Sverige bäst i EU – Friska djur behöver inte antibiotika!

.

svenska-bönder-använder-minst

ξ
.

kor2

.
Sverige bäst i EU – Friska djur behöver inte antibiotika!

I mitten av oktober kom Europeiska läkemedelsmyndigheten årliga statistik över antibiotikaförsäljning till djursektorn. Och återigen har vi i Sverige fått ett kvitto på att friska djur ger låg antibiotikaanvändning – Sverige använder minst antibiotika i EU. Det är resultatet av ett långvarigt arbete där svenska bönder och veterinärer under lång tid arbetat för friska djur och en ansvarsfull antibiotikaanvändning.

ζ

EUs lägsta antibiotikaförsäljning

Den nya statistiken, som redovisar försäljningen 2011, visar på mycket stora skillnader mellan olika medlemsländer. 23 EU-länder ingår i studien, och precis som förra året har Sverige den lägsta försäljningen i EU av antibiotika till djursektorn, per kg levande djurvikt.

I Danmark är den cirka tre gånger så hög, Tyskland 16 gånger högre och Cypern, som i rapporten har den högsta försäljningen, ligger på 30 gånger mer.

I Sverige har vi under lång tid arbetat för friska djur och en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Vi var först i världen då riksdagen 1986, efter förslag från LRF, förbjöd användning av alla antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. Ett sådant förbud kom först år 2006 inom EU.

Utanför EU, till exempel i USA, används fortfarande antibiotika rutinmässigt i tillväxtstimulerande syfte, och användningen till lantbruksdjuren är i USA fyra gånger större än användning till människor. I Sverige är förhållandet tvärtom. Statistik från den svenska antibiotikaresistensövervakningen visar att den veterinära försäljningen av antibiotika (alla djurslag) 2012 var cirka 12 ton. Motsvarande siffra för den svenska sjukvården är cirka 65 ton.

Skillnaderna inom EU är inte bara stora då det gäller hur mycket antibiotika som används. Minst lika stora skillnader finns då det gäller hur och vilka antibiotika som används. I de flesta länder ges ungefär 90 procent av all antibiotika som gruppbehandling i foder eller vatten. I Sverige är motsvarande siffra drygt 10 procent. I Sverige har alltså nästan varje behandlat djur fått en individuell diagnos och en individuell behandling. På kontinenten är det däremot vanligt med rutinmässig medicinering av hela djurgrupper. Dessutom utgörs merparten av den antibiotika som används i Sverige utgörs av penicillin, som ur resistenssynpunkt är att föredra framför andra antibiotika.

ζ

Danska läkare efterlyser MRSA-fri produktion

MRSA[MRSA är en bakterie av typen gula stafylokocker som är motståndskraftig mot många olika sorters antibiotika]

”To millioner danske svin har MRSA og de smiter” var förstasidesnyhet i septembernumret av danska läkartidningen. I den danska slakten har förekomsten av MRSA ökat, 2011 var 44 procent av grisarna positiva vid provtagning vid slakt och 2012 hade det ökat till 77 procent. Förekomsten i griskött provtaget i butik var 2011 tio procent, men då MRSA inte anses smitta via livsmedel gjordes inga analyser av kött i den danska övervakningen 2012.

Förekomsten av den typ av MRSA som grisarna bär på, MRSA CC398, ökar bland människor, och vanligtvis, men inte alltid, är det personer med anknytning till grishållning som drabbas. De danska läkarna beskriver det som en okontrollerad epidemi och efterlyser en MRSA-fri produktion.

skyddsdräkt-cMRSA är mycket ovanligt i den svenska djurpopulationen, så de danska läkarna behöver bara gå över sundet för att hitta den grishållning de söker. I Sverige har MRSA påvisats hos djur i ett begränsat antal fall hos hund, häst och katt. Då det gäller lantbruksdjuren har den setts i ett prov från grisar som testades på slakteri och sex gånger hos mjölkkor. I många andra länder är situationen helt annorlunda. MRSA är exempelvis mycket vanligt förekommande hos grisar och i kalvuppfödning i både Nederländerna och Belgien. Och som sagt, den är väl utbredd i den danska grispopulationen.

MRSA sprids främst via direktkontakt. När ett djur bär på MRSA är det därför framför allt de personer som är i djurets närhet som riskerar att smittas. I länder där MRSA är vanligt förekommande hos lantbruksdjuren är också förekomsten mycket högre hos lantbrukare och veterinärer än hos den övriga befolkningen, och man har också sett att risken att övriga familjemedlemmar smittas är relativt stor.

Spridningen av MRSA går att minska genom att inte köpa in djur som bär på MRSA. För att minska risken att människor sprider smittan ska man tillämpa basala hygienrutiner. Det viktigaste är att tvätta och desinficera händerna med handsprit både före (så att personer som bär på MRSA inte smittar djuren) och efter ett stallbesök, samt använda skyddskläder.

ζ

Friska djur behöver inte antibiotika

kor-på-bete

För att vi även i framtiden ska ha tillgång till antibiotika för att behandla sjukdomar hos både människor och djur måste vi alla arbeta för att behovet av antibiotika är så litet som möjligt. Och här ligger den svenska djurhållningen långt framme. Vi har en sund djurhållning med stort fokus på förebyggande djurhälsovård.

Men det räcker inte bara med en låg antibiotikaförbrukning för att förhindra att antibiotikaresistenta bakterier får fäste i den svenska djurpopulationen. Precis som andra smittämnen kan antibiotikaresistens spridas, mellan djur och mellan djur och människor. Om nya djur tas in i besättningen bör man försäkra sig om att man därigenom inte introducerar antibiotikaresistens, liksom att man ”på köpet” inte för in någon ny sjukdom som gör att besättningens sjuklighet och antibiotikaförbrukning ökar.

ζ

Vad är antibiotikaresistens

Bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika bedöms av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett av de största hoten mot folkhälsan. Om resistensproblematiken breder ut sig riskerar vi att ett flertal allvarliga bakteriella sjukdomar inte längre går att behandla. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är även beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Uppkomsten av antibiotikaresistens påverkas av hur vi använder antibiotika, både då det gäller människor och djur. Användning av antibiotika inom både sjukvård och veterinärvård gör att antibiotikaresistenta bakterier kan selekteras fram och spridas. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt och ansvarsfullt – bara när det behövs och på rätt sätt. Bakterier som har utvecklat resistens sprids på samma sätt som andra bakterier. Med ökad rörlighet av människor, djur och livsmedel kan denna spridning av antibiotikaresistens ske allt snabbare.

antibiotikaforsaljning-djur-131211Läs mer … SVENSKA DJURHÄLSOVÅRDEN

Vad göra?

Antibiotika i tid och otid påverkar djurens välmående och kvaliteten på kött, mjölk och mejerivaror. Allvarligast är kanske att vi genom denna överanvändning av antibiotika skapar resistenta bakterier som kan leda till döden (p.g.a. infektioner som idag lätt botas med antibiotika),

Genom ren dumhet håller vi på att göra antibiotika verkningslös för våra barn och barnbarn och genom djurfabriker sprider vi sedan dessa bakterier, som t.ex. MRSA. Har vi blivit tokiga?

Köp svenskt! För din egen och för djurens skull.

ζ

MRSA (MeticillinResistent Staphylococcus Aureus)

– multiresistenta bakterier (läs mer…)

Tidigare inlägg:

  • Danskar mörkar gårdar smittade med MRSA … klicka här
  • Svenskt griskött blir mer populärt efter debatt … klicka här
  • Sjukhus sprider resistenta bakterier genom importkött … klicka här

…..…..

3 svar på ”Sverige bäst i EU – Friska djur behöver inte antibiotika!”

Kommentera