Det finns miljarder att tjäna på att förebygga utanförskap

.

det-finns-miljarder-att-tjäna

ζ

SKANDIA

Utanförskapets pris – 216 miljarder kronor – i Sverige

[Jämför sjukvården som kostar 350 miljarder kronor per år]

http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=mydMMsQBzHQ

Videon publicerad den 6 februari 2013

mobbing-offerUtanförskap kostar samhället enormt mycket i både lidande och pengar. Till slut får alla betala på ett eller annat sätt. Vi är övertygade om att tidiga insatser för unga är en extremt lönsam investering som alla tjänar på — även en bank- och försäkringskoncern.

Tillsammans med ledande nationalekonomer har vi (SKANDIA) utvecklat en kalkylmodell som räknar ut den potentiella samhällsvinsten med tidiga insatser — Skandiamodellen.

Med den bidrar vi till att fler insatser görs för unga i riskzonen.

ζ

Det finns miljarder att tjäna på att förebygga utanförskap

Varje höst börjar en ny kull sexåringar (drygt 100.000 barn) i skolan. De flesta av dem kommer att leva ett vanligt liv, men inte alla. Statistiken visar att mer än vart tionde barn (drygt 13.000) hamnar utanför samhället som vuxen.

ζ

“Statistiken visar att mer än vart tionde barn
hamnar utanför samhället som vuxen”

ζ

Vissa tror att utanförskap är oundvikligt, men sanningen är att utanförskap går att undvika. Lösningen heter förebyggande åtgärder och tidiga insatser. Att inte agera i tid är både ett slöseri med mänskliga resurser och med samhällets medel.

Därför har vi tagit reda på vad utanförskapet kostar. Med stöd av våra beräkningsmodeller kan politiker göra de där investeringarna som inte går att räkna hem direkt, men som alla tjänar på i längden. Inte minst de utsatta.

Det är så vi har arbetat i över 150 år. Vi använder vår kunskap, inte enbart för att räkna på risker och pensioner, utan också för att bidra till att göra samhället lite bättre.

Vi är Skandia – kortsiktighetens fiende.

Källa (text) … Skandia

ζ

Kommentar

En bank som signalerar att de vill bidra till att göra samhället lite bättre – kortsiktighetens fiende. Och de adresserar ett mycket stort problem, som tenderar att öka i framtiden.

Det är något vi vill se mer av – företag som tar ett långsiktigt samhällsansvar.

Visst går det att göra någon redan i skolan, som att t.ex. servera mat som inte gör barnen hyperaktiva och överviktiga. Helt i onödan slår vi ut barn med ADHD (energiska barn) och vi skapar en dålig arbetsmiljö för samtliga elever och lärare, av ren okunnighet och dumhet.pdf_icon

Inte mycket görs heller mot att stävja mobbing som drabbar cirka var tionde elev. Hur är det tänkt att skolbarn ska fungera när de varje skoldag har en klump i magen? Även i detta avseende sviker de vuxna barnen och risken för utanförskap ökar.

Ett välutbildat och friskt folk är en förutsättning för att vi ska kunna konkurrera om framtiden jobb och därigenom kunna försvara vår välfärd. Annars väntar ett ökat utanförskap och en kraftigt sänkt levnadsstandard för ALLA.

Även banker skulle göra stora förluster om vi förlorar kampen om framtiden jobb, så visst lönar sig samhällsengagemang – på lite sikt. Men det går fort idag och på bara ett decennium kan vi falla långt tillbaka, längre än de flesta kan föreställa sig. Asien är på G medan vi står och stampar.

att-förebygga

Idag förebyggs varken sjukdom, dålig studiemiljö eller utanförskap. Vilket slår hårt mot våra barn idag och sedan mot deras och vår framtid.

Hög tid att göra något NU, medan vi fortfarande har handlingsutrymme.

.
Team KOSTDEMOKRATI

Programförklaring ... läs mer... 

ζ

APPENDIX

Utanförskap

Numerär och kostnad – en tillbakablick

Utanförskapet kostade år 2006 cirka 250 miljarder kronor mer än det borde, vilket motsvarar 5 000 kronor per månad för alla löntagare i hela Sverige. Det innebär att skatterna skulle kunna sänkas med 5 000 kr per löntagare och månad.

Tänk vilket fart det skulle bli på Sverige om alla löntagare hade fem tusen kronor extra att spendera varje månad, istället för att betala för ett stort utanförskap som ingen vill ha.

Mellan 1990 och 2005 ökade utanförskapet med 340.000 människor till totalt mer är en miljon heltidspersoner, var femte medborgare mellan 20 – 64 år. Ofattbara siffror!

utanförskap-diagramSe diagram:

  • Utvecklingen 1990 – 2009, diagram med målsättning… klicka här (pdf) … (observera att förtidspensionering är dominerande).
  • Utveckling 2005 – 2009 (siffror och diagram) … klicka här (pdf)
  • Ekonomifakta, 1990 – 2011 … klicka här

ζ

90 miljarder kronor sparades

Mellan 2005 och 2009 minskade utanförskapet med 234 000 heltidspersoner. Det betyder att 234.000 personer övergick från bidrag till jobb och till att betala skatt. Man räknar med att för varje medborgare som går från utanförskap till arbete så sparar samhället 400.000 kronor per år, vilket i detta fall innebär drygt 90 miljarder kronor. Detta möjliggjorde skattesänkningar, avbetalning av stadsskuld och en utveckling av välfärden.

Därefter kom den finansiella krisen 2009 vilket kostade 38.000 jobb på ett år (motsvarar runt 16 miljarder kronor). Trots den värsta jobbkrisen i mannaminne lyckades dock Sverige minska utanförskapet med 196.000 jämfört med år 2005. Bra gjort! Lyckligtvis varade krisen bara en kort tid för Sveriges del, se diagram här… (uppdateras inom kort med kvartal 3).

Många i utanförskap vill inget hellre än att få ta del av arbetsgemenskap och att kunna försörja sig själva. De flesta mår dåligt av att inte längre bli sedda, lyssnade på eller bli tagna på allvar. Att inte längre räknas. En del blir sjuka och en del väljer att övergå till brottslig verksamhet.

De senaste decenniernas jobbpolitik har inte varit framgångsrik. Sammantaget var antalet jobb år 2006 inte fler än tjugo år tidigare (1986) och under samma period hade antal människor i arbetsför ålder ökat med tio procent eller med 500.000 människor. Istället ökade antalet i utanförskap kraftigt.

Dessförinnan mellan 1965 – 1985 försvann 270.000 jobb inom den konkurrensutsatta sektorn och 850.000 jobb tillkom inom offentliga sektorn, medan skatterna höjdes med drygt 40 %.

Katastrofala siffror!

Undra varför politiker som ansvarar för en sådan utveckling ändå åtnjuter väljarnas förtroende? Kan det bero på ”Pinocchioeffekten”?

ζ

Utanförskap

Tabell med antal heltidspersoner (heltidsekvivalenter) med ersättning från det allmänna

År Sjuk_
penning
Förtids-
pension
Öppet
arbetslösa
AMS
åtgärder
Social
bidrag
Summa heltids-
personer
Ökning
+ / –
mot 1990
Antal
innevånare
20-64 år
% med bidrag
20-64 år
1990 211 493 319 311 69 129 60 585 71 718 732 236 0 4 952 936 14,8 %
1991 202 618 322 388 199 200 98 192 74 191 896 587 + 164 351 4 985 047 18,0 %
1992 186 941 330 228 223 866 125 140 88 128 954 303 + 222 067 5 015 445 19,0 %
1993 162 964 350 298 335 607 157 466 106 138 1 112 473 + 380 237 5 051 328 22,0 %
1994 149 441 361 836 339 597 181 974 123 472 1 156 320 + 424 084 5 101 372 22,7 %
1995 141 599 361 539 339 943 174 909 118 288 1 136 278 + 404 042 5 122 052 22,2 %
1996 124 359 357 118 331 614 189 772 134 144 1 137 007 + 404 771 5 136 305 22,1 %
1997 120 325 362 785 320 131 178 473 140 509 1 122 223 + 389 987 5 148 174 21,8 %
1998 145 289 364 721 263 303 162 074 129 200 1 064 587 + 332 351 5 164 189 20,6 %
1999 179 604 366 157 224 224 142 279 115 220 1 027 484 + 295 248 5 184 478 19,8 %
2000 219 065 370 308 215 583 108 704 100 879 1 014 539 + 282 303 5 212 527 19,5 %
2001 252 270 384 509 168 165 107 705 91 157 1 003 806 + 271 570 5 237 728 19,2 %
2002 270 010 406 648 160 380 112 798 86 122 1 035 958 + 303 722 5 262 842 19,7 %
2003 259 771 408 285 191 225 88 893 85 154 1 033 338 + 301 102 5 282 128 19,6 %
2004 227 357 432 965 216 966 101903 87 997 1 067 188 + 334 952 5 298 779 20,1 %
2005 194 387 452 165 207 350 118 430 85 389 1 057 721 + 325 485 5 323 219 19,9 %
2006 175 877 453 962 178 278 134 136 79 915 1 022 168 + 289 932 5 362 511 19,1 %
2007* 154 116 451 082 134 801 87 194 76 735 903 928 + 251 764 5 395 753 16,8 %
2008 128 260 439 080 94 291 83 023 78 860 823 514 + 91 278 5 427 456 15,2 %
2009 105 391 415 909 131324 120 780 88 765 862 169 + 129 933 5 461 930 15,8 %
2010                  
År Sjuk_
penning
Förtids-
pension
Öppet
arbetslösa
AMS
åtgärder
Social
bidrag
Summa heltids-
personer
Ökning
+ / –
mot 1990
Antal
innevånare
20-64 år
% med bidrag
20-64 år

.
Observera att två halvtids sjukskrivna blir en heltidsperson. Uppskattningsvis en och en halv miljon medborgare var år 2004 helt eller delvis beroende av bidrag för sin försörjning.

sjukVar femte medborgare mellan 20 – 64 år var heltidsförsörjd via bidrag!

Av ovan siffror att döma är vi ett av västvärldens sjukaste folk, vilket inte är sant. Tvärtom är vi ett av de friskaste länderna om vi tittar på medellivslängden. Det döljer sig en dold arbetslöshet och en jobbattitydförändring i siffrorna och i norra Sverige hade vi högst arbetslöshet och klart högst ”ohälsa”.

ζ

busbusbusbusbus

busbusbusbusbus

.
Utanförskapet ÖKADE med 10 fulla bussar
varje vecka – under 14 års tid –
utan att
någon reagerade eller agerade!

ζ

Tio fulla bussar varje vecka under 14 års tid – och ingen brydde sig

Mellan 1990 och 2004 ökade antalet bidragstagare med i snitt 460 heltidspersoner per vecka, varje vecka under 14 års tid! Tio fulla bussar varje vecka! Verklig arbetslöshet (OBS – exklusive vanlig sjukskrivning), uppskattades år 2006 till totalt 17 % och för ungdomar upptill 30 %. Katastrofalt om vi önskar fortsatt hälsa och välstånd. Att bara redovisa öppen arbetslöshet är att dölja och försköna.

ζ

Arbetslöshet maskerades med förtidspensionering – ”en masse”

Jan-EdlingJan Edling

LO-ekonomen Jan Edling valde maj 2005 att säga upp sig från sin tjänst vid LO i protest mot att LO:s ledning inte velat godkänna en utredning som han gjort. Utredningen, ”Alla behövs, handlade bland annat om de regionala skillnaderna vad gäller arbetslöshet, sjukfrånvaro och förtidspension.

bombI rapporten dras slutsatsen att det inte är mer arbetsmarknadspolitik som löser problemen, utan en mer målinriktad näringspolitik för att skapa konkurrenskraftiga regioner. Enligt Edling fanns en oro inom LO:s ledning för att innehållet i rapporten var alltför politiskt känsligt och därför kunde komma att spela politiska motståndare i händerna.

Jan Edling var en sanningssökare och levererade en ”bomb”, vilket kostade honom jobbet. Han visade att förtidspensionering förekom på grund av arbetslöshet. Läs även … Dold arbetslöshet avfärdas … SvD

Hans syfte var att politikerna och näringslivet skulle börja fokusera och arbeta med verkliga problem och möjligheter. Vi behöver fler sanningsägare av den kalibern.

 ζ

Utanförskap – en dyr historia, både ekonomiskt och mänskligt

En och en halv miljoner medborgare i arbetsför ålder kunde inte försörja sig själva 2006. Istället för att bidra till uppbyggnad av samhället, konkurrerade de med offentligt anställda och pensionärer om tillgängliga skattemedel. Är det rimligt att så många måste försörjas av andra? Saknar en och en halv miljon medborgare i arbetsför ålder helt arbetsförmåga?

Eller är det ett sätt att sopa medborgare och arbetslöshet under mattan?

utanförskapUtanförskap skapar både ohälsa och ger lägre skatteintäkter. Många bidragstagare mår dåligt av att inte behövas i samhället och de som arbetar får behålla en allt mindre del av sin egen lön. En genomsnittlig löntagare år 2006 betalade ungefär 60 % i skatt, dvs. får behålla 40 kr av varje intjänad hundralapp.

Nästan alla medborgare har någon form av arbetsförmåga och alla behövs (som även Jan Edling poängterade). Vi har inte råd att inte utnyttja hela arbetskraften, även de som inte är hundra procent behövs.

ζ

Antalet ålderspensionärer ökar nu snabbt (den ”demografiska effekten”)

Arbete och att man behövs är viktigt av både mänskliga (man mår bättre när man behövs) och ekonomiska skäl. och med tanke på den demografiska effekten är det ännu viktigare. Mellan 2006 och 2014 ÖKAR antalet ålderpensionärer med i snitt 640 i veckan, 14 fulla bussar med pensionärer som med all rätt förväntar sig en anständig vård, omsorg och en bra pension.

Frågan är vem som ska stå för notan om vi inte är arbetsföra? Läs mer … bussar

BussVi behöver fler företagare och fler arbetstagare, företagare som också vågar anställa de som inte är 100 %. De närmaste åren behöver vi enligt Svenskt Näringsliv en halv miljon nya jobb inom privata sektorn, utöver det antal vi redan har. Det betyder i snitt 1 923 nya jobb varje vecka under fem års tid! Sedan behöver vi ytterligare en halv miljon nya jobb om nuvarande välstånd skall kunna försvaras och utvecklas.

Antag att vi skapar så många nya jobb att skadade, sjuka och arbetslösa reducerades till ”bara” en halv miljon, en högst rimlig första målsiffra som skulle motsvara 10 % av alla medborgare mellan 20 och 64 år. En genomsnittlig industriarbetarlön inklusive löneskatter ligger på cirka 350 000 kr per år, multiplicera detta med 500 000 nya jobb och vi får en löneintäkt på 175 miljarder kronor. Vi är cirka 4,1 miljoner löntagare och det motsvarar således 3 600 kr per löntagare och månad, skattefritt.

Om vi i steg två lyckas skapa ytterligare 200 000 nya jobb motsvarar det totalt 5 000 kronor skattefritt per löntagare, privat och offentligt anställda, per månad.

Triss-storSom att sätta alla löntagare i ”Triss-soffan” och alla skrapar fram 5.000 kr skattefritt per månad fram till pensionen. Fler i arbete säkrar också upp resurser till vård, omsorg och pensioner för alla ålderspensionärer.

Pengar växer inte på träd! Det är jobb och arbete som skapar både mänskligt och ekonomiskt välstånd. Och när det finns ekonomiskt utrymme får vi på köpet ett mjukare samhälle och troligen ännu roligare.

Ska vi lämna ”Walk over” och låta jobben hamna någon annanstans eller skall vi ”ta fighten”?

Vad väntar vi på?

ζ

Kommentera