ”enkorn” med långt strå som böjer sig för vinden (dvärgvete står istället stadigt med kort starkt strå och ett tungt ax).

Enkorn (ursprungligt vete). Eftersom enkorn med fjorton kromosomer (14) och det så kallade A genomet (genuppsättningen ) har den minsta kromosomuppsättningen, kodar det också för minst antal olika varianter av glutenproteiner.

Triticum aestivum (modernt vete) med sina fyrtiotvå kromosomer (42) och med A-, B- och D-genom, har den största variationsrikedomen i glutenproteinerna, och hade det redan innan människan började med avancerad växtförädling.

De hybridiseringar som gjorts under de senaste femtio åren har medfört åtskilliga ytterligare förändringar i de glutenkodande generna hos ”Triticum aestivum”, de flesta av dem avsiktliga förändringar i D-genomet som bidrar till mjölets bakegenskaper och estetiska egenskaper. För övrigt är det just gener i D-genomet som oftast utpekas som källan till de glutenproteiner som orsakar celiaki (glutenintolerans).

Det är således D-genomet i det moderna ”Triticum aestivum” (dagens moderna vete) som har stått i fokus för allehanda genetiskt trixande av växtförädlare, vilket resulterat i avsevärda förändringar i glutenproteinernas genetiskt bestämda egenskaper. Där ligger också potentiellt källan till många av de förunderliga hälsokonsekvenser som vetet orsakar hos människor.

Mat är information och genom evolutionen har kroppen lärt sig hur den ska hantera olika typer av föda. Nu kommer nya av människan framställda ämnen som kroppen ännu inte lärt sig att hantera (vilket tar många generationer) och då kan mycket gå fel, det kan t.ex. starta upp diverse autoimmuna reaktioner som blir kroniska, även allergier och astma.

Riktig (ursprunglig) mat är att föredra, den är mycket säkrare (och godare). Den maten vet kroppen hur den skall hantera och den innehåller de näringsämnen vi är anpassade till och som vi behöver för att fungera optimalt. LCHF är ”riktig mat” i modern tappning.

Allt handlar inte om gluten

Gluten är inte den enda misstänkta skurken som lurar i vetemjölet. Utöver gluten finns det runt 20 procent icke-gluteninnehållande proteiner i vete. Dessa innefattar albuminer, proaminer och globuliner, vilka också kan skilja sig åt mellan olika vetesorter.

Totalt finns mer än tusen andra proteiner med olika uppgifter, som att skydda spannmålet mot patogener, ge motståndskraft mot väta och att ha reproduktiva funktioner. Det finns agglutininer, peroxidaser, α-amylaser, serpiner och acyl-CoA-oxidaser, för att inte nämna de fem formerna av glycerinaldehyd-3- fosfatdehydrogenas. Vi ska också nämna B-purothionin, puroindolin a och b samt stärkelsesyntaser.

”Vete är inte bara gluten, lika lite som sydstatsköket bara är majsgröt.”

Som om inte detta smörgåsbord av proteiner/enzymer vore tillräckligt, har livsmedelsproducenter börjat tillsätta svampenzymer som cellulaser, glykoamylaser, xylanaser och β-xylosidaser för att förbättra jäsningsprocessen och veteprodukternas konsistens.

Många bagerier tillsätter också sojamjöl i degen för att den lättare ska blanda sig och bli vitare, vilket gör att ytterligare en samling proteiner och enzymer tillkommer.

Vid celiaki – den enda konventionellt accepterade veterelaterade tarmsjukdomen – dock gravt underdiagnostiserad – orsakar glutenprotein, i synnerhet α-gliadin en immunreaktion som leder till inflammation i tunntarmen med försämrad tarmfunktion, magkramper och diarréer som följd.

Behandlingen är enkel: Undvik fullständigt allt som innehåller gluten.

Vad och hur göra?

Ett förslag är att börja med att läsa boken ”BRÖDBEROENDE” som på ett lättläst och spännande sätt förmedlar djup kunskap och som ger vardagliga tips. Avgör därefter själv vad som är bäst för just Dig. Sjukvården saknar i stort denna kunskap och kan bara delvis hjälpa och stötta. Det beror således på varje enskild medborgare att läsa på och sedan agera.

Förutom Celiaki som vården diagnostiserar och som drabbat 1 – 2% av befolkningen nämns i boken ”lätt celiaki” som uppskattningsvis 5 – 20% av befolkningen lider av, utan att veta om det. De märker det på att magen ”krånglar”. Även de har stor glädje av den kunskap som boken förmedlar – många skulle kunna bli helt symptomfria.

Hälsoeffekten kan bli avsevärd och det är ofarligt att prova sig fram. Observera att det kan räcka med en brödsmula för att trigga igång en kraftig autoimmun reaktion i tarmen.

Originaltiteln var ”Vetemage” – som blir konsekvensen av denna superkolhydrat, som får blodsockret att stiga som en raket.

Beroendeeffekten är inte heller att leka med – därav titeln – ”Brödberoende”.

Nedan följer en presentation av boken, absolut en av årets viktigaste böcker, en bok som länge legat på topplistan i USA.

Avstå från vete – förbättra din hälsa dramatiskt

Hjärtläkaren William Davis kostråd ligger mycket nära LCHF och det innebär ett totalt uteslutande av veteprodukter och alla andra glutenrika spannmål, liksom allt tillsatt socker.

Tar du bort vetet, öppnar du vägen för en permanent viktminskning, samtidigt som du eliminerar sjukdomsrisker och botar många vanliga hälsoproblem.

Brödberoende är en tankeväckande och provocerande bok som förklarar varför just vete – inklusive de så kallade »hälsosamma« fullkornsprodukterna – är negativa för hälsan, sett ur ett brett hälsoperspektiv.

Boken är mycket väl underbyggd med vetenskapliga referenser till varje påstående. Brödberoendet beror på att vissa glutenproteiner – gliadinerna – stimulerar hjärnans belöningscentrum och triggar oss att överäta.

Dagens hybridiserade dvärgvete har helt andra egenskaper än det vete som din mormor åt. Genom genetiska manipulationer har nya varianter av glutenproteinet uppstått, vilket kan vara förklaringen till varför glutenintoleransen har ökat så explosionsartat världen över.

Vetemage

”Wheat Belly” är originaltiteln till denna amerikanska bok. Hjärtläkaren William Davis introducerar detta begrepp som på svenska kan översättas till »vetemage«. Kanske dröjer det inte länge förrän vi på vårt språk använder »vetemage« lika självklart som vi använder »ölmage«. För egentligen handlar det om samma sak. Öl är som bekant »flytande bröd«.

Amerikaner – liksom svenskar – har under de fyrtio senaste åren blivit allt fetare, mer sjukliga och mer benägna att utveckla sjukdomar som diabetes. William Davis har behandlat mer än 2000 patienter i riskzonen med kostråd som utesluter vete. Hans slutsats är att det inte är fettet, inte sockret och inte vår stillasittande livsstil som är orsaken till västvärldens fetmaepidemier – det är vetet.

Men varför kommer problemen nu? Vi har ju ätit »vårt dagliga bröd« i årtusenden.

Jo, dagens vete är genetiskt förändrat för att ge livsmedelsproducenterna största möjliga avkastning till lägsta möjliga kostnad. Det moderna industriella vetet ger oss så höga blodsockerkickar att det skapar ett beroende likt nikotin och alkohol.

Brödberoendet stimulerar aptiten, utlöser hungerkänslor och triggar oss att överäta.

Resultatet leder till »vetemagar« och en rad hälsorisker, som diabetes, kroniska inflammationer och hjärt-kärlsjukdomar.

Recensioner

»Jag tror att detta blir årets viktigaste hälsobok, och alla anhängare av LCHF och stenålderskost måste nu ta till sig begreppet vetefritt.«

Jimmy Moore, USA:s största Low Carb-bloggare

 

»Jag kan inte rekommendera denna fantastiska bok tillräckligt varmt nog. Wheat Belly är ett måste i biblioteket för varje seriös lågkolydratare, ja alla som är intresserade av hälsofrågor.«

Dr Michael Eades, Författare till bestsellern Protein Power

”Årets viktigaste bok”

Dr William Davis är hjärtläkare från Milwaukee, Wisconsin. Han är grundare av Track Your Plack, ett förebyggande hälsoprogram för hjärtpatienter.

Fler än 80 procent av de patienter som han möter lider av förstadier till eller fullt utvecklad diabetes. Dr Davis bor i Fox Point, Wisconsin med sin fru och deras tre barn. På familjen Davis frukostbord serveras inga bagels eller muffins.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fyll i vad du vill söka på och tryck "Enter"

Till toppen