Låt staten ta över ansvaret för sjukvården

19:11, 13 oktober 2013 in Okategoriserad by ulflju

låt-staten-ta-över-ansvaret

.
ζ
.

Låt staten ta över ansvaret för sjukvården

Landsting är regionala självstyrande enheter som infördes genom 1862 års kommunalreform. De benämns ibland ”sekundärkommuner” till skillnad från de vanliga kommunerna. Landstingen ansvarar för vissa samhällsuppgifter, i första hand hälso- och sjukvård, lokaltrafik och regionplanering. Det finns idag 20 landsting i Sverige. Det innebär ett landsting i varje län utom i Gotlands län, där Gotlands kommun också handhar de uppgifter som annars ligger på landstinget. Källa: Wikipedia

ζ

GP Debatt 2013-10-09

Låt staten ta över ansvaret för sjukvården

Ulf_Ljungblad2Betalar man skatt i Sverige ska man givetvis kunna söka vård var som helst, det ska inte tusentals landstingspolitiker bestämma. Först då uppstår en kvalitetskonkurrens mellan sjukhusen till gagn för patienterna, skriver den tidigare chefläkaren och sjukhusdirektören Ulf Ljungblad.

I övriga Europa, förutom i tre länder, har staten det övergripande och styrande ansvaret för sjukvården och sjukvårdsministern är ansvarig för vården. Så är det inte i Sverige där ansvaret i stället delegerats till tusentals osynliga landstingspolitiker.

2001 avskaffades i Norge fylkenas (motsvarande landstingen) ansvar för sjukvården utom i primärvården efter att kritiken mot hur sjukhusen fungerade blivit alltför massiv. Befolkningen utkrävde ansvar från stortingspolitikerna på grund av dålig kvalitet och service, långa väntetider och ekonomiska underskott, inte olikt situationen i Sverige i dag. Därför förstatligades sjukvården i Norge i full politisk enighet.

Och det är som professor Bo Rothstein skriver, det största hotet mot demokratin är brist på utlovad leverans till väljarna, det vill säga en rättvis och fungerande vård, vilket vi i dag inte har i Sverige. Det förstod stortingspolitikerna i Norge och man tog ansvar och beslutade sig för att leda och styra vården.

Detta ledde i Norge till nödvändiga strukturförändringar av vården, nationella patientsäkerhetskampanjer och ett starkt fokus på kvalitet i vården samt kraftigt förkortade väntetider. Norrmännen får söka vård vid viket sjukhus som helst. Makten har flyttats till patienterna.

Styrningen är imperativ, det som beslutas genomförs på sjukhusen.

I Sverige måste staten förhandla med landstingen innan något genomförs. Ta till exempel kökortningsmiljarden, kortas köerna får landstingen mer pengar. Det är som att höja veckopengen till tonåringen som inte bäddar sängen. Så styrs svensk sjukvård.

ζ

Fråga med hög prioritet

Nyligen konstaterade opinionsinstitutet Novus att de svenska väljarna anser att sjukvården är den viktigaste frågan före jobben och skolan men någon debatt förs knappast i Sverige inför riksdagsvalen därför att riksdagspolitikerna inte har ansvaret för vården.

Vad vi behöver i Sverige är en debatt i anslutning till riksdagsvalen om detta ansvar och vad partierna ämnar genomföra när det gäller förbättringar av vården. I dagens debatter mellan partiledarna inför riksdagsvalen lyser sjukvården med sin frånvaro till skillnad från i Norge där den tar stor plats. I Sverige gömmer sig ansvariga riksdagspolitiker bakom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

kd-logoAgendan för dagens riksdagspolitiker är att hålla ansvaret för sjukvården borta från dem, de vill inte ha eller ta det ansvar som nationella politiker gör i andra länder. Därför är det nu glädjande att Göran Hägglund (KD) förklarat sig villig att göra det.

ζ

“I dag finns det svenska sjukhus som har så dåliga
medicinska resultat att de borde förbjudas att behandla
och operera patienter med till exempel vissa cancerdiagnoser”

ζ

Många artiklar i media har också under året också pekat på oacceptabla skillnader i vårdkvalitet, tillgång på vård och rättigheter till vård mellan olika landsting, vilket innebär att medborgarna i dag har en orättvis och ojämlik sjukvård bestämd av bostadsorten.

Landstingen lever alltså inte upp till portalparagrafen i Hälso- och sjukvårdslagen om en vård på lika villkor för hela befolkningen. Johan Assarsson med ansvar för den så kallade Patientmaktutredningen pekade i en debattartikel i juni på markanta och långvariga skillnader i vårdresultat mellan landsting och att dessa riskerar att urholka förtroendet för hälso- och sjukvården och politikerna.

Det handlar om skillnader i femårsdödlighet på mellan 40 och 70 procent mellan bästa och sämsta landsting i cancer vilket för den enskilde patienten utgör en skillnad på liv och död. Det finns landsting som opererar så få patienter att de har en komplikationsfrekvens på 50 procent vid viss cancerkirurgi! Väntetiden för operation av vissa cancerformer kan i vissa landsting vara två månader! I Norge måste man opereras inom tre veckor.

ζ

sek-flying-money

Kostar miljarder

Bara den politiska överbyggnaden med landstingen kostar mer än 1,2 miljarder kronor enligt SKL:s egna räkenskaper. Lägger man så på alla tjänstemän som sysselsätts av politikerna i landstingen kan man snart vara uppe i sex miljarder, lika mycket som regeringskansliet kostar, eller driften av två stora sjukhus.

ζ

“Landstingen kostar skattebetalarna
6 extra miljarder kronor per år”

ζ

fängelsegaller

I Sverige är alla patienter inlåsta i sitt eget landsting i tre månader utan möjlighet att söka vård utanför detta, oavsett hur dålig kvaliteten är, det vet inte det svenska folket. Betalar man skatt i Sverige ska man givetvis kunna söka vård var som helst, det ska inte tusentals landstingspolitiker bestämma. Först då uppstår en kvalitetskonkurrens mellan sjukhusen till gagn för patienterna.

I dag finns det svenska sjukhus som har så dåliga medicinska resultat att de borde förbjudas att behandla och operera patienter med till exempel vissa cancerdiagnoser. Vissa landsting är dessutom permanent och kontinuerligt underpresterande i ett internationellt perspektiv.

Nej, låt riksdag och regering ta ansvar för den svenska sjukvården så att väljarna också kan utkräva detta ansvar i val till den svenska riksdagen. Då flyttas också makten till patienterna från landstingspolitikerna, som inte behövs.

.
Ulf Ljungblad

fd direktör Helse Sör-Öst RHF, Norge
fd. chefläkare och sjukhusdirektör, Östra sjukhuset i Göteborg

Bloggkatalog ... www.kostdemokrati.se/ulfljungblad/

ζ

Appendix

Tio års erfarenheter från norsk sjukvård

Norge-karta-flagga

Efter mina trettio år i svensk sjukvård som läkare och chef på olika nivåer och drygt tio i norsk, bl.a. som sjukhusdirektör, plus en hel del annan internationell erfarenhet kan det kanske vara intressant att jag gör en jämförelse mellan sjukvården i Norge och Sverige.

Enligt European Health Consumer Index är det Nederländerna som idag erbjuder den bästa sjukvården, medan Norge kommer först på en tiondeplats och Sverige på åttonde – trots att Norge är det rikaste landet i Europa.

Före Norge ligger även övriga nordiska länder, samtidigt som norsk sjukvård som andel av BNP är dyrast i Europa, tätt följt av Luxemburg.

Läs mer … SÄLBLADET nr 4 2013 (pdf)

Några citat:

I Norge betraktades sjukvården före reformen som ledarlös och kaotisk. I Sverige trampar vi på i gamla spår med ett tandlöst SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), en Socialstyrelse med begränsat inflytande och landsting som styr genom egen beskattningsrätt, vilket ger såväl olika skattenivåer som ojämn kvalitet och ojämlik tillgång till vård, något som belysts i många debattartiklar.

Tillgängligheten för den svenska befolkningen ligger på bottennivå i Europa idag. Nationella beslut på riksdagsnivå har tyvärr litet genomslag i sjukvården.

Vi ska komma ihåg att i Europa finns det just nu bara tre länder där staten inte styr och finansierar sjukvården, nämligen Schweiz (kantoner), Finland (kommunalförbund) och Sverige (landstingen). I övriga Europa har alla invånare samma rätt till sjukvård till samma kostnad var man än bor. Det har man inte i Sverige idag och det kommer att bli ett demokratiskt problem också i vårt land.

Norge har 30 procent mer sjukhussängar (per invånare) än Sverige beroende på längre vårdtider och att man lägger in patienter med enklare diagnoser än vad man gör i Sverige [få vårdplatser i Sverige innebär t.ex. … Brist på intensivvård hindrar donationer].

Det är uttalat i Norge att samarbete mellan privata och offentliga aktörer skall ske ”till det bästa för patienten”. Till skillnad från i Sverige ser man inte privata aktörer som motståndare utan som samarbetsparter.

Sammanfattningsvis har det hänt mycket inom norsk sjukvård sedan staten resolut tog över styrning och finansiering. Väntetiderna har kortats kraftigt, produktionen har ökat, patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet har intensifierats, patientens rättigheter har ökat och ledarskapet förtydligats. Men: det har inte blivit billigare för den offentliga sektorn är löneledande i Norge. Å andra sidan har norrmännen sin olja, åtminstone ett tag till…

oil-Norway

ζ