Dr Jörgen Vesti Nielsen – PM om diabetes typ 1

23:54, 15 november 2012 in Okategoriserad by Science

.

.

.
Dr Jörgen Vesti Nielsen

Jörgen Vesti Nielsen, tidigare överläkare vid Karlshamns Lasarett, numera pensionär, är en av landets absolut skickligaste diabetes-läkare.

2003 startade han en studie på lågkolhydratkost för diabetiker, vilken är unik inom diabetesvården. Studien kom att kallas Karlshamnsstudien.

Studien visar att lågkolhydratkost, även kallad LCHF (Low Carb High Fat), är helt överlägsen den gängse diabeteskosten, rekommenderad av Livsmedelsverket.

Läs om Karlshamnsstudien och förundras över resultatet för typ 2 diabetiker som äter (liberal) LCHF. Se även studie nedan för diabetiker typ 1, det fungerar även för dem.

Klicka här… för att ladda hem ett PM som alla typ 1 diabetiker (cirka 50.000 i Sverige) bör läsa, flera gånger om. Det kan rädda liv!
.

[Text Jörgen Vesti Nielsen
och layout Kostdemokrati]

Obs. att PM:et finns tillsammans med andra ”Snabbguider” (på menyraden)


Långtidsstudie – Diabetes typ 1

Lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes, långsiktig förbättring och följsamhet: En klinisk undersökning.

Jørgen Vesti Nielsen, Caroline Gando, Eva Jönsson och Carina Paulsson.

Diabetologi & Metabola syndromet 2012, 4: 23 doi: 10.1186/1758-5996-4-23

Publicerad: 31 maj 2012

Sammanfattning (preliminär)

Bakgrund

Minskning av kolhydrater i kosten och motsvarande insulindoser stabiliserar och sänker medelvärdet på blodsocker hos personer med typ 1-diabetes inom några dagar.

Den långsiktiga följsamhet för personer som har lärt denna metod är icke känd. För att bedöma följsamhet under 4 år för en sådan grupp gjordes den aktuella undersökningen retrospektivt genom att registrera värden för personer som har deltagit i en utbildning.

Följsamheten bedömdes genom att mäta förändringar av HbA1c och individernas egna rapporter.

Resultat, sammanlagt 48 personer som haft diabetes under 24 + / – 12 år och ett HbA1c> = 6,1% (Mono-S, DCCT = 7,1%) deltog i kursen.

Medel-HbA1c för alla deltagare var vid;

  • start: 7,6 ± 1,0%
  • 3 mån: 6,3 ± 0,7%
  • 4 år: 6,9 ± 1,0%

Antalet personer föll bort var 25 (52%). HbA1c i denna grupp var vid:

  • start: 7,5 ± 1,1%
  • 3 mån: 6,5 ± 0,8%
  • 4 år: 7,4 ± 0,9%

I gruppen av 23 (48%) följsamma personer betyder HbA1c vid;

  • start: 7,7 ± 1,0%
  • 3 mån: 6,4 ± 0,9%
  • 4 år: 6,4 ± 0,8%

 ◊

Slutsats

Att delta i en utbildning om reducering av kolhydrater i kosten och om motsvarande insulin reducering vid typ 1-diabetes, gav varaktig förbättring.

Ungefär hälften av individerna följde programmet efter 4 år. Metoden är användbar när det handlar om informerade och motiverade personer med typ 1-diabetes.

För att få ett varaktigt resultat för en patient behöver man behandla två. 

Original med referenser och diagram (på engelska)

Low carbohydrate diet in type 1 diabetes, long-term improvement and adherence: A clinical audit. Read more…

APPENDIX

.

Kraftig ökning av diabetes väntas

Mer än 700 000 svenskar har diabetes – hälften utan att veta om det. Forskare befarar att antalet fall fördubblas de närmaste åren, och sjukdomen kryper ner i åldrarna.

Antalet diabetessjuka kommer att fördubblas inom några år, befarar forskare. Dåliga matvanor och övervikt är främsta orsaken.

Mer än 700 000 svenskar tros i dag ha diabetes – hälften utan att veta om det. Den väntade ökningen oroar.

-Man tittar på hur utvecklingen har sett ut hittills och det är en ständigt ökande trend. Beräkningen bygger på den kurvan och det är mycket oroande, säger Mona Landin-Olsson, professor och diabetesläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund och ordförande för Sveriges diabetesläkare.

Sämre levnadsvanor och för mycket fet mat tros ligga bakom ökningen av typ 2-diabetes bland barn, ungdomar och vuxna.

Det är mycket bekymmersamt att det kryper nedåt i åldrarna. Diabetes kan leda till flera besvärliga följdsjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, njurpåverkan och synnedsättning, säger Landin-Olsson.

Många av dem som drabbas av hjärtinfarkt har eller upptäcker att de har diabetes när de kommer till vården. Av alla som drabbas av hjärtinfarkt har 75 procent diabetes eller förstadiet till sjukdomen.

Antalet fall av diabetes typ 1 har fördubblats bland barn under 15 år de senaste 20 åren. Cirka 800 barn insjuknar varje år.

-Vi vet inte vad som ligger bakom det här. Det pågår intensiva studier, säger Landin-Olsson.

.
Källa: GP

Kommentar:

Vårdens företrädare säger sig inte veta vad utvecklingen beror på och nämner i artikeln att för mycket fet mat tros ligga bakom. Oj, vilket trams.

De som följer inläggen på Kostdemokrati har en mycket klar uppfattning om vad som orsakar diabetes, övervikt och de flesta moderna sjukdomar.

De som läst Dr Jörgen Vesti Nielsens Karlshamnsstudie förstår också hur det hela hänger ihop. Tydligare än så kan det inte bli.

Sedan Livsmedelsverket införde nyckelhålsmärkning 1989 (äta fettsnålt och maximera kolhydratintaget) så har diabetes ökat med 200 % och fetma ha ökat med 100 %.  Man behöver inte vara professor för att se sambanden, men kanske för att inte se.

Världsmästare på barndiabetes,
diabetes typ 1.

Diabetes typ 1 (barndiabetes) drabbar fler i Finland och Sverige än resten av världen. T.ex. har vi dubbelt så många drabbade per capita än Tyskland.

Vad skiljer Finland och Sverige från resen av världen?

Våra barn är världsmästare vad gäller konsumtion av välling och margarin!

Med tanke på att välling innehåller hybridiserat  dvärgvete som vi bara ätit under ett halvt sekel (läs mer…) och med tanke på vad margarin innehåller (läs mer…), så kan detta mycket väl vara de signifikanta faktorer som gör skillnad, som gör oss till världsmästare.

Livsmedelsverket är de som driver detta högriskprojekt vars resultat nu kan avläsas. De vill att vi skall äta maximalt med vete och att margarin skall påtvingas barnen från två års ålder i förskolan. Hur länge till skall detta vansinne få fortgå?!
.

Finland och Sverige är världsmästare på välling, margarin och barndiabetes.
.

Svenska barn får oftare diabetes

Diabetes hos barn är vanligare i Sverige och Finland än i något annat land i världen. Forskare vid Linköpings universitet följer drygt 17 000 barn för att ta reda på varför.

– De främsta målet är att hitta de bakomliggande orsakerna till så kallad barndiabetes, säger professor Johnny Ludvigsson, verksam vid Universitetssjukhuset i Linköping, till TT.

I Sverige får cirka 700 barn per år barndiabetes (diabetes typ 1). Det är dubbelt så många som på 1970-talet. Frekvensen i Sverige är mer än hundra gånger så hög som den i Kina (!) och betydligt högre än i till exempel Baltikum och det forna Sovjetunionen.

Livsstil

– Det är den överlägset vanligaste allvarliga sjukdomen som drabbar barn i Sverige. Vi har flera hypoteser om vad som kan orsaka sjukdomen, men det måste vara något i vår livsstil här, konstaterar Ludvigsson.

För att kartlägga orsakerna startade han och hans kollegor 1997 det så kallade abis-projektet (alla barn i sydöstra Sverige). 17 055 av de barn som föddes i Östergötland, Småland, Blekinge och Öland mellan oktober 1997 och oktober 1999 har följts med regelbundna provtagningar i blod, urin och avföring samt registrering av miljöfaktorer.

– Vi tittar på vilka infektioner som drabbar barnen, när näring som komjölk och gluten och vitaminer introduceras samt på stress. Vi vet att den stress som till exempel en skilsmässa i familjen utgör kan spela roll för immunförsvarets balans.

Enorm bank

I dagarna drar en ny fas av abis i gång då forskarna hoppas kunna fortsätta med provtagningarna när barnen är åtta, elva och fjorton år.

Ludvigsson säger att abis-projektet hittills gett stöd för vissa teser, som att det finns en koppling mellan ett antal infektioner och barndiabetes. En livsstilsförändring som diskuterats är hygienen, att vårt rena samhälle gör att immunförsvaret inte mognar och sysselsätts så som det är menat.

– Jag tror inte att det är en enda faktor som förklarar diabetes hos barn. En del kanske får det på grund av ett visst virus, andra på grund av mekanismer som har med födoämnen att göra och andra för att stress på de insulinproducerande cellerna utlöser en reaktion, säger Ludvigsson. (TT)

Källa: GP

Ny bok: Kaninen Blå

Anna”Lena Söderlöv, fritidspedagog, är stöttande mor till diabetessjuka Ludda. Aktuell med med barnboken Kaninen Blå.

”Min son Ludvig var sex år när läkarna upptäckte att han har diabetes typ 1”

Varför har du skrivit en barnbok om diabetes?

– Min son Ludvig, eller Ludde som han kallas, var sex år när läkarna upptäckte att han har diabetes typ 1. Jag och min man, Johan, skulle åka på semester och barnen var hos Johans föräldrar.

I stället för semestern checkade vi in på Borås lasarett och under de där två första veckorna på sjukhuset kändes det som att hela världen rasade: Ludde var rädd och gömde sig under sjukhussängen. Han skrek och undrade om jag skulle döda honom när jag kom med sprutan för att ge honom insulin. Då föddes tanken att skriva en saga för att förklara på ett sätt som han förstår.

Hur gick det från tanke till bok?

– Det tog ett tag. Jag, Johan och Luddes storebror var först väldigt ledsna. När det lagt sig blev jag arg. Efter det kom känslan av att vilja hjälpa andra i samma situation.

När Ludde började skolan hade vi en powerpoint så att alla klasskamrater skulle få veta och förstå.  Ludde hittade på att kaninen skulle heta Blå och boken var färdig i slutet av oktober i år.

Vad handlar boken om?

– Den handlar om Blå som har diabetes typ 1 och hans vänner Myggan och Vampyren. Myggan hjälper honom genom att sticka ett litet hål så att en bloddroppe kommer ut, Vampyren smakar och undersöker om Blå behöver medicin. Det framgår också i boken att diabetes inte smittar, det är jätteviktigt att barn vet det.

Vad är det svåraste med att vara förälder till ett barn med diabetes?

– Det är att man aldrig får glömma bort insulinet. Man måste alltid veta vad klockan är och när man ska laga mat. Om jag slarvar kan han svimma, hamna i koma och i värsta fall dö. Han kan äta godis, men då måste vi ge honom extra insulin så det blir bara på speciella tillfällen som födelsedagar och liknande.

Utan insulinet kan han få väldiga humörsvängningar, och bli törstig och kissnödig om vartannat. Livet har förändrats sedan Ludde blev sjuk. Jag har gått ned i tjänst och jobbar nu deltid som fritidspedagog. Nästan allt kretsar runt detta att ta hand om sitt barn på bästa sätt.

Ludde är också jätteduktig på att ta hand om sig själv. Han äter alltid upp sin mat och påminner själv om att det är dags att ta insulinet. Ofta när vi ska gå ut frågar han om vi har kommit ihåg att packa ner det.

Vilka symptom ska man se upp för?

– Ludde var väldigt slö och jättetörstig innan diagnosen, Han kunde dricka ett helt glas vatten och direkt be om ett nytt. När han var två år fick jag veta att jag är glutenintolerant och forskare tror det finns ett samband med diabetes. Hur mycket D-vitamin man får i sig när man är gravid kan också hänga ihop med sjukdomen. Men ingen vet egentligen varför man får diabetes typ 1.

Diabetes typ 2 hänger mer ihop med livsstil och vilka matvanor man har.

Hur mår Ludde i dag?

– Han mår bra så länge insulinnivån är stabil. Men det är fortfarande ganska svajigt. Koncentrationssvårigheter hade han redan innan och de blir värre om han är ”hög” eller ”låg”. Ludde har förändrats mycket sedan vi började behandla honom med insulin, han är piggare nu. Men ibland frågar Ludde varför det är så att han måste ha diabetes? Då säger jag att jag också undrar det, och att man inte vet.

Varför är Världsdiabetesdagen viktig?

– Det är en möjlighet att sprida information och slå hål på fördomarna som finns.

Källa: GP på världsdiabetesdagen 2012

Avslutningsvis, om diabetes typ 2.

Vi frågade Dr Jörgen Vesti Nielsen om han hade ett bra kompendium om åldersdiabetes (diabetes typ 2), som numera kan debutera redan i tonåren. Svaret var att det inte behövs, det är bara att ta bort kolhydraterna. Detta har han ju redan visat i Karlshamnsstudien, där t.o.m. liberal LCHF (upptill 20 E% kolhydrater) fungerade bra.

Dessutom finns det ju redan mycket information om sockersjuka, typ 2:

  • Snabbguide om Sockersjuka, ladda hem här…
  • Kostdoktorn om diabetes, läs här…
  • Dr Annika Dahlqvists blogg om diabetes, läs här…
  • Matfrisk Blogg om diabetesbehandling, läs här…
  • Boken ”Diabetes? Nej tack!”, läs recension här…
  • LCHF-magasinet. Prenumerera här…

.
Team KOSTDEMOKRATI