Projekt information

Vår projektgrupp i Svedala  fick ett brev från en engagerad förälder som är väl insatt i den lära som Livsmedelsverket lär ut, ett brev som var reflektion på en protestlista hon sett.

Brevet är väl formulerat och mellan raderna kan man ana att syftet är att antingen ”lägga tillrätta” eller så speglar det ett tvivel om huruvida Livsmedelsverket verkligen har underlag för sina kostrekommendationer till barn. Funderingar som troligtvis fler än Jane har.

Brevet förtjänar ett svar så vi bad biokemisten och barnläkaren Björn Hammarskjöld att kommentera brevet. Vi hoppas att signaturen ”Jane” är öppen för nya tankar som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet, inte minst med tanke på hennes egna barn.

Kanske även någon från Livsmedelsverket också läser detta? Här nedan följer e-brevet i sin helhet.

Den 9 juni 2011 skrev ”Jane” till projektgruppen i Svedala;

Hej!

Såg en protestlista inne på ”Barnkammaren” när jag var och handlade. Är mamma och har barn i förskola. Jag arbetar inom vården och undrar lite om ert syfte…varför ni vill att man ska kringgå de rekommendationer som finns från Livsmedelsverket och Nordiska näringsrekommendationerna?

Det är sedan länge välkänt och vetenskapligt bevisat att mättade fetter som finns främst i smör, mjölk, grädde, ost, creme fraiche etc. bidrar till en förfettning i våra blodkärlsväggar. Denna förfettning dyker inte upp över en natt utan är ett resultat av lång tids intag av mättade fetter, förmodligen redan som barnsben. Förfettningen blir med tiden en förkalkning och här har vi en stor patientgrupp med hjärt-kärlsjukdomar som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige idag.

Våra främsta kardiologer och forskare inom både diabetes och hjärtkärlsjukdomar rekommenderar precis tvärtom det ni eftersträvar. Resultatet av vad ni vill genomföra är att man med tiden får förhöjda blodfetter (kolesterol) och risken för hjärt-kärlsjukdomar ökar.

Man har också sett samband mellan hög halt av fet mat ffa (framför allt) mättat fett försämrar insulinkänsligheten vilket har betydelse för utveckling av diabetes typ 2 där åldern för insjuknande har gått ner…man kan snart inte kalla det åldersdiabetes längre som många gör.

Omättade fetter finns framförallt i vegetabiliskt fett såsom fisk, flytande matfetter eller oljor tex rapsolja ect och intag av dessa fetter sänker kolesterolhalten i blodet. Att minska det farliga fettet (LDL) genom att minska intaget av mättat fett samt god motion ökar det goda fettet (HDL).

Vill tillägga att de livsnödvändiga fettsyrorna linolsyra och alfa-linolsyra finns i de vegetabiliska fetterna såsom solrosolja, sojaolja, linfröolja och flytande matfetter som är gjorda av dessa råvaror. Omega 3 och 6 kommer främst från vegetabiliskt fett eller fisk.

Om man vill att barnen ska ha Bregott på sina smörgåsar ska man tänka på att där är ca 40 gram mättat fett/100 gram jämfört med en magrare produkt som kommer ner på en siffra med 10-20 gram mättatfett/100 gram. Om man ska steka mat så innehåller smör ca 55 gram mättat fett/100gram medan rapsolja innehåller < 10 gram mättat fett/100 gram.

Att äta fett måste vi, fett är en energikälla…men energivärdet i fetter är det samma oavsett vilken fettgrupp du väljer, så barnen får i sig det de behöver även om man inom kommunen valt magrare alternativ. Den enda skillnaden är att barnen inte får i sig det farliga mättade fettet.

Jag tycker man medvetet ska välja matprodukter och kostvanor som man vet är främjar hälsa, inte ohälsa, och vara glada att vi har en sådan kostmedveten kommun som dessutom föredrar ekologiska råvaror.

Hoppas ni är öppna för andras åsikter….jag får nämligen ett intryck att ni inte riktigt förstår vilka konsekvenser vissa kostvanor har eftersom ni kanske inte har tillräckliga kunskaper. Jag har sett dessa konsekvenser ”live” både på barn/ungdomar och vuxna….det är inga roliga livsöden. Kanske en dietist bör bjudas in för en föreläsning om kost så att alla rykten i massmedia blir bemötta med vetenskaplig förankring.

Ett tips…gå in på Livsmedelsverket hemsida där kan du länka till internationella forskningsstudier som våra nordiska rekommendationer vilar på. Jag tycker dessa väger tungt. Det är ett samhällsintresse att ha en frisk och hälsosam befolkning. Bara för att vi haft mindre kunskaper förr betyder ju inte det att man bör fortsätta med dessa mindre bra vanor nu, när forskningen går framåt. Förr serverades det ju kräm på dagis….det är samma sak….förkastligt!

MVH Jane

Doktor Björn Hammarskjölds replik, 5 augusti 2011;

Bästa Jane!

Tack för ditt brev av den 9 juni.  Ursäkta att svaret har dröjt något, men tiden under semestern räcker inte till allt jag vill göra.

Det gläder mig att du verkligen vill fråga om kosten för våra barn och unga samt även de vuxna givetvis.

Självfallet måste man diskutera både kolhydrater och fett, de är våra energigivande makronäringsämnen. Vi torde vara överens om att mängden kalorier per dag bör ligga på lika mycket vare sig man äter fett eller kolhydrater eller en valfri blandning däremellan.

Det första makronäringsämnet är protein. Namnet kommer av latinets Det första eller Den främste. Proteinmängden bör ligga mellan 10-20 % av all energi (E%) oavsett vilken kost man äter, det är nästan alla överens om. Då blir det två makronäringsämnen kvar för att förse oss med energi, fett och kolhydrater.

Livsmedelsverket rekommenderar SLV-kost, även kallad Medelhavskost eller, det allra senaste i den alltmer vildvuxna namnfloran (allt för att söka förvilla oss), Nordisk Diet, som innehåller 50-60 E% kolhydrater. Det spelar ingen roll om kolhydraterna är snabba eller långsamma, det är lika många gram kolhydrater i alla fall. Kolhydraterna finns där i oförändrad mängd.

60 E% kolhydrater vid 2 500 kcal innebär i alla fall 375 g kolhydrater vare sig de är snabba eller långsamma. Samtliga kolhydrater som vi kan utnyttja måste levereras till tarmluddet som enkla sockerarter som glukos, fruktos och galaktos. Det är bara enkla sockerarter som vi kan ta upp via tarmen, sammansatta sockerarter kan vi inte ta upp, de fortsätter via tunntarm och grovtarm och kommer ut i andra änden helt opåverkade om de inte träffar på ett enzym som kan bryta ned sammansatta sockerarter till enkla sockerarter.

Fibrer, som består av cellulosa, är sådana sammansatta sockerarter (linjär glukospolymer) som vi inte kan bryta ned, till skillnad från kor, hästar och råttor.

Vanligt socker, sackaros, kan vi med lätthet bryta ned till glukos och fruktos som båda tas upp, det första höjer blodglukosvärdet och är mätbart med blodglukosmätare. Fruktos höjer blodfruktosvärdet men det kan vi inte mäta med en vanlig blodglukosmätare så ”då finns det inte något fruktos i blodet”, helt i analogi med strutsens ”stoppa huvudet i sanden”-strategi.

Stärkelse är uppbyggt av många glukosmolekyler som är lätta att bryta ned till enskilda glukosmolekyler. Så stärkelse består av ren glukos och höjer blodglukosvärdet precis lika snabbt och bra som rent glukos.

Mjölksocker, laktos, kan vi inte ta upp utan att först bryta ned till glukos och galaktos. Galaktosen kan sedan byggas om till fett eller till glukos, men galaktosen oskadliggörs ganska snabbt.

Så detta innebär att varje molekyl socker vi äter höjer blodsockret och vi riskerar att få sockerorsakade skador på alla våra celler om vi äter för mycket socker.

Hur mycket socker är för mycket socker? Det är individuellt. En person med diabetes tål inte mer än enstaka gram glukos eller fruktos innan skadorna börjar komma på grund av blodsocker över 6 mmol/L vilket motsvarar 6 g glukos i hela blodvolymen hos en 70 kg människa. Unga och friska människor kan tåla uppåt 200 g glukos om dagen, äldre tål allt mindre med ökande ålder.

Men vi får inte glömma att om blodglukosvärdet stiger till över 30-50 mM så dör man i akut sockerförgiftning. Det motsvarar 30-50 g glukos i blodet hos en 70 kg människa. Så socker/kolhydrater är giftiga även i mindre mängder och kolhydraterna/sockret måste därför begränsas till en rimlig nivå som kroppen orkar och hinner ta hand om.

Det tredje makronäringsämnet fett består vi själva av och därmed kan animaliskt fett inte vara till skada för kroppen. Väger man 70 kg har man minst 10 % eller 7 kg fett ombord. Dessa 7 kg fett består av knappt hälften mättat fett, lika mycket enkelomättat fett samt högst 10 % eller minst 0,35 kg fleromättat fett. Sammansättningen av de olika fetterna måste vara ganska bestämd för att det ska bli en korrekt smälttemperatur på fettet för att det ska fungera i våra kroppar. Mycket fleromättat fett ger sladdrigt fett med för låg smälttemperatur medan mycket mättat fett ger en fast fettväv med högre smältpunkt. Den optimala temperaturen hos däggdjur är runt 37ºC. Så alla djur med samma kroppstemperatur har ungefär samma fettsammansättning.

Det är helt rätt att om man tillhör en riskgrupp som inte tål kolhydrater som patienter med diabetes, så ska man inte äta kolhydrater. Då stiger inte blodsockret och därmed kan medicinbehovet inklusive insulin minska till noll.

Men så länge som patienter med diabetes och hjärtsjukdomar av vården tvingas äta 60 E% kolhydrater (som de inte tål!) så stiger blodsockret och därmed medicinförbrukningen för att hålla dessa kolhydratintoleranta patienter vid liv.

Här verkar kunskapen och det logiska tänkandet saknas inom vården och dietistskrået, tål man inte kolhydrater ska man väl låta bli kolhydrater, inte äta mer av det man inte tål? Jämför gärna med jordnötsallergiker. Dessa ger vi inte rådet att äta mer jordnötter, trots att vi har både adrenalin och cortison lättillgängliga hos denna patientgrupp.

En annan sak upprör mig också. Barn anklagas falskeligen för att äta för mycket och att röra sig för litet.

Då kan vi gå tillbaka 20-talet år i tiden. På 1990-talet var alla ridtjejer smala som stickor, överviktiga eller tjocka ridtjejer saknades helt. Idag, när tjejerna tränar mer och är duktigare ryttare än för 20 år sedan, så är mer än 20 % av ridtjejerna överviktiga eller feta även i de högsta hopp- eller fälttävlansklasserna för ponnier.

Så det är inte inaktivitet som gör ridtjejer feta. Det finns en bra orsak och det är kolhydraterna som gör oss alla fetare. Orsak: mer glukos i maten som får blodsockret att stiga och därmed ökad insulinfrisättning som omvandlar glukos till mer fett som lagras och låses in av insulinet och individen blir hungrigare ”för tidigt” (en del av energin individen åt har omvandlats till fett och lagrats och kan därför inte användas som bränsle) och anklagas sedan för att ”överäta”! De är tvungna att äta mer eftersom en del av maten har ”stulits” av insulinet och omvandlats till fett och fettreserverna kan inte användas som energi på grund av insulinets effekter.

Om denna individ finge mer fett och därmed mindre kolhydrater i maten så blir hon mättare under längre tid och vikten minskar på grund av att insulinet inte längre behöver låsa in fettet, den till glukosen konkurrerande AcCoA-källan.

Detta är basen för vår ämnesomsättning liksom fysiologin, biokemin och hormonläran.

Sedan är det viktigt att komma ihåg att Livsmedelsverket har i sina anvisningar för barnomsorgspersonal framhållit att ”Föräldrarna bestämmer VAD barnet ska äta, barnet bestämmer hur mycket barnet ska äta”.

Politiker och skolan får därför överhuvud taget inte besluta att begränsa barnens intag av animaliskt fett, lika litet som skolan och politiker får begränsa veganers kost till att bara äta kött. Det är föräldrarnas ansvar att se till att barnen får en korrekt kost och skolan och barnomsorgen (och därmed politiken) har bara att lyda föräldrarnas order.

Så då blir det lättare och billigare att ge barnen en Optimal kost (kan förkortas OK) med 10-20 E% protein (det är alla överens om).

Sedan bör kolhydraterna inte överstiga 10 E% och fettmängden blir då med vanlig logik och addition/subtraktion mellan 70 och 90 E%.

En portion kött/fisk enligt Livsmedelsverket är omkring 125 g, helst stekt i smör. Gör man sedan en god sås smaksatt som kocken (och barnen) tycker om baserad på 1,25 dL vispgrädde ger detta 623 kcal eller en (enligt Livsmedelsverkets rekommendationer) normal lunchportion för barn 9-12 år. Sedan får de gärna äta salladsbord hur mycket som helst, de äter normalt mycket mindre än 300 g sallad per mål (vanligtvis mindre än 60 kcal/300 g).

Potatis, pasta, ris och bröd innehåller bara ”tomma kalorier” (Livsmedelsverkets eget uttryck på mer än 10 olika sidor på Livsmedelsverkets hemsida) och de behövs därför inte och kostnaden för kommunens mat minskar, eftersom kolhydrater är ganska dyra per kcal liksom vattenskadat margarin i stället för smör eller smör/rapsoljeblandningar.

Så sätt igång på skolor och dagis (sjukhus inte att förglömma!), laga er egen mat, det blir både godare, billigare och bättre för alla parter.

Mvh
Björn Hammarskjöld

- ◊ -

VÅR REPLIK;

Livsmedelsverkets kostråd baseras på att ”mättat fett” är farligt vilket de aldrig lyckats visa, det är bara ett påstående utan förankring i verkligheten.  När t.o.m. WHO nu erkänner att det inte finns något stöd för att mättat fett skulle vara farligt (tvärtom), då trodde vi kanske att SLV skulle komma till insikt – men inte!

De hävdar fortfarande att smör skall ersättas av margarin. Vad de också har missat att margarin numera innehåller mycket mättat fett. Industrin vet, men det håller de tyst om.

Livsmedelsverket kopierar bara vad andra gör. Kostråden i England har resulterat i 2,4 miljoner feta brittiska ungdomar och kostråden i USA i 13 miljoner feta ungdomar. Varför följa kostråd som gör oss feta?

Troligen är det bekvämt och tryggt att göra som alla andra, då är det lättare att hålla egen rygg fri, då behöver man inte kunna något, inte själv behöva försvara något. Man behöver bara hänvisa.

Team KOSTDEMOKRATI

- ◊ -

Karin Ahlborg skrev i sin krönika i Aftonbladet 2010-10-01;

VARSÅGOD OCH NJUT!

”Man får inte cancer för att man stoppar i sig fett”

Fett är inte farligt.
Mjölk och smör är inte heller farligt.
Nu kan vi en gång för alla sluta tramsa med lättmargarin.

Det är inte jag som säger att fett i sig och mättat fett i synnerhet varit utsatt för en enorm förtalskampanj som visar sig vara helt galen.

Det är Världshälsoorganisationen som låtit utföra en gigantisk utvärdering av de studier som gjorts av fett och de olika fetternas påverkan på oss.

Allt är fel

Och tänka sig: allt vad man har försökt tuta i oss är fel.

• Man får inte hjärtattacker för att man dricker mjölk och äter smör.
• Man får inte cancer för att man stoppar i sig fett av något slag.
• Man går inte ens upp i vikt på grund av att man äter just fett av vilken sort som helst förutom industritransfetter.

Däremot kan fetma – inte övervikt, utan fetma – ställa till det i kroppen.

Hela genomgången av de stora studierna mynnar ut i att Livsmedelsverket inte har något stöd alls för sina fånigheter att barn ska äta lättmargarin och dricka lättmjölk och att vi ska ge fan i smör och steka i geggan som stavas Milda.

Eftersom debatten varit het och högljudd går jag nyfiket in på Livsmedelsverkets hemsida för att se hur de kommenterar denna faktiskt revolutionerande världsnyhet.

De säger inte flaska.

Inte ett ord om att den globala myndighet som de alltid sätter sin största tillit till nu daskar dem på fingrarna med en linjal som heter duga.

Väl magstarkt

Jag förstår att man inte skriver om alla sina texter i ett huj och att man kanske vill fundera över hur man ska sätta ihop sina nya kostråd men att fullkomligt låtsas som om det regnar är väl magstarkt för en statlig myndighet som piskat upp oss sedan 70-talet med sin fettfobi.

För den som vill se genomgången med egna ögon går det bra att söka på ”Fats and fatty acids in human nutrition”.

Karin Ahlborg

Källa: Aftonbladet

- ◊ -

Även Kostdoktorn uppmärksammande WHO’s studie som borde skakat om SLV och FHI. De har ju lärt ut fel under decennier, med resultat att diabetes tredubblats och fetman fördubblats i Sverige, på bara tjugo år (nyckelhålsmärkning av lightprodukter kom 1989). Felaktiga kostråd som orsakat oräkneliga medborgare ett onödigt lidande och som kostat samhället miljarder – Klart att de sticker huvudet i sanden och hoppas att de skall lösa sig på något sätt (och att någon annan får stå till svars).

Kostdoktorn skriver ”Varsågod och njut”

Men det gäller förstås  inte de barn som varje dag påtvingas lättmjölk och lättmargarin. Livsmedelsverket behöver några decennier på sig för att komma ur den knipa de själva försatt sig i. Skall vi ge dem det?

Läs även ”Med Nyckelhålet kom fetman”.

”Barn som äter mera fett är smalare och friskare
än barn som följer Livsmedelsverkets kostråd.”

Från fett till socker. När nyckelhålsmärkningen infördes i Sverige 1989 innebar den att svenska folket skulle äta fettsnåla och kolhydratrika produkter (lightprodukter). Det resulterade i ett förfarande där mejerier övergick till att använda socker som smakbärare. (Bilden är ett montage)

- ◊ -

Debattartikel:

Varför förnekar »kostexperter« vetenskapen?

”Somliga svenska kostexperter har kopplingar till både svenska och internationella organisationer med livsmedelsindustrin som intressenter. Detta färgar sannolikt experternas utlåtanden – i vart fall bör denna intressekonflikt tas fram i ljuset.”