Prova LCHF-diet före operation
REPLIK Varför inte låta alla överviktiga testa en LCHF-diet innan man börjar stympa magen? Mer än har 20 experiment har visat på nyttan av denna kost.
”Läkemedel saknas när fetman accelererar”, skrev Stephan Rössner på Dagens Medicins debattsida den 12 december. Han menar att fetmakirurgi är det enda realistiska alternativet.
Jag upphör inte att förvåna mig över den totala brist på nyfikenhet som karakteriserar många av dagens kostexperter. Har inte Stephan Rössner hört om de hundratals, kanske tusentals svenskar, som tappat rejält i vikt genom att minska på matens innehåll av kolhydrater och äta fett i stället, den så kallade LCHF-kosten. Om inte, då borde han gå in på webben och läsa de många vittnesmålen.
Det finns också vetenskaplig evidens om personliga erfarenheter inte duger. Det gäller dock endast för människor med nedsatt insulinkänslighet eller manifest typ 2-diabetes, men det borde ha intresse, därför att flertalet mycket överviktiga personer tillhör denna kategori.
Mer än 20 experiment har visat på nyttan av denna kost. Kroppsvikten minskar, blodtrycket sjunker, alla diabetesparametrar förbättras, triglyceriderna rasar, HDL ökar en smula, det ”onda” LDL-kolesterolet är oförändrat. Många av diabetespatienterna kan sluta med sin medicin.
Effekten ses dock först när andelen kolhydrater utgör mindre än 40 procent av det totala kaloriintaget. Ju färre kolhydrater, desto bättre blir effekten.
I sex av experimenten fick deltagarna äta tills de blev mätta. Trots detta minskade deras vikt med 8–12 kilo. Förklaringen är troligen, att de kraftiga svängningar av blodsockret, som är typiskt vid en kolhydratrik kost, försvann och därmed även hungerkänslan.
I samband med SBU:s rapport Mat vid diabetes blev jag ombedd att fungera som extern granskare. I min rapport (www.ravnskov.nu/SBU) finns alla referenserna till ovan nämnda experiment. Tyvärr hade man, innan arbetet med SBU-rapporten startade, beslutat att inga interventionsstudier med mindre än 50 deltagare i varje grupp eller med en behandlingsperiod under 24 veckor fick ingå. De fantastiska resultaten, som uppnåddes i de nämnda experimenten, togs därför inte med i rapporten.
Många tror att ett behandlingsexperiment måste omfatta så många försökspersoner som möjligt för att övertyga. Men ju effektivare en behandling är, desto färre försökspersoner behövs det för att uppnå statistisk säkra skillnader. I flera av de nämnda experimenten lyckades man med detta, trots att det ingick färre än 20 deltagare.
Ett vanligt argument emot LCHF-dieten är, att det inte finns några långtidsstudier med kliniska händelser som ändpunkt. Men vem tror att en kost, som förbättrar alla diabetikernas riskfaktorer, är farlig på lång sikt?
Argumentet är dessutom löjligt, därför att det inte finns vare sig något kort- eller långtidsexperiment, som har visat att den kolhydratrika kosten gör nytta hos diabetikerna. Den infördes på 1980-talet för att minska intaget av det mättade fettet, men utan att man hade testat den experimentellt. Det är tankeväckande att den världsomfattande diabetesepidemin började några få år senare.
Det är inte säkert, att LCHF-dieten är lika effektiv för människor med normal insulinkänslighet. En svensk-amerikansk studie har till exempel visat att dessa bantar bäst på en kolhydratrik kost medan insulinresistenta gör det bäst med LCHF.
Men varför inte låta alla överviktiga testa en LCHF-diet innan man börjar stympa magen? Det är nämligen inte riskfritt, som Rössner också skriver.
LCHF-dieten är däremot helt ofarlig.
Uffe Ravnskov
Källa: Dagens Medicin
Kommentar
Många kloka ord av Uffe Ravnskov.
Men att människor med normal insulinkänslighet skulle banta bättre med kolhydrater stämmer inte generellt. Det inte heller hälsosamt att svälta sig ner i vikt.
Om man vill normalisera sin vikt då bör man reducera kolhydratintaget till högst 100 gram kolhydrater per dag eller högst cirka 20 E%, vilket är övre gränsen för det som brukar kallas ”liberal LCHF”. Detta kan fungerar som viktkontroll om man har normal insulinkänslighet, och kan förebygga övervikt och diabetes hos friska personer.
”LCHF” definieras upptill 10 E% eller max cirka 50 gram kolhydrater per dag, och mer än så bör man inte äta om man vill få en bra effekt vad gäller viktnedgång. Detta är dock väldigt individuellt så man får prova sig fram. Det finns de som behöver komma under 5 gram om dagen, medan andra rasar i vikt med 50 gram. Inte alls rättvist.
Intressant att notera är att fetma- och diabetesepidemin tog fart ordentligt när vi generellt började äta mer än 40 E% kolhydrater, vilket motsvarar 240 gram kolhydrater vid en förbrukning på 2400 kcal per dygn. Vi har nu mer än en miljon diabetiker och prediabetiker, och halva vår befolkningen besväras av övervikt.
Livsmedelsverket rekommenderar 50 – 60 E% kolhydrater, dvs. 300 – 360 gram kolhydrater vid en förbrukning på 2400 kcal per dygn. Få människor klarar detta utan att utveckla sjukdom, så man kan undra vad tusan Livsmedelsverkets tjänstemän sysslar med och hur kan våra förtroendevalda politiker finansiera detta?
Har världen blivit tokig? Något för folket att ta tag i!
Oskuret är bäst – ur alla aspekter
Alla som viktopererar sig får biverkningar, oskuret är bäst!
LCHF ger bättre resultat och är fritt från biverkningar. En viktoperation kan man alltid göra senare, men den kan inte göras ogjord.
Så förstahandsvalet är lätt – LCHF.
”Fetmakirurgi är i dag enda alternativet till effektiv långtidsbehandling vid kraftig övervikt”, skriver Stephan Rössner.
De risker och biverkningar som en viktoperation innebär verkar inte existera. Han beklagar sig för att läkemedel med kraftiga biverkningar inte längre får säljas.
Att man kan gå ner i vikt genom att äta riktig mat har ännu inte nått fram till professor Stephan Rössner, kanske för att hela hans värld då skulle rasa samman.
Med trettio års professionellt misslyckande bakom sig när det gäller att bekämpa övervikt (som han själv sagt), så kan man säga att professorns bäst-före-datum gick ut – för trettio år sedan!
Varför inte låta alla överviktiga testa en LCHF-diet innan man börjar stympa magen (?), frågar sig docent Uffe Ravnskov.
Svaret på den frågan är då hotas en vårdindustri som omsätter 3 miljarder kronor per år bara i Sverige. De har också till dags dato producerat 50.000 presumtiva vårdkunder (GBP-opererade) bara i Sverige, som framleds behöver utökad vård och läkemedel.
I snitt Gastric Bypass opereras en patient i timman i Sverige, dygnet runt, året runt. Så nya patienter produceras på löpande band, vilket ligger i industrins intresse.
Att övervikt enkelt går att förebygga och att de allra flesta överviktiga skulle kunna äta sig ner i vikt med professionell hjälp är inte intressant, det tjänar ju bara medborgare och samhället på. Det går ju inte att tjäna stora pengar på riktig mat (det vet våra bönder).