Jobbstatistik första kvartalet 2014

.

Jobb-statistik.
För dig som har bråttom
klicka på grafen ovan för att få en god överblick och en känsla för hur antal jobb har utvecklats sedan 2001, inga krångliga procentsatser som kan manipuleras, utan antal jobb helt enkelt.

Detta enda diagram förklarar varför Alliansen kunnat sänka skatterna, kunnat  ha stabila statsfinanser och kunnat satsa pengar på skola, omsorg och vård. Men det är inte pengar som är lösningen när vi lider av allvarliga grundläggande strukturproblem. Och ett handelsavtal med USA där GMO ingår är inte värt cancer, infertilitet, att vårt jordbruk dör sotdöden och att miljön förstörs.

SORRY, men det blir tummen ner för helheten och för att jobbutvecklingen inte är hållbar (läs mer nedan under kommentarer).

En bra politisk strategi vore att behålla det som fungerar bra, som gett en god jobbutveckling, och att åtgärda strukturella problem så att jobbutvecklingen blir hållbar. Medan de stora etablerade partierna verkar ha svårt att ändra kurs så vädrar mindre partier morgonluft. De problem som de etablerade parterna inte verkar se eller bry sig om, det upplever vanligt folk i sin vardag, som t.ex. långa vårdköer, ökad sjuklighet, ökad otrygghet o.dyl När inget som har effekt görs så ökar frustrationen bland medborgarna.

Problemet är dock att även de mindre partierna verkar famla i mörker när det gäller sakpolitiska lösningar, men de ser iallafall problemen och erkänner att de finns, åtminstone en början. Och några säger nej till GMO ,en förutsättning för liv.

Vårt mål är att ALLA partier ska bli överens om viktiga frågor som berör jobb, hälsa och miljö. Så att valet kan handla om andra frågor.

ζ

Det går bra för Sverige på jobbfronten idag

– vilket ger skatteintäkter och stabila statsfinanser.

Men det ser sämre ut framöver

Nedan en begriplig och säker jobbstatistik (KS – Kortperiodisk sysselsättningsstatistik från scb), som de flesta förstår. Inget dribblande med procent, utan helt enkelt antal jobb sedan 2001.

Därefter följer kommentarer som förklarar varför den positiva jobbutvecklingen inte är hållbar, med dagens politik.

ζ

KS-sid1

.
Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 1:a kvartalet 2014,

från Statistiska centralbyrån.

Läs hela rapporten här.

I korta drag

Antalet anställda ökade

Totalt antal anställda ökade med 1,4 procent till 4.249.100 under första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2013. I privat sektor ökade antalet anställda med 1,7 procent till 2.968.500. Antalet anställda inom tillverkningsindustrin minskade med 1,9 procent medan de privata tjänstenäringarna som helhet ökade med 2,8 procent.

Kommunerna ökade marginellt

Inom offentlig sektor ökade antalet anställda med 0,7 procent under första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2013. Antalet statligt anställda ökade med 1,8 procent och landstingsanställda ökade 1,2 procent. kommunerna hade den lägsta ökningen bland alla sektorer. Antalet anställda inom kommunal sektor ökade med 0,2 procent.

ζ

Den viktigaste jobbkurvan

– förändring summa antal jobb sedan 2001

Klicka på grafen för att förstora den eller klicka här

140521-sum-jobbζ

Förändring antal privata jobb sedan 2001

Klicka på grafen för att förstora den eller klicka här

140521-privata-jobbPrivatisering

Observera att 163.000 av dessa nya ”privata” jobb har tillkommit inom; utbildningsväsendet, vård, omsorg och socialtjänst (näringssektor P & Q). Det innebär att många anställda inom skola, vård, omsorg och socialtjänst bara har bytt till privat arbetsgivare.

En gigantisk privatisering av utbildningsväsendet, vård, omsorg. Jobb som dock fortfarande betalas med offentliga medel, skattemedel. Se även diagram nedan.

ζ

Förändring antal offentliga jobb sedan 2001

Klicka på grafen för att förstora den eller klicka här

140521-offentliga-jobbζ

Tabeller – att använda som ”uppslagsverk”

(som facit när media, tjänstemän eller politiker påstår något och man vill kontrollera om det är korrekt)

Se kommentarer efter tabeller, varför nuvarande jobbutveckling vilar på bräcklig grund.

Jobbutvecklingen sedan år 2001 (referensår)
 – antal anställda inom privata och offentliga sektorn –

Tabeller:

bullet Tabell 1 visar totala antalet anställda per kvartal.
bullet Tabell 2 visar jobbutvecklingen relativt motsvarande kvartal föregående år.
bullet Tabell 3 (rekommenderas) visar jobbutvecklingen relativt referensåret 2000. Snittet för de senaste fyra kvartalen beräknas och visas för att få bort säsongsvariationer.

Tabell 1: Antal anställda och befolkningsutveckling per kvartal sedan år 2001

År Kvartal Privata jobb Offentliga jobb Summa jobb Befolkning
2001 I 2 503 859 1 344 301 3 848 160 8 909 128
II 2 537 620 1 366 751 3 904 371
III 2 646 825 1 363 848 4 010 673
IV 2 574 139 1 365 440 3 939 579
2002 I 2 522 168 1 350 432 3 872 600 8 940 788
II 2 572 785 1 373 131 3 945 916
III 2 575 160 1 362 740 3 937 900
IV 2 555 574 1 374 948 3 930 522
2003 I 2 497 652 1 367 112 3 864 764 8 975 670
II 2 562 366 1 383 174 3 945 540
III 2 563 192 1 386 725 3 949 917
IV 2 517 983 1 376 373 3 894 356
2004 I 2 457 962 1 358 174 3 816 136 9 011 392
II 2 546 809 1 362 006 3 908 815
III 2 562 805 1 359 594 3 922 399
IV 2 526 494 1 357 900 3 884 394
2005 I 2 466 341 1 345 972 3 812 313 9 047 752
II 2 560 217 1 359 725 3 919 942
III 2 574 411 1 358 288 3 932 699
IV 2 558 358 1 359 991 3 918 349
2006 I 2 522 163 1 352 006 3 874 169   9 113 257
II 2 630 217 1 372 309 4 002 526
III 2 649 506 1 374 941 4 024 447
IV 2 647 398 1 381 015 4 028 413
2007 I 2 620 978 1 367 592 3 988 570 9 182 927
II 2 723 977 1 379 975 4 103 952
III 2 759 891 1 374 608 4 134 499
IV 2 771 489 1 363 756 4 135 245
2008 I 2 721 003 1 314 355 4 035 358 9 256 347
II 2 829 835 1 324 825 4 154 660
III 2 840 854 1 320 367 4 161 221
IV 2 810 081 1 300 241 4 110 322
2009 I 2 712 331 1 292 600 4 004 931 9 340 682
II 2 779 823 1 293 603 4 073 426
III 2 759 842 1 282 584 4 042 426
IV 2 748 805 1 266 404 4 015 209
2010 I 2 686 507 1 254 598 3 941 105 9 418 288
II 2 782 880 1 267 809 4 050 689
III 2 809 799 1 269 979 4 079 778
IV 2 816 589 1 261 448 4 078 037
2011 I 2 791 309 1 256 756 4 047 065 9 482 855
II 2 914 280 1 272 000 4 186 280
III 2 949 531 1 272 077 4 221 608
IV 2 937 364 1 265 383 4 202 747
2012 I 2 877 070 1 263 742 4 140 812 9 555 893
II 2 987 020 1 281 138 4 268 158
III 2 981 617 1 277 086 4 258 703
IV 2 975 971 1 272 752 4 248 723
2013 I 2 918 339 1 272 123 4 190 462 9 644 864
II 3 023 231 1 285 669 4 308 900
III 3 028 398 1 287 532 4 315 930
IV 3 020 398 1 281 831 4 302 184
2014 I 2 968 500 1 280 643 4 249 143  
II
III
IV
År Kvartal Privata jobb Offentliga jobb Summa jobb Befolkning
Tabell 2: Förändring antal anställda och befolkningsutveckling
– jämfört med samma kvartal föregående år –
År Kvartal Privata jobb Offentliga jobb Summa jobb
2002 I + 18 309 + 6 131 + 24 440
II + 35 165 + 6 380 + 41 545
III – 71 665 – 1 108 – 72 773
IV -18 565 + 9 508 – 9 057
2003 I – 24 516 +16 680 – 7 836
II – 10 419 + 10 043 – 376
III – 11 968 + 23 985 + 12 017
IV – 37 591 + 1 425 – 36 166
2004 I -39 690 – 8 938 – 48 628
II – 15 557 – 21 168 – 36 725
III – 387 – 27 131 – 27 518
IV + 8 511 – 18 473 – 9 962
2005 I + 8 379 – 12 202 – 3 823
II + 13 408 – 2 281 + 11 127
III + 11 606 – 1 306 + 10 300
IV + 31 864 + 2 091 + 33 955
2006 I + 55 822 + 6 034 + 61 856
II + 70 000 + 12 584 + 82 584
III + 75 095 + 16 653 + 91 748
IV + 89 040 + 21 024 + 110 064
2007 I + 98 815 + 15 586 + 114 401
II + 93 760 + 7 666 + 101 426
III + 110 385 – 333 + 110 052
IV + 124 091 – 17 259 + 106 832
2008 I + 100 025 – 53 237 + 46 788
II + 105 858 – 55 150 + 50 708
III + 80 963 -54 241 + 26 722
IV + 38 592 – 63 515 – 24 923
2009 I – 8 672 – 21 755 – 30 427
II – 50 014 – 31 222 – 81 234
III – 81 012 – 37 783 – 118 795
IV – 61 276 – 33 837 – 95 113
2010 I – 25 824 – 38 002 – 63 826
II + 3 057 – 25 794 – 22 737
III + 49 967 – 12 605 + 37 352
IV + 67 784 – 4 956 + 62 828
2011 I + 104 802 + 1 158 + 105 960
II + 131 400 + 4 191 + 135 591
III + 139 732 + 2 098 + 141 830
IV + 120 775 + 3 935 + 124 710
2012 I + 85 761 + 7 986 + 93 747  
II + 72 740 + 9 138 + 81 878
III + 32 086 + 5 009 + 37 095
IV + 38 607 + 7 369 + 45 976
2013 I + 41 269 + 8 381 + 49 650  
II + 36 211 + 4 531 + 40 742
III + 46 781 + 10 446 + 57 227
IV + 44 582 + 8 879 + 53 461
2014 I + 50 161 + 8 520 + 58 681  
II
III
IV
År Kvartal Privata jobb Offentliga jobb Summa jobb

Tabell 3: Förändring antal anställda och befolkningsutveckling
– snitt fyra kvartal jämfört med referens året 2001 –

År Kvartal Privata jobb Offentliga jobb Summa jobb Befolkning
2002 I + 4 577 + 1 533 + 6 110 + 31 700
II + 8 791 + 1 595 + 10 388
III – 17 916 – 277 – 18 193
IV – 9 189 + 5 228 – 3 961
2003 I – 15 318 + 9 398 – 5 920 + 66 500
II – 17 923 + 11 909 – 6 014
III – 20 915 + 17 905 – 3 010
IV – 30 313 + 18 261 – 12 052
2004 I – 40 235 + 16 027 – 24 208 + 102 000
II – 44 124 + 10 735 – 33 389
III – 44 221 + 3 952 – 40 269
IV – 42 093 – 667 – 42 760
2005 I – 39 999 – 3 717 – 43 716 + 138 000
II – 36 647 – 4 287 – 40 934
III – 33 745 – 4 614 – 38 359
IV – 25 779 – 4 091 – 29 870
2006 I – 11 824 – 2 583 – 14 407 + 204 100
II + 5 677 + 564 + 6 241
III + 24 450 + 4 727 + 29 177
IV + 46 710 + 9 983 + 56 693
2007 I + 71 414 + 13 879 + 85 293 + 273 799
II + 94 854 + 15 796 + 110 650
III + 122 450 + 15 713 + 138 163
IV + 153 473 + 11 398 + 164 871
2008 I + 178 479 – 1 91§2 + 176 568 + 347 219
II + 204 944 – 15 699 + 189 245
III + 225 185 – 29 259 + 195 925
IV + 234 833 – 45 138 + 189 695
2009 I + 232 665 – 50 577 + 182 088 + 431 554
II + 220 162 – 58 382 + 161 779
III + 199 909 – 67 828 + 132 081
IV + 184 590 – 78 287 + 108 302
2010 I + 178 134 – 85 788 + 92 346 + 509 160
II + 178 898 – 92 236 + 86 662
III + 191 387 – 95 388 + 96 000
IV + 208 333 – 96 627 + 111 707
2011 I + 234 534 – 96 374 +138 197 + 573 727
II + 267 384 – 96 289 + 172 094
III + 302 317 – 94 765 + 207 552
IV + 332 510 – 93 781 + 238 729
2013 I + 400 126 – 84 310 + 315 816 + 735 736
II + 409 179 – 83 178 + 326 001
III + 420 874 – 80 566 + 340 308
IV + 432 020 – 78 346 + 353 673
2012 I + 353 951 – 91 785 + 262 166 + 646 765
II + 372 136 – 89 500 + 282 636
III + 380 157 – 88 248 + 291 909
IV + 389 809 – 86 406 + 303 403
2013 I + 400 126 – 84 310 + 315 816 + 735 736
II + 409 179 – 83 178 + 326 001
III + 420 874 – 80 566 + 340 308
IV + 432 020 – 78 346 + 353 673
2014 I + 444 560 – 76 216 + 368 344  
II
III
IV
År Kvartal Privata jobb Offentliga jobb Summa jobb Befolkning

Not: Angivet kvartal i tabell 3 avser sista kvartalet i perioden som omfattar fyra kvartal

Diagram;
+ Privata jobb
+ Offentliga jobb
= Summa jobb

Utvecklingen sedan 2001 och sedan hösten 2006
när Alliansen tog över ansvaret för jobbpolitiken.

Observera att intäkterna från den privata sektorn i form av löner och skatteinbetalning står för hela välfärdsnotan (alla bidrag, pensioner och hela offentliga sektorn).

Att öka antal jobb inom offentliga sektorn kan vem som helst klara av (behovet omättligt), svårare är att kunna erbjuda en bättre offentlig service till lägre kostnad (som industrin tvingats göra för att överleva) och att skapa de rätta förutsättningarna så att fler företagare skapar fler privata jobb där intäkterna kommer från kunder i Sverige och från övriga världen. Konkurrenskraft gör att fler kunder köper varor och tjänster från oss.

Definition av antal anställda.Antalet anställda totalt vid mättillfället avser personer (inkl deltids– och visstidsanställda) som var anställda en angiven dag under undersökningsperioden. Som anställda räknas även personer som vid mättillfället inte var i tjänst på grund av arbetstidens förläggning, sjukdom, semester, tjänstledighet eller dylikt. Verksamma ägare i aktiebolag är inkluderade. En anställd som har anställning vid flera olika arbetsställen räknas flera gånger. Om en anställd däremot har flera tjänster inom samma arbetsställe räknas denne bara en gång.
Källa. SCB, KS (kortperiodisk sysselsättningsstatistik) som görs kvartalsvis för alla anställda och som har en hög tillförlitlighet (baseras på uppgifter från arbetsgivarna). Sektorindelningen förändrades mellan år 2000 och 2001, varför år 2001 utgör referensår. Konfidensintervallet på ca +/- 20 000 anställda med en konfidensgrad på 95 %. Ett säkert mätverktyg. Publicering sker cirka 1,5 månader efter kvartalsslut.

ζ

Kommentar

Det ser relativt bra ut på jobbfronten idag, men det ser sämre ut på sikt. En klok politisk strategi är att vårda det som fungerar och åtgärda det som inte fungerar, se punkter nedan. Idag har vi handlingsutrymme och en klok politik är att utnyttja det NU.

Varför kommer det att bli sämre med dagens politik?

Låt oss titta på sju mycket viktiga valfrågorna, viktiga även för en hållbar tillväxt och fler jobb som våra ungdomar behöver och som vi behöver för att klara framtidens utmaningar som omsorg och pensioner.  Hela vår välfärd beror på hur väl vi lyckas med jobbfrågan.

ζ

Viktiga valfrågor – även för jobben

Här är sju viktiga valfrågor – även för en långsiktigt hållbar jobbpolitik. Frågor som man kommer långt med, som är lätt att argumentera för och svårt att argumentera emot (med bibehållen trovärdighet).

Frågor som stärker vår konkurrenskraft om framtidens jobb och som kan frigöra mer pengar än Alliansens skattesänkningar, en potential som relativt ”enkelt” kan realiseras, om vi kan förmå ansvariga kompetenta politiker att ta befälet istället för att bara ”flyta med”. Många politiker som uppnått sin inkompetensnivå måste skiftas ut, en uppgift som faller på väljarna.

Sju valfrågor som många väljare förstår viktigheten av:

  1. rött-kortRädda livet – Sverige en GMO-fri zon – Rädda människor, djur och växter – Rädda svenskt lantbruk. Här får Alliansen bottenbetyg då aktivt driver på att införa GMO, vilket kommer att utrota vårt egna lantbruk och det innebär färre jobb i Sverige. Det innebär också att vi alla kommer att vara hänvisade till GMO-livsmedel som ger cancer och infertilitet, på samma gång som som privata GMO-företag kommer att få makten över vår mat.
    .
  2. rött-kortBefria Livsmedelsverket från uppdraget att utförda kostråd. Deras kostråd har trefaldigat diabetes och fördubblat fetma på bara 20 år och om de får fortsätta så kommer de att sänka både folkhälsan och vården. Då blir det färre som kan jobba.
    .
    Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) har nu haft 8 år på sig, så det blir rött kort även här.
    .
    Läs mer … Dagens kostråd orsakar diabetes, och … leder till arbetslöshet … klicka här
    .
  3. Gult-kortRädda vården – Ta befälet över hälso- och sjukvården – Friskvård framför sjukvård – Alternativ vård framför monopol. Vi måste ha en fungerande sjukvård och det har vi inte idag. Idag är det läkemedelsindustrin som styr och våra politiker bara betalar med skattemedel. Det går att sparar minst 150 miljarder kronor per år på sjukvården (jämför jobbskatteavdraget som uppgår till 130 mdr), OCH samtidigt förbättra folkhälsan. Det är tekniskt ”enkelt” men verkar politiskt omöjligt  med dagens politiker. Alltså dags för byte.
    .
    Om vi satsar på integrativ medicin och inte bara skolmedicin, så skulle vi kunna bygga upp en helt ny näringsgren där hela världen skulle kunna utgöra kunder, vilket skulle ge många arbetstillfällen i Sverige. Idag ligger t.ex. Italien och Tyskland långt före Sverige, som riskerar att bli ett U-land när det gäller en kostnadseffektiv sjukvård.
    .Gult-kort
  4. Rädda skolan – Riktig mat och ordning och reda och resultat räknas. Här har man dock misslyckats och med bristfälliga kunskaper och kompetens står vi oss slätt i konkurrensen om morgondagens kunskapsjobb. Detta är synnerligen allvarligt.
    .
  5. Gult-kortRädda tryggheten – Ta befälet över rättsväsendet – Rättssäker handling i domstolar och andra myndigheter. Brottsligheten breder ut sig som en präriebrand och Alliansen gör ingenting åt det. Precis som sjukvården så saknar rättsväsendet management och kommer att krascha med allvarliga samhällskonsekvenser. Vem vill etablera nya verksamheter i Sverige när tryggheten inte kan säkerställas? Hotar jobben och vår livskvalitet. Här behövs nya politiker som tar befälet.
    .
  6. Rädda jobben – Endast kunniga och friska kreativa medborgare kan rädda välfärden, där punkt 1–5 ger de rätta förutsättningarna. Dock ska Alliansen har kredit för att de lyckats ge förutsättningar så att jobben ökat kraftigt, vilket har gett stabila statsfinanser.
    .
    Men då Alliansen i stort misslyckats med viktiga förutsättningar för jobb framöver (punkt 1-5), så lever vi idag på gamla lagrar. Men de som säger att arbetslösheten ökat under den tid Alliansens styrt landet är ute och cyklar, dribblar med procentsatser. Rätt ska vara rätt.
    .
  7. Rädda pensionerna och omsorgen – en viktig väljargrupp och om 1-6 inte uppfylls, så drabbas pensionärerna. Om inte ovanstående punkter åtgärdas så lever alltfler pensionärerna under hot om en sänkt levnadsstandard framöver.
    .
    rött-kort-domareDen demografiska effekten innebär att antalet ålderspensionärer ökar med 640 varje vecka (14 fulla bussar) under 14 års tid, mellan 2006 – 2020. Pensionärer som med alla rätt förväntar sig en fungerande vård, omsorg och en bra pension. För att klara detta behöver vi ta tag i punkterna ovan, där bara punkt 3 skulle kunna frigöra 150 miljarder kronor per år (med det förutsätter att punkt 2 infrias). Läs mer under ”reflektion” nedan.

Punkt 1 och 2 är röda-kort-frågor, som måste uppfyllas och som är ”lätt” att uppfylla (bara att fatta besluten). Ett enda rött kort räcker för att partier ska åka av den politiska spelplanen, oberoende av hur bra de är vad gäller andra politiska frågor.

Alliansen har två röda kort, men tyvärr är övriga partier inte så mycket bättre. Det stundar goda tider för nya partier och missnöjespartier. Det gäller dock att se upp så man inte hamnar ”ur askan i elden”. Men handen på hjärtat, det går inte att rösta på partier som vill sänka medborgarna och landet med GMO, något som inte går att ångra när GMO-gener spritt sig i vår miljö och i våra kroppar (med sjukdomar och barnlöshet som påföljd)..

david suzuki -gmoNu är EU på väg att öppna sin dörr för GMO, varför vi måste stänga vår och snabbt öka vår egen försörjningsgrad (om vi vill slippa GMO på tallriken). Läs mer … Det GMO-fria EU på väg att försvinna

Idag är Sverige ett av de mer GMO-vänliga länderna inom EU som driver på frågan mot andra länder, med Allianspartierna i spetsen.

Övriga är gula-kort-frågor och de kräver lite mer kunskap, kraft och tid. De är dock minst lika viktiga för det.

ζ

Värstingen i vården som i snitt drabbar 22 patienter varje dag, året runt.

Så dumt att det ryker ur öronen på ansvariga – det finns ju alternativ utan biverkningar

ryker-ur-öronen

Värstingen inom vården är att skära sönder magen och tarmarna på patienter som är överviktiga (Gastric Bypass), när det går att äta sig ner i vikt. Det är så tokigt att det nästan ”ryker ur öronen” på förespråkarna, och det tokiga i att skära sönder friska magar och tarmar begriper ju t.o.m. en femteklassare, men inte professorer och läkare vars karriärer och löner grundar sig på att de inte förstår.

Gastric-Bypass-industrin omsätter cirka tre miljarder kronor per år bara i Sverige, därtill kommer samhällskostnader av stora mått för död, sjukskrivningar, alkoholism, förtidspensioneringar, m.m.. Många blir arbetsoföra helt i onödan och alltför många får sin livskvalitet förstörd genom ett livslångt lidande.

  • Läs varför denna operation är tokig  … Oskuret är bäst! … som redan drabbat mer än 50.000 medborgare i Sverige.

ζ

Reflektion

Varje vecka ökar antalet ålderspensionärer med i snitt 640 i veckan (14 fulla bussar), varje vecka under 14 års tid! Pensionärer som med all rätt kräver vård, omsorg och en bra pension – som skall betalas av de som jobbar. Några sparade pensionspengar finns inte, bara en mindre buffert.

Det kallas den demografiska effekten. Eller som dåvarande finansminister Per Nuder uttryckte det lite oförsiktigt december 2004 (detta är ju inget som bör komma till väljarnas kännedom) :

Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda

Vi lever allt längre och demensvården kostar varje år 40 – 50 miljarder kronor. Cirka 150.000 har idag någon form av demens i Sverige, mest Alzheimers, och antalet ökar nu kraftigt liksom kostnaden. Snart 250.000 om ingen gör något.

Äldreomsorgen bör inte läggas ut med på entreprenad när det saknas uppföljning och kvalitetskontroll. Då riskerar vi att kommersiella krafter profiterar på våra äldre och sjuka, som har svårt att själva föra sin talan. Det riskerar att bli dyrt och dåligt. Något vi nu ser exempel på.

Vi måste snarast införa kontroll/uppföljning/feedback i kombination med en professionell ledning i både privat och kommunal regi. Vi behöver en ledning som också låter personalen få ett reellt inflytande och ett delegerat ansvar, som tar tillvara den kreativitet som medarbetarna besitter.

Vi behöver dock inte privatisera för att uppnå en rationell verksamhet, det är främst en fråga om management, att inte tillåta en herrelös byråkrati. Fördelen med offentlig vård är att vinster som beror på obalanser stannar inom vården och att det blir mindre intressant att maximera vinsten på bekostnad av kvalité.

Detta räcker dock inte för att undgå en kollaps, vi måste också hålla oss friska och alerta längre upp i åldrarna. Då kan vi jobba längre och vi kan klara oss själva i större grad (och vem vill inte det?). Det skulle öka skatteintäkterna och  färre skulle behöva dyrbar omsorg, vilket i sin tur innebär att vården finns för de som verkligen behöver. Då kan vi inte tillåta Livsmedelsverket att ge ut sjukdomsframkallande kostråd, som redan trefaldigat diabetes och fördubblat övervikt på bara 20 år (det förstår ju alla).

Vad göra?

Politikerna måste ta befälet! De måste se till att vården och omsorgen får en fungerande ledning och där ingår kontroll/uppföljning/feedback/egenkontroll (för medarbetarna).

Idag fungerar vården och omsorgen som en herrelös byråkrati där personalen har ett lågt inflytande, vilket innebär att kompetens inte tas tillvara. Ego business styr verksamheten och resultatet blir därefter.

Det som främst skiljer privat och offentlig vård/omsorg är management (och inte personalen). Privata aktörer är helt enkelt duktigare på att leda verksamheter. Tyvärr prioriterar en del privata ägare vinsten framför kvalitén på utfört arbete, vilket är möjligt då offentlig kontroll/uppföljning/feedback saknas.

Hur håller vi oss friskare?

Livsmedelsverkets tallriksmodell (50-60 E% kolhydrater) med nyckelhålsmärkta lightprodukter som lättmargarin och omega6 rika växtoljor är ett recept på övervikt, diabetes, drogberoende, magsjukdomar, hjärt/kärlsjukdomar och till slut demens.

Lösningen är att äta den föda vi genom evolutionen har blivit designade för och dess moderna variant kallar vi ”njutmetoden”, som går ut på att äta riktig mat och skippa skräpmat, helt enkelt. Ett bra recept för att minimera risken för demens.

Vi skall således runda Livsmedelsverkets kostråd som om de vore skärgårdsgrund som lurar strax under vattenytan – om man inte vill gå på grund och sedan riskera att sjunka ner i ”demenshavet”.

Team KOSTDEMOKRATI

ζ

tåg-brio

Sverigetåget

Om jobben försvinner i den konkurrensutsatta sektorn, då försvinner även skatteintäkterna som betalar den offentliga sektorn inom t.ex. skola, vård och omsorg. Det blir heller inga pengar till att betala politikernas löner eller till pensioner.

Nedan en pedagogisk modell som förklarar hur det hela fungerar.

Låt oss sätta hela Sveriges befolkning på ett tågset, med lok och vagnar. De flesta förstår att vagnarna stannar när loken stannar. Observera också att loken är beroende av väl fungerande vagnar, som t.ex. en väl fungerande utbildning och hälso- och sjukvård.

Ett ömsesidigt beroende. Men utan lok stannar hela Sverige.

Våra politiker har satsat dåligt på att skapa de rätta förutsättningarna för nya jobb i Sverige. Sedan 1960 har cirka 10.000 industri jobb trendmässigt försvunnit varje år, vilket gör 400.000 jobb på 40 år. På samma gång har befolkningen ökat med mer än en miljon.

Utan nya jobb som skapas av entreprenörer eller om globala företag väljer att etablera sig och växa i Sverige, kommer välståndet att krympa. Sverige måste vara attraktivt.

Ett välutbildat, friskt och alert folk är en klar konkurrensfördel. Ja, en förutsättning.

Sverigetåget

[ Sverige kan liknas med ett tåg och om loken stannar
– då stannar också vagnarna, läs mer… ]

ζ

Ett svar på ”Jobbstatistik första kvartalet 2014”

  1. JOBB OCH TILLVÄXT

    En typ av (negativ) tillväxt är att sjukvården kostar allt mer. Sverige lägger allt mer pengar på sjukvård. Mellan 1993 och 2008 (15 år) ökade utgifterna för hälsa och sjukvård med cirka 70 procent, från 149 till 256 miljarder kronor i fasta priser, skriver Dagens Nyheter.

    Idag kostar sjukvården mer än 350 mdr (mer än 10 % av BNP) eller cirka 82.000 kronor per medborgare som arbetar (enligt KS arbetar idag 4,25 miljoner svenskar). Men det räcker inte långt. Anders Klevmarken, professor emeritus i ekonometri, och Björn Lindgren, professor emeritus i hälsoekonomi, har också analyserat befolkningsförändringarna och drar slutsatsen att sjukvårdens kostnader kan stiga med 270 procent fram till 2040 – alltså närmare en tredubbling av utgifterna. Dessa pengar finns inte varför vården kraschar, om inget görs.

    Läs mer … Vägskälet för att betala vårdnotan … DN

    Detta är som sagt ingen önskvärd typ av tillväxt. Det nya TTIP-avtalet med GMO beräknas öka vår BNP från 0,2 % procent och på samma gång slå ut våra bönder och hela vår miljö, tillsammans med oss själva. Sedan kan de stora multinationella ”elefanterna” ta över kursade bondgårdar.

    Därför måste vi stoppa GMO – ”mota Olle i grind” – för när manipulerade gener väl blandat sig med naturliga gener så kan det bli svårt eller omöjligt att bli av med det. Det går i arv till våra barn. Vad gäller GMO instämmer jag till fullo med dr David Suzuki och inte kan vi låta politiker av den kalibern bestämma i andra frågor heller. GMO är en avgörande och avslöjande valfråga, som tvingar politikerna att bekänna färg.

    Istället borde vi satsa på ekologiskt hållbart lokalt jordbruk och att Sverige blir självförsörjande på Livsmedel. Det skulle ge jobb, tillväxt, hälsa och god mat. Men då måste vi hålla GMO utanför Sverige.

    Jag menar att vi relativt enkelt skulle kunna frigöra minst 100 – 150 mdr från hälso- och sjukvården OCH förbättra folkhälsan. Det är mer än jobbskatteavdraget på 130 mdr och då skulle vi kunna rädda t.ex. pensionerna. Det motsvarar 28.000 kronor per år för alla som arbetar.

    Ovanstående jobbstatistik är tillförlitlig och ovinklad, faktiskt den enda jobbstatistik som jag själv litar på. Den mesta jobbstatistik är annars styrd så att den visar det man vill visa genom att t.ex. välja perioder och olika utgångsvärden vid beräkning av procent. KS från SCB ger förklaringen till varför våra statsfinanser är i balans, och den ger besked om att antalet jobb snabbt kan falla om vi inte är vaksamma.

    Här är exempel på hur jobbstatistik kan manipuleras … Ökad arbetslöshet en illusion

    Den visar också att runt 160.000 personer har bytt arbetsgivare i en stor privatisering av skola, vård och omsorg. Och det kanske var mindre väl genomfört när vi nu har facit i hand … Maciej Zarembas reportage om sjukvårdens stora systemskifte – från läkekonst till bokföring.

    Själv använder jag KS från SCB som facit
    när tjänstemän eller politiker påstår något och väldigt ofta är de felinformerade och utgår från vinklad information. Så för att inte bli lurad så rekommenderar jag ”kortperiodisk sysselsättningsstatistik” (KS) från SCB, som uppdateras en gång per kvartal. Säkrare statistik finns inte, vad jag vet (och jag har aktivt sökt).

    Konsten att fatta rätt beslut är att ha tillgång till ett rätt beslutsunderlag. Om politiker utgår ifrån felaktig information så är risken stor att de fattar fel beslut som sedan medborgarna får äta upp.

    Jag menar att en bra politisk strategi vore att behålla det som gett en positiv jobbtillväxt de de två senaste mandatperioderna och att åtgärda de fel som underminerar framtida nya jobb. Jag menar också att vi behöver ytterligare 750.000 nya jobb fram till 2020 (dvs. 5 miljoner arbetstillfällen). Men inte inom dagens sjukvård, men gärna inom framtidens hälso- och sjukvård där vi förebygger och använder alternativa medicinska metoder som vi vet fungerar. Här ligger Italien och Tyskland hästlängder före oss och snart blir vi varvade.

    Varför inte ta ledningen och lära resten av världen? De skulle ge en positiv tillväxt och många arbetstillfällen i Sverige. Men då måste vi lämna nuvarande position, som ett U-land när det gäller hälso- och sjukvård.

Kommentera