”Jobben som inte försvann”

370000-FLER-ARBETE

ζ

DN huvudledaren 2013-09-14

Jobben som inte försvann

Ett år återstår till riksdagsvalet. En inte särskilt kvalificerad gissning är att det kommer att handla om jobben, jobben och jobben. Därför är det egendomligt att de siffror som Statistiska centralbyrån, SCB, presenterade i veckan passerade tämligen obemärkta.

Antalet sysselsatta mellan 15 och 74 år har ökat med 48 000 sedan augusti förra året – och med en kvarts miljon sedan den borgerliga alliansen vann valet 2006. Sysselsättningsgraden är också marginellt högre än vid maktskiftet trots den kraftiga nedgång som skedde 2009–10 på grund av den internationella finanskrisen.

Dessutom är regeringen nu framme vid sina socialdemokratiska företrädares aldrig uppnådda mål: 80 procents sysselsättning i åldrarna 20–64 år.

Läs mer … DN

ζ

Jobbstatistik

SCB’s kortperiodiska sysselsättningsstatistik som uppdateras en gång per kvartal. En mycket säker statistik där antalet jobb räknas, dvs. ingen procentmatematik.

Senast uppdaterad 2013-00-20 och nästa uppdatering blir 2013-11-20.

Sedan första kvartalet 2005 ha antalet jobb ökat med 370.000 och detta är huvudorsaken till att det går bra för Sverige, att statsfinanserna är i balans.

  • Totalt är det 4.300.000 som jobbar i Sverige, se tabell 1

Sjukvården kostar varje år runt 350 miljarder kronor per år (10 5 av BNP), vilket i snitt blir 163.000 kronor per år för ett hushåll där bägge arbetar. Det räcker dock inte.

SEK-flyger

SKL har kommit fram till att kommunal- och landstingsskatten successivt skulle behöva höjas med 13 kronor de närmaste 25 åren om utgiftsökningarna för hela kommun- och landstingssektorn fortsätter i samma takt och inga andra förändringar görs.

Anders Klevmarken, professor emeritus i ekonometri, och Björn Lindgren, professor emeritus i hälsoekonomi, har också analyserat befolkningsförändringarna och drar slutsatsen att sjukvårdens kostnader kan stiga med 270 procent fram till 2040 – alltså närmare en tredubbling av utgifterna. Läs mer…

Har du råd med det?

ζ

Jobbskatteavdraget

Skatterna har sänkts med 140 miljarder kronor sedan 2007, vilket har varit möjligt då antal som jobbar ökat kraftigt. Man brukar räkna med att för varje medborgare som går från bidrag till jobb, sparar samhället 400.000 kronor per år, vilket blir 148 miljarder kronor. Ekvationen går ungefär jämt upp.

Här kan beräkna ditt eget jobbskatteavdrag:

Om man tjänar 25.000 kronor per månad så gör det cirka 1.800 kronor mer i plånboken per månad. Exakt belopp beror på kommunalskatten, om man är med i Svenska kyrkan eller vilken A-kassa man tillhör.

ζ

Fastighetsskatten

Räkna ut hur mycket förändringen av fastighetsskatten berör dig:

Genom att relatera till sin egen ekonomi är det lättare att bedöma beloppens storlek.

ζ

Slutsats

Mörka-molnSom det står i ledaren så betyder jobben otroligt mycket, för de ska betala allt; som t.ex. skolan, vården, omsorgen och pensioner. När det gäller jobb har regeringen och svenska folket lyckats väl, men det finns mörka moln på himlen.

Sjukvårdens och rättsväsendets utveckling är desto mer bekymrande. Här har inget nationellt parti någon lösning, men politikerna måste ta kontroll över dessa två sektorer som nu allvarligt hotar vår välfärd. Det duger inte längre att luta sig mot auktoriteter inom dessa sektorer.

Det krävs att ansvariga politiker tar befälet. Det krävs nytänkande och att man jobbar med helheten. Ett misslyckande med vården och rättsväsendet hotar även framtida jobbmöjligheter.

Konkurrensen om framtidens jobb är stenhård och ett sjukt folk som dignar under skenande sjukvårdskostnader och en galopperande brottslighet, är helt enkelt mindre konkurrenskraftigt. Då hamnar många jobb någon annanstans.

UTBILDNING. Vi måste också erbjuda våra skolbarn riktig mat så att de klarar skolan, vad ska vi annars konkurrera med om framtidens kunskapsjobb? … Dagens kostråd orsakar diabetes, och … leder till arbetslöshet.

Vi har studerat dessa mycket viktiga samhällssektorer ingående och har utvecklat koncept på hur den negativa trenden ”enkelt” kan vändas. Det som krävs är att ansvariga politiker inser allvaret och att interna resurser inte klarar av detta utvecklingsarbete på egen hand (då hade de redan gjort det). Därefter måste de ta befälet!

ζ

Sjukvården styrs av kommersiella särintressen
och rättsväsendet styrs inte alls.

ζ

APPENDIX

Huvudledaren DN 2013-09-15

Utan reflektion ingen utveckling

En organisation som består av ja-sägare är inte bra för någon. Inte ens för den chef som tycker det är skönt att alla alltid håller med.

Citat:

Polisen spelar i en egen division när det gäller oförmågan till självreflektion. Där är det inte bara chefer som mobbar ut frispråkiga kritiker. Det gör ofta även kolleger, i alla fall om den som ifrågasätter vänder sig till personer utanför gruppen. Inför det hårda yttre trycket är det ryggradsmässiga svaret att man håller ihop inåt. Det är ett av skälen till att polisen går bakåt – inte framåt – i sin utveckling.

Tystnad kostar inte bara lidande för enskilda. Den kostar också effektivitet och skattepengar.

Källa … DN

ζ

Klicka på löpsedlarna för att läsa mer

Sanslös administration

4 svar på ””Jobben som inte försvann””

  1. Självklart blir det ett incitament att jobba i stället för att vara hemma om ersättningen för ditt dagliga verk höjs. Sjukvården betalas av landstingsskatten som inte berörs av jobbskatteavdraget och den är dessutom sossestyrd, Skolan är kommunal men får pengarna från statskassan.
    Du ser ju själv att folk klagar på att lärare har för lite lön så vad ger jobbskatteavdraget där om inte mer nettolön, folk påstår att jobbskatteavdraget sänker vår pension vilket är fel då vi haft en högre % löneökning under Alliansens tid än under sossarnas tid, detta trots att vi haft en global finanslågkonjunktur och vi är fortfarande inte riktigt ur den. Men en persons pension beräknas på bruttoinkomsten, inte efter jobbskatteavdraget är avdraget.
    Folk skiter inte i att jobba utan jobbskatteavdraget, men det ger en signal till att ”varför gå upp i ottan, hasta i mig frukost snabbt klä barnen och köra dem till dagis när jag kan vara hemma med 80% av lönen så går det nästan jämt upp med vad jag tjänar på att jobba”. Nu har jobbskatteavdraget ökat på skillnaderna mellan att jobba eller inte. för det skall alltid löna sig mer att jobba, inte bara gå jämt upp.

  2. Politik

    Om vi ska lyckas med att fä rätsida på vården och folkhälsan inom en rimlig tid är det nödvändigt att en kraftfull opinion påverkar politiken och det förutsätter att folket förstår hur saker och ting hänger ihop och hur de påverkar varandra. Alla bitar hänger samman och påverkar varandra.

    Jobb är väsentligt för att må bra och för att kunna finansiera välfärden i form av t.ex. skola, vård, omsorg och pensioner. Men för att vi ska kunna jobba krävs det att vi är kunniga och friska, vilket kräver att skolan och vården fungerar som de ska.

    Kostdemokrati är opolitiskt på så sätt att vi INTE tar ställning i rent partipolitiska frågor, det får var och en själv göra. Kostdemokrati redovisar fakta och tar ställning i sakfrågor, som mycket väl kan kräva politiska beslut.

    Vi menar t.ex. att skolan måste erbjuda eleverna riktig mat så att de orkar med skoldagen, och så att de slipper få ont i magen, och slipper utveckla diabetes och fetma. Det kostar praktiskt taget ingenting och är enkelt. Det krävs bara ett politiskt beslut.

    Läs mer … Dagens kostråd orsakar diabetes, och … leder till arbetslöshet

    Vi menar att politikerna måste ta befälet över sjukvården och se till att vården tillämpar vetenskap, beprövade metoder och följer lagen. De bör också tillämpa kostnadseffektiva metoder som gör patienter friska utan biverkningar, när sådana metoder finns. Självklarheter, men så fungerar det inte idag.

    Vi tar ställning i GMO-frågan, som sannolikt är vår tids största hot mot miljön, växter, djur, vilket inkluderar homo sapiens. En politisk fråga.

    Sist men inte minst menar vi att vi måste börja förebygga sjukdom och inte som idag förespråka en kost som på bara tjugo år trefaldigat diabetes och fördubblat fetma. Detta är också en politisk fråga.

    Om vi misslyckas med att påverka politiken, så är risken överhängande att vården, omsorgen, skolan, folkhälsan och pensionerna faller ihop som ett korthus. Och det har vi inte råd med.

    Om vi däremot lyckas, så skulle vård och hälsa kunna bli en ny näringsgren i Sverige, där vi skulle kunna serva resten av världen. Det skulle ge hälsa, jobb och skatteintäkter.

    Det är den politiken vi vill se.

Kommentera