Varför blir vi FETA?

Gary Taubes

Vetenskapsjournalisten Gary Taubes gav 2007 ut boken ”GOOD CALORIES – BAD CALORIES” som många betecknar som början på en ny epok. Tyvärr en ”tegelsten” på drygt 600 sidor som alltför få orkar ta sig igenom. De som läst den menar att boken bryter en epok av felaktiga kostråd som gjort oss sjuka och feta, en bok full med vetenskapligt stöd.

Denna bok har nu ”destillerats” ner till en betydligt mer lättläst bok, som dessutom är översatt till svenska. En bok som med hjälp av vetenskap, beprövad erfarenhet och biologi fullständigt smular sönder meningsmotståndarnas koncept.

Frågan man ställer sig är, varför en hel mänsklighet har låtit sig luras med argument som t.o.m. skolbarn kan se igenom? Kostråd som inte fungerar, vilket alla vet som provat! Kostråd som helt saknar vetenskapligt stöd!

Varför blir vi FETA? – Författarens förord

Arbetet med den här boekn har tagit mer än tio år. Det hela började med en serie undersökande artiklar för tidningen ”Science” och sedan för ”New York Magazine” angående det dystra tillstånd som forskningen om kost och kroniska sjukdomar befann sig i. Boken är är en förlängning och ett destillat av de fem år av ytterligare forskning som resulterade i min föregående bok ”Good Calories, Bad Calories” (2007). Synpunkterna i den diskuterades i undervisningen på läkarutbildningar och forskningsinstitutioner i USA och Kanada.

Det jag ville lyfta fram med ”Good Calories, Bad Calories” var att forskningen angående kost och fetma hamnar helt fel efter andra världskriget i och med upplösningen av den europeiska forskningsgemenskapen av vetenskapsmän och fysiologer som utförde pionjärarbetet inom dessa områden. Alla försök att korrigera detta på senare tid har misslyckats. Som ett resultat av det har personer som intresserat sig för den här forskningen inte bara slösat bort både arbete och pengar utan också åstadkommit stor skada efter vägen. Deras antaganden har blivit förblivit opåverkade av den växande mängd bevis som talar emot dem och de har anammats av offentliga hälsomyndigheter och formulerats till felaktiga råd om vad vi bör äta och, ännu viktigare, vad vi inte bör äta om vi vill behålla en hälsosam vikt och leva ett långt och friskt liv.

Jag bestämde mig för att skriva ”Varför blir vi feta?” huvudsakligen på grund av två vanliga reaktioner som jag fick på ”Good Calories, Bad Calories”.

Den första reaktionen kom från de forskare som försökt sätta sig in i argumenten i ”Good Calories, Bad Calories”, som läst boken eller lyssnat på någon av mina föreläsningar eller som diskuterat de här idéerna med mig. Jag fick ofta höra att det jag sade om varför vi blir feta och om de kostrelaterade orsakerna till hjärt- kärlsjukdomar, diabetes eller andra kroniska sjukdomar var fullkomligt logiska. Det kunde absolut vara rätt, sade de, med den outtalade innebörden att det vi fått höra de senaste femtio åren kunde vara fullständigt fel. Vi var alla överens om att alla dessa alternativa idéer bör testas.

Men jag menar att det brådskar. Om så många människor ökar i vikt och drabbas av diabetes delvis på grund av felaktiga råd och kostrekommendationer bör vi inte dröja med att fastställa detta med säkerhet. Den försämrade hälsa som fetma och diabetes orsakar drabbar redan inte bara hundratals miljoner människor utan även våra hälsovårdssystem.

Även om dessa forskare inser behovet av att ge sig i kast med det här problemet omedelbart har de också plikter och legitima åtaganden på andra håll., plus att de fått pengar till annan typ av forskning. Med lite tur kan idéer som tas upp i ”Good Calories, Bad Calories” bli noggrant prövade under de kommande tjugo åren. Om de blir bekräftade kommer det att ta ytterligare minst tio år innan de offentliga hälsomyndigheterna aktivt ändrar sina officiella förklaringar till varför vi blir feta, hur detta leder till sjukdomar och vad vi måste göra för att undvika eller rätta till dess följder. Enligt vad en professor i näringslära vid New York – universitetet sade till mig efter en av mina föreläsningar så kan det ta en hel generation,  innan den typ av förändringar som jag förespråkar blir helt och fullt accepterad.

Vi har helt enkelt inte tid att vänta så länge på att få de rätta svaren på dessa viktiga frågor. Den här boken skrev jag delvis för att försöka snabba upp den processen. Här presenterar jag argument som går emot den konventionella kunskapen, destillerade till sin huvudsakliga essens. Om de nu kan vara korrekta, låt oss då testa dem, ju förr desto bättre.

Den andra reaktionen som jag ofta får kommer från vanliga läsare, såväl som från ett ökande antal läkare, kostrådgivare, forskare och hälsovårdsadministratörer som säger att de läst ”Good Calories, Bad Calories” eller lyssnat på mina föreläsningar och funnit logiken och bevisen överväldigande och anammar bokens budskap. De hävdar att deras liv har förbättrats på ett sätt som de inte trodde var möjligt. De har nästan utan ansträngning gått ner i vikt och hållit sig kvar där. Riskfaktorerna för hjärt- kärlsjukdomar har minskat dramatiskt. Somliga säger att de inte längre behöver äta sina mediciner mot högt blodtryck och diabetes. De mår bättre och har mer energi. De känner sig helt enkelt friska för första gången på väldigt länge. Du kan se den här typer av kommentarer på Amazons webbplats för ”Good Calories, Bad Calories”, där de utgör en stor andel av de flera hundra recensioner från privatpersoner som publicerats där.

Dessa kommentarer , mejl och brev har ofta innehållit en begäran. ”Good Calories, Bad Calories” är en omfångsrik bok  (omkring 600 sidor), fullmatad med vetenskapliga och historiska fakta och försedd med mängder av noter, vilket jag ansåg var nödvändigt för att initiera en meningsfull dialog med experterna och för att försäkra mig om de (eller läsarna) inte enbart behöver förlita sig på det jag säger. Boken kräver att läsaren ägnar den en hel del tid och uppmärksamhet om han eller hon vill sätta sig in i bevisen och argumenten. Av den anledningen har många som läst den bett mig skriva ytterligare en bok, en bok som deras män eller fruar, gamla föräldrar eller vänner och syskon kan läsa utan svårigheter. Många läkare har bett mig skriva en bok som de kan ge till sina patienter eller till och med till sina kollegor, en bok som inte kräver samma investering av tid och möda.

Det här är ytterligare en anledning till varför jag bestämde mig för att skriva ”Varför blir vi feta?”. Jag hoppas att du genom att läsa den kommer att förstå, kanske för första gången, varför vi blir feta och vad vi kan göra åt det.

Min enda önskan är att du skall behålla ett kritisk tänkande medan du läser. Jag vill att du hela tiden skall fråga dig om det jag säger verkar vettigt. Den här boken är tänkt att vara en tänkares manifest, för att låna en fras från Michael Pollan. Dess målsättning är att motbevisa några av de missuppfattningar som förmedlas i form av medicinska och allmänna hälsoråd runt om i världen och förse dig med den information och logik som behövs för att du skall kunna ta din hälsa och ditt välbefinnande i dina egna händer.

Ett varningens ord dock: Om du anammar mina argument som giltiga och förändrar din kosthållning utifrån det, kanske du går emot din läkares råd och utan tvekan de rekommendationer som kommer från hälsoorganisationer och hälsomyndigheter som dikterar den allmänna uppfattningen om vad som utgör en hälsosam kost. I den meningen läser du den här boken och handlar utifrån den på egen risk. Den omständigheten kan dock åtgärdas om du ger boken till din läkare när du har läst den så att han eller hon också kan bedöma vem och vad han eller hon skall tro på. Du kan också passa på att ge den till politiska representanter för sjukvården eftersom den tilltagande förekomsten av fetma och diabetes i hela världen inte är något annat än ett gigantiskt hälsoproblem, inte bara för de enskilda personer som drabbas utan för hela samhället. Det vore till stor hjälp om valda politiker verkligen kunde förstå hur vi hamnat i den här situationen så att de istället för att cementera den kan arbeta för att hitta en lösning

Gary Taubes – September 2010

Optimal förlag

Sammanfattning, ett ”koncentrat av destillatet”. Citat:

”För det första, när insulinnivån höjs ackumulerar vi fett i fettvävnaden. När nivån sjunker frisätts fett från fettvävnaden och används som bränsle. Detta har varit känt sedan början av 1960-talet och har aldrig varit kontroversiellt. För det andra, insulinnivån hör samman med hur mycket kolhydrater vi äter – kanske inte helt och hållet, men så gott som.”

Det innebär att Livsmedelsverkets tallriksmodell med 50 – 60 energiprocent kolhydrater, med hög andel nyckelhålsmärkta lightprodukter, är rena gödningskosten. Högt pendlande blodsocker och höga insulin nivåer gör att vi därtill utvecklar diabetes och andra ”moderna” sjukdomar.

Recensioner

– ◊ –

Vad händer i Norden?

 

Vi har en svensk motsvarande bok som heter Matrevolutionen som nu toppar boklistorna. Läs mer…

Det norska svaret på ohälsoutvecklingen heter doktor Sofie Hexeberg som skrivit en bok (läs recension) och som nyligen öppnade sin klinik i Oslo, som genast blev mycket populär (vem vill inte bli frisk och normalviktig?).

I västra Finland börjar folket själva upptäcka att de skall undvika alltför mycket kolhydrater och onaturlig mat som t.ex. margarin. Minus 40 kg på ett halvår genom att äta sig mätt på riktig mat är är bra resultat om man är överviktig, plus alla andra hälsoeffekter. Läs mer…

– ◊ –

Norska och danska politiker saknar insikt om sitt uppdrag.

De norska och danska politikerna har ännu inte förstått att detta är en politisk fråga och inte en fråga som de kan delegera till ”auktoriteter” och ”experter” som står under inflytande av industrin. Våra förtroendevalda måste själva sätta sig in i frågan som de har ansvar för. Det är deras jobb!

Juni 2009 blev nyckelhålsmärkningen nordisk, när Norge och Danmark anslöt sig, och i Danmark diskuterar politikerna en ”fettskatt” (?!). Det är lätt att sätta sig in i ämnet, det är ingen ”raketforskning”, utan snarare elementär fysiologi och biologi, som t.o.m. grundskoleelever behärskar. Det krävs också viss förmåga att kunna läsa och förstå rapporter, vilket bör vara en grundkompetens för en ansvarig politiker. En politiker ansvarar för vem de lyssnar till, de ansvarar för resultatet!

Tidigare kunde vi konsekvent undvika alla mat som var nyckelhålsmärkt (med undantag av naturell Keso, med 4 % fett, som är naturligt mager). Men nu har Livsmedelsverket förändrat märkningen så även bra produkter kan bli märkta, varför det numera gäller att läsa ingrediensförteckningen. Läs mer… ”Nyckelhålet blir värdelöst”.

Folket i Norge börjar komma till insikt om att riktig mat förebygger och behandlar sjukdomar och övervikt. I Danmark börjar de komma till insikt om att viktoperationer inte är en bra lösning, när sjukhusen översvämmas av patienter med allvarliga biverkningar. Läs mer … ”Syge fedmeopererede vælter ind på hospitalerne”.

När politikerna kommer till insikt och tar sitt ansvar, helt enkelt gör sitt jobb. Då våras det för Norden och resten av världen.

En politiskt fråga

Dagens kostråd vilar inte på vetenskap och den erfarenheten vi gjort på endast tjugo år (nyckelhålsmärkning kom 1989) är att fetman fördubblats och diabetes tredubblats. Nu finns det undersökningar som visar att även rökning håller på att tredubblas.

För den som ser till vetenskapen. till historien, till biologin, till fysiologin och som beaktar beprövad erfarenhet, är detta ett fullt logiskt och förväntat resultat. Det som möjligen förvånar att det gått så snabbt.

Ohälsans utvecklingen är en politisk fråga, inte en medicinsk och inte en nutritionsfråga. Om frågan delegeras till ”auktoriteter”, då går det sannolikt snett. Ansvaret för resultatet kan dock våra politiker inte delegera bort.

Det är våra förtroendevaldas ansvar att vända en accelererande ohälsoutveckling som håller på att knäcka hälso- och sjukvården.  Ansvaret för resultatet kan ansvariga politiker inte delegera. Ytterst ansvarig är dock folket, som mer omsorgsfullt bör välja sina ansvariga förtroendevalda politiker. Att välja fel får stora konsekvenser!

Idag är det skräpmatsindustrin och läkemedelsindustrin som gynnas av ohälsoutvecklingen och som också ligger bakom desinformationen. Våra myndigheter som SLV och FHI är okunniga, duperade eller snärjda. Återstår folket och våra folkvalda politiker som motkraft mot ekonomiska särintressen.

Det är upp till våra förtroendevalda politiker att nu förhindra en ”härdsmälta” inom hälso- och sjukvården och folkhälsan.  Om inte, så kan det enligt Gary Taube ta upptill en generation innan verkligheten hinner ikapp, och det har vi inte råd med.

När det gäller behandling av övervikt och diabetes har vi redan kunskaper och erfarenheter i överflöd och därtill har Socialstyrelsen funnit att LCHF är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet (16 januari 2008).

Nästan alla pusselbitar har funnit sedan 2008. Det som saknats är ett komplett koncept, vilket vi kommer att tillföra under oktober månad 2011. Att byta till en hälsosam livsstil handlar om mer är bara kost.

Det betyder att de som funderar på viktoperation snart kommer att få ett alternativ som fungerar utan biverkningar, som ger hälsa, energi och viktkontroll. Också den bästa metoden för behandling och förebyggande av diabetes och som också gör det lättare att sluta röka (utan viktuppgång). Det handlar om att äta riktig mat, den s.k. ”NJUTMETODEN”.

Vi kallar det livskvalité – Quality of Life – och för samhället innebär det att hälso- och sjukvårdskostnaderna sjunker till en bråkdel av dagens. Köerna skulle kunna elimineras helt.

Det är frågan om en livstil där kosten är en pusselbit, en livsstil som passar alla som vill må bra och prestera på topp, varför även elitidrottsmän nu har börjat tillämpa den.

All hederlig forskning, all sann vetenskap, all samlad erfarenhet, all verklig kunskap pekar åt samma håll. Olika discipliner i olika länder kommer till samma slutsatser. KAN DET VARA SÅ ENKELT? – SVAR: JA!

Team KOSTDEMOKRATI

870 svar på ”Varför blir vi FETA?”

  1. Dr Mercola

    Nu har doktor Mercola recenserat Gary Taubes bok;

    ”Varför blir vi feta? Och vad skall vi göra åt det? Tillsammans med en intressant film.

    Known as the ”Deadliest Nutrient” – but There’s No Meaningful Evidence

    Googleöversättning: Känd som ”dödligt näringsämne” – men det finns inga meningsfulla bevis

    Notera att det inte är farligt att äta för mycket salt! Också det en myt.

    – – –

    The New York Times

    Den anrika tidningen The New York Times har nu publicerat en kontroversiell artikel som stöder Gary Taubes.

    IS SUGAR TOXIC?

    Googleöversättning nedan:

    ÄR SOCKER GIFTIGT?

    Den 26 maj 2009 gav Robert Lustig en föreläsning som heter ”Socker: den bittra sanningen”, som postades på YouTube följande juli. Sedan dess har det visats väl över 800.000 gånger, få nya tittare i en takt på cirka 50.000 per månad, ganska anmärkningsvärda siffror för en 90-minuters diskussion om nyanserna av fruktos biokemi och människans fysiologi.
    Q. och A med Gary Taubes

    Lustig är specialist på barn hormonrubbningar och ledande expert på fetma vid University of California, San Francisco, School of Medicine, som är en av de bästa medicinska skolor i landet. Han publicerade sin första rapport om barnfetma ett dussin år sedan, och han har varit att behandla patienter och forskar på sjukdomen ända sedan dess.

    Den virala framgången av hans föreläsning har dock lite att göra med Lustig imponerande meriter och mycket mer med övertygande om han gör att socker är ett ”toxin” eller ett ”gift”, termer han använder tillsammans 13 gånger genom loppet av föreläsning, utöver de fem hänvisningarna till socker som ren ”. onda” Och med ”socker” Lustig innebär inte bara den vita strösocker saker som vi sätter i kaffe och strö på spannmål – tekniskt känd som sackaros – men också hög-fruktos majssirap, som redan har blivit utan Lustig hjälp vad han kallar ”den mest demoniserade tillsats som människan känner till.”

    Det skadar inte Lustig sak att han är en övertygande offentlig talare. Hans kritiker hävdar att det som gör honom övertygande är hans praxis att suggestiva bevis och insisterar på att det är obestridligt. Lustig verkligen inte plaska i olika nyanser av grått. Socker är inte bara en tom kalori, säger han, och dess inverkan på oss är mycket mer smygande. ”Det handlar inte om kalorier”, säger han. ”Det har ingenting att göra med kalorier. Det är ett gift i sig. ”

    Om Lustig är rätt, då vår överdrivna konsumtion av socker är den främsta orsaken till att antalet överviktiga och diabetiker amerikaner har skjutit i höjden under de senaste 30 åren. Men hans argument betyder mer än så. Om Lustig är rätt, skulle det innebära att socker är också sannolikt kosten orsak till flera andra kroniska sjukdomar anses allmänt vara sjukdomar av västerländska livsstil – hjärtsjukdomar, högt blodtryck och många vanliga cancerformer bland dem.

    Antalet tittare Lustig har lockat tyder på att människor är uppmärksamma hans argument. När jag ut för att intervjua folkhälsan myndigheter och forskare för denna artikel, skulle de påbörja ofta intervjun med en viss variation av kommentaren ”säkert du har pratat med Robert Lustig,” inte för att Lustig har gjort några av de viktigaste forskningen om socker själv, som han inte har, men eftersom han är villig att insistera offentligt och tydligt, när de flesta forskare är inte, är att socker ett giftigt ämne som människor missbruk. I Lustig anser bör socker tänkt på, som cigaretter och alkohol, som något som dödar oss.

    Detta leder oss till de framträdande frågan: Kan socker möjligen vara så illa som Lustig säger att det är?

    Det är en sak att föreslå, eftersom de flesta näringsfysiologer vilja, att en hälsosam kost innehåller mer frukt och grönsaker, och kanske mindre fett, rött kött och salt, eller mindre av allt. Det är helt annat att hävda att ett särskilt omhuldade aspekt av vår kost inte bara kan vara en ohälsosamt njutning utan faktiskt vara giftiga, att när du bakar dina barn en födelsedagstårta eller ge dem lemonad en varm sommardag, kan du göra dem mer skada än nytta, trots all den kärlek som går med det. Tyder på att socker kan döda oss är vad fanatiker gör. Men Lustig, som har genuin kompetens, har ackumulerats och syntetiserat en massa bevis, som han finner övertygande nog för att fälla socker. Hans kritiker anser att bevisningen räcker, men det finns inget sätt att veta vem som kan vara rätt, eller vad som måste göras för att ta reda på, utan att diskutera detta.

    Om jag inte köper detta argument själv, skulle jag inte skriva om det här. Och jag har också en ansvarsfriskrivning att erkänna. Jag har tillbringat mycket av det senaste decenniet gör journalistisk forskning om kost och kroniska sjukdomar – några av de mer contrarian resultaten, om fett, dök upp i den här tidningen – och jag har kommit till liknande slutsatser till Lustig-talet.

    The New York Times

    År 2002 upplät tidningen 22 sidor med huvudrubriken;

    What if It’s All Been a Big Fat Lie?

    Myndigheterna i USA är om möjligt ännu trögare än hos oss, så även i USA krävs att folket organiserar sig och tar tag i frågan.

    Folket

Kommentera