Saltbrist kan ge cirkulationskollaps och plötslig död och kanske orsakar lågt saltintag högt blodtryck.

22:16, 4 november 2012 in Okategoriserad by ulflju

.

Livets salt. Man kan inte äta för mycket,
däremot är saltbrist livshotande, speciellt för äldre.

Saltbrist kan ge cirkulationskollaps och plötslig död och kanske orsakar lågt saltintag dessutom högt blodtryck.

Björn Folkow, professor i fysiologi vid Göteborgs Universitet, var en världsberömd forskare i circulationsfysiologi. Han avled i våras, nyss fyllda 90 år, och var aktiv in i det sista. Han var den mest berömde vetenskapsmannen i Göteborg vid sidan av nobelpristagaren Arvid Carlsson beroende på sin forskning om bakgrunden till högt blodtryck.

Björn Folkow har publicerat många artiklar där han förklarar orsakerna till varför man inte får högt blodtryck av för mycket salt, däremot att det är livsfarligt med för lite salt.

Otroligt komplext

Bakgrunden till högt blodtryck menade han är otroligt komplext och det är inte så enkelt som att ett lågt saltintag skulle förhindra eller reducera utvecklingen av högt blodtryck i en hel befolkning, vilket Läkemedelsverket påstår och tror.

Hans uppfattning om detta påstående var att det var och är infamt.

Allt kan överdoseras – allt utom salt

Här följer nu ett uttalande av Björn Folkow som lyder:

“Every substance, including water can be toxic in certain concentrations and amounts, this is not a significant concern for dietary salt.”

Fritt översatt betyder det att:

“Alla ämnen, inklusive vatten kan i vissa koncentrationer och mängder vara toxiska, det gäller dock inte för salt intaget via kosten.”

Livsmedelsverket har fel om fett och salt

Inledning har jag skrivit med anledning av Livsmedelsverkets djupt oetiska påstående att både fett och salt är farligt (vilket ju är helt fel). Som gammal circulationsfysiolog vill jag därför kommentera en Cochrane-rapport från november 2011 med namn:

”Effects of law salt diet on blood pressure, hormones and lipids in people with normal blood pressure and in people with elevated blood pressure.”

Resultat

Rapporten är en sammanställning av 167 uppdaterade studier. Man skriver att effekten i alla studierna var likartad bara de pågått i minst 4 veckor. Cochrane-rapporter har högt evidence-värde.

I denna sammanställning visade det sig att friska patienter med normalt blodtryck reducerade sitt blodtryck med fantastiska en procent, medan patienter med högt blodtryck rapporterades ha 3,5 procent lägre blodtryck vid den lägre saltdieten. Vad som är mer anmärkningsvärt och detta diskuterar tyvärr inte författarna, är eventuella långtidseffekter av lågt saltintag.

Detta sagt mot bakgrund att lågt saltintag i denna Cochrane-rapport ökade reninkonc. i blodet ( p > 0,00001 ) jämfört med de patienter med normalt saltintag, aldosteronkonc., nor-adrenalinkonc. och adrenalikonc. i blodet ökade motsvarande vid lågt saltintag (p < 0,00001 ) samt cholesterolkonc. och triglycerider ökade också signifikant fast något mindre.

Renin är ett ämne som höjer blodtrycket med syfte att öka genomblödningen i njurarna och det bildas också där. Aldosteron är ett ämne som ökar återresorbtionen av natrium i njurarna om kroppen registrerar att saltintaget är för lågt. Det bildas i binjurarna. Nor-adrenalin och adrenalin är stresshormoner som påverkar hjärta och kärl negativt (höjer bl.a. blodtrycket och är bakgrundshormoner till hjärtinfarkt).

Som circulationsfysiolog måste man mot bakgrund av resultaten i denna studie varna för långtidseffekter av lågt saltintag där reninökningen kan utlösa s.k. reno-vasculär hypertoni. Ökningen av aldosteron kan sannolikt vid likaledes långvarigt lågt saltintag leda till sekundär hyperaldosteronism med terapresistent hypertoni som följd. Problemet med att visa detta är dock att sådana långtidsstudier är svåra att genomföra.

Livsmedelsverket skriver i de nya näringsrekommendationerna att intaget av salt bör begränsas och att detta i kombination med andra kostrekommendationer är förknippat med en lägre risk för kostrelaterade sjukdomar (adekvata referenser saknas).

Professor Björn Folkow skrev 2008: Experiments in group-living mammals (som människan är) show how mentally induced prolonged engagements of the neuroendocrin links (nämligen den hypothalamiska-hypophyseala-glucocorticoida axeln och den hypothalamiska-sympathico-adrenomedullära axeln) end up in serious metabolic and organsystem disturbances, ALSO IF FACTORS LIKE DIET ARE KEPT UNCHANGED!

Fritt översatt betyder detta att olika typer av stress påverkar delar av hjärnan så att stressreaktioner i kroppen utlöses via olika länkar och system. Det innebär att glucosomsättningen förändras i negativ (diabetogen) riktning och att vårt sympatiska nervsystem frisätter olika stresshormoner från binjurarna som gör så att blodkärlen drar ihop sig och blodtrycket stiger. Dessa allvarliga förändringar av ämnesomsättningen och störningar av olika organsystem sker ÄVEN OM KOSTINTAGET ÄR OFÖRÄNDRAT!

Det är som om man på Livsmedelsverket inte förstår att man kan få metabola sjukdomar av annat än kost och att dessa andra orsaker (som t.ex. stress och genetik) är de dominerande orsakerna till högt blodtryck.

Alla de som kan sin fysiologi vet att primärurinen bildas i glomeruli i njuren och att det salt som kroppen behöver återresorberas i de renala distala tubuli. Genom denna sinnrika mekanism kan de normala njurarna alltid göra sig av med allt saltöverskott.

Saltunderskott kan kroppen dock inte kompensera för, utan saltet måste tillföras utifrån. Det farliga är alltså att reducera salt i kosten som i Cochranestudien ovan leder till en signifikant ökning av vasoaktiva stresshormoner som kanske på sikt kan leda till högt blodtryck.

Lågt saltintag

Dessutom tillkommer också vid lågt saltintag det faktum att kolesterol och triglycerider i blodet ökar utan att man ändrat dieten!! Den långsiktiga effekten av detta är dock svårt att uttala sig om, men är sannolikt inte positiv. Lågt saltintag utlöser alltså en eller flera stressreaktioner hos människa sannolikt med negativa följder (nor-adrenalin och adrenalin är stresshormoner för dem som inte vet, t.ex. personalen på Livsmedelsverket).

I en artikel i Läkartidningen i våras beskrev man att 30 % av sängarna vid en medicinklinik på ett sjukhus var belagda med patienter med för lågt natrium i blodet, givetvis p.g.a. för lågt saltintag ofta i kombination med läkemedel som gör att kroppen förlorar salt. Och, de äldre patienter som dog i värmeböljan i Paris för några år sedan dog av cirkulationskollaps p.g.a. att de tillfördes vatten utan salttillskott, dvs. för lågt saltintag och därigenom för lågt natrium i blodet, inte för högt natrium i blodet, trots adekvat vätsketillförsel.

Hade dessa patienter tillförts vätska innehållande natriumsalter som t.ex. natriumvätekarbonat hade de inte avlidit. Därför har nya riktlinjer gått ut till personal som tar hand om äldre i Paris att enbart vatten utan salter inte får tillföras patienterna, framför allt inte vid hög lufttemperatur. Detta vet uppenbarligen inte Livsmedelsverket något om.

 

Ulf Ljungblad
circulationsfysiolog, med.dr.