Skygglappar i forskningen – eller trons makt

03:10, 16 februari 2012 in Okategoriserad by Sven Erik Nordin

.
Stundtals blir fördomar och förutfattade meningar ovanligt tydliga i forsk­ningen. Tron kan som bekant, enligt Bibeln, försätta berg. Den kan också få forskare att bli blinda för uppenbara fakta…

Självklart får man också inom forskning svar efter hur man frågar, vilket kan vara illa nog. Men även om man ställer någorlunda adekvata frågor med tanke på den hypotes man har, så kan forskarnas uppfattning (tro) också styra tolkningen av forskningsresultatet på ett fullkomligt häpnadsväckande sätt.

Detta är förstås också en av anledningarna, bland annat till att fettskräcken fortfarande lever – och till att läkarna ohejdat fortsätter att förgifta människor med koleste­rolsänkande statiner.

.
När professor Claude Marcus nyligen framträdde i TV 4:s Kvällsöppet [1] och slängde ur sig den ena galenskapen efter den andra om riskerna med LCHF-kost, var det många som på goda grunder blev upprörda. Jag var en av dem.

Och när samme Claude Marcus i Aftonbladets regi senare besvarade frågor på deras chatt, så fick han bland annat frågan om var man kunde finna de studier som styrkte hans bisarra påståenden. Han kunde (förstås) inte ge besked – men hän­visade till databasen ”PubMed”, där sådana studier skulle vara lätta att hitta. Jag ansträngde mig för att hitta dem – men utan att lyckas (naturligtvis finns dessa studier inte i sinnevärlden). Däremot hittade jag en kandidatuppsats från Kost- och Friskvårdsprogrammet vid Göteborgs Universitet, färdigställd i juni 2010 [2]. (Tack alltså för tipset om PubMed, Claude Marcus!).

Författarna, Jeanette Andersson & Sofia Pebaqué, må vara förlåtna för vissa grava felaktigheter i uppsatsen, men eftersom den trots allt renderade 15 högsko­lepoäng, så bör man ändå kanske kunna ställa vissa vetenskapliga krav på den. Att Andersson & Pebaqué inte ens hört talas om LCHF tidigare är förstås med tanke på deras studieinriktning en smula generande, och att lågkolhydratkost bara fun­nits sedan 1921 är ett märkligt påstående, som deras handledare mycket snabbt kunde ha korrigerat efter några minuter vid datorn. William Banting, som blev normalviktig och frisk med hjälp av lågkolhydratkost redan i mitten av 1800-talet och gav upphov till begreppet ”banta” borde kanske inte vara obekant för den som studerar ”Kost- och Friskvård”…

Trots flera uppenbara felaktigheter vill jag ändå ge Jeanette Andersson & Sofia Pebaqué en eloge för deras sätt att presentera intervjumaterialet. Även om studien bara omfattar 10 personer, och urvalsmetoden naturligtvis kan diskuteras, så framgår ändå synnerligen tydligt många av fördelarna med LCHF-kosten.

Och man konstaterar t.ex. att ”Samtliga deltagare upplever ett större välmående sedan de börjat med LCHF”. Men inte ens detta anmärkningsvärda faktum tycks få förfat­tarna att tänka till.

Att man tydligen inte kan uppfatta detta så otvety­digt uppen­bara förefal­ler mig helt obegripligt. Tydligen gör deras tro (att LCHF är en kost som strider mot allmänna rekom­mendationer och därför måste vara ”fel”), att de trots de överväldigande positiva erfarenheter av LCHF som redovi­sas ändå inte kan se eller acceptera detta.

Redan i uppsatsens inledning skriver man:

”Det är viktigt för oss som blivande Kost- och Friskvårdspedagoger att vara med­vetna om hur de som äter enligt LCHF själva upplever kosten för att kunna bemöta dem på bästa sätt. Detta kommer vi ha stor användning av i vår framtida yrkesroll, då intresset för LCHF verkar öka alltmer”. (Min fetstilsmarkering).

Det framgår alltså redan från början, att avsikten med undersökningen är att få bättre möjligheter i sin framtida yrkesutövning som ”Kost- och Fritidspedagoger” att bemöta dem som äter enligt LCHF på bästa sätt (läs: kunna övertyga dem om hur fel de har).

Författarnas uttalade målsättning för studien sägs däremot vara ”att undersöka vilka aspekter som ligger till grund för valet att äta enligt LCHF”. Jag tror inte att jag läser texten ”som Fan läser Bibeln”, om jag anar att den underlig­gande meningen i själva verket är ungefär: ”att undersöka hur människor kan låta sig luras att äta den farliga LCHF-kosten”!

Denna uppsats ger alltså en övertydlig demonstration av hur myter och fördo­mar (tro) hos forskare på ett övergripande sätt kan ge total blindhet för ett extremt homogent och tydligt forskningsresultat. Och det förefaller klart, att de överväldi­gande positiva erfarenheter av LCHF som redovisas i uppsatsen inte på minsta sätt kommer att sätta något avtryck i de blivande Kost- och Friskvårdspedagoger­nas uppfattning om vad som är en hälsosam kost – vilket i klartext betyder att de i sin yrkesutövning kommer att fortsätta med spridningen av en uppfattning som gör att människor äter en felaktig kost. Det innebär förstås ett grundskott mot folkhälsan i vårt land.

Så länge Kost- och Friskvårdspedagoger får en utbildning som enbart bekräftar gällande fördomar och missförstånd på området och inte uppmuntrar ett kritiskt tänkande, kommer sanningen om vår kost och dess betydelse för hälsan att få svårt att göra sig gällande. Som vi vet har det hittills varit lika illa inom t.ex. utbild­ningen av dietister.

Inte undra på att kostrelaterade sjukdomar tillsammans med medicinförgiftning i dag kanske är ett av sjukvårdens största problem…

Sven Erik Nordin

[1] Nu på nätet: Kvällsöppet om LCHF. Se här…

[2] Mätt på fett? Upplevda fördelar och svårigheter med Low Carb High Fat. Jeanette Andersson & Sofia Pebaqué. Läs här…