Kris inom vården – och det kommer att bli värre (om folket förblir passivt)

.

vården rasar nu

ζ

Kris på förlossningen - barnmorskor.
Gunnel Lundgren har jobbat som barnmorska i över 30 år, men nu går det inte längre.

– Man orkar inte och man ser inte någon framtid, att det ska bli någon förändring, säger hon.

Det är jobbigt för henne att bryta med det som har varit.

– Mina planer personligen är att sluta och inte vara kvar i den här miljön, för jag mår inte bra här, och det är en stor sorg, säger Gunnel Lundgren till SVT Västnytt.

ζ

Pressad och stressad miljö

Och hon är inte ensam. Det senaste året har 19 barnmorskor inom Sahlgrenska universitetssjukhuset slutat eller lämnat för andra sjukhus i Västra Götaland eller Halland.

Situationen är värst för dem som jobbar natt, berättar de barnmorskor som SVT Västnytt pratar med. De vittnar om en pressad och stressad miljö utan tid för återkoppling eller stöttning.

Att erfarna barnmorskor slutar är något som oroar. En som märkt av konsekvenserna är Sandra Wilhelm, som jobbat som barnmorska i ett år.

– Det tar lång tid att bli trygg och erfaren som barnmorska, så att vi nya behöver stöd från erfarna kollegor, säger hon.

– Vi älskar vårt jobb och vi har utbildat oss till barnmorskor för att vi vill jobba i förlossningsvården, men många ser ingen annan utväg än att vi får jobba någon annan stans.

vårdförbundetVårdförbundet reagerar också på situationen.

– Jag tycker det är allvarligt att erfarna kollegor säger upp sig för att de inte orkar arbeta under den situationen som är framförallt på Mölndals sjukhus nu, säger Carina Deréus, skyddsombud hos Vårdförbundet.

Hon pekar på att personalpolitiken inte är den bästa.

– Det är en stor psykisk ohälsa på Mölndals sjukhus.

ζ

Vill inte bli intervjuad

Verksamhetschefen för förlossningsenheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset vill inte ställa upp på en intervju, men svarar i ett mejl att de klarar av uppdraget de har och att de inte finns någon anledning att oroa sig som patient. Att barnmorskor väljer att lämna arbetsplatsen beskriver han som tråkigt och att ”det brukar handla om missnöje med arbetstider och lön”.

Den beskrivningen ställer inte Gunnel Lundgren upp på.

– Nej, faktiskt inte, för då skulle inte jag ha varit kvar här. Då skulle jag ha slutat för länge sedan och jobba för ett bemanningsföretag och åkt till Norge.

– Det handlar först och främst om arbetsmiljön, och inte att förglömma vi är anställda för att ta hand om kvinnor och män som ska ha barn, och det gör inte vi i dag på det sätt vi vill, och det är den stora knuten i det hela, säger barnmorskan Gunnel Lundgren till SVT Västnytt.

Fler och fler blivande föräldrar litar inte på förlossningsvården i Göteborg, utan väljer alternativ som för dem känns tryggare.

Källa … SVT

ζ

Replik från ansvarig politiker

Sjukvårdspolitiker - förlossningsvården viktig.
Det är brist på barnmorskor och för dem som jobbar i förlossningsvården på Mölndals sjukhus har situationen blivit så ohållbar att 19 av dem slutat.

En större översyn av förlossningsvården i Västra Götalandsregionen pågår just nu och kommer att presenteras i början av 2015, men redan nu har ansvariga politiker fått indikationer på hur läget är.

– Det finns konkurrens om barnmorskorna från andra verksamheter i regionen. Man har en brist, men man bedömer inte att det skulle vara ett farligt läge. Det är ändå ett pressat läge för många av de barnmorskor som är kvar i verksamheterna, säger Jonas Andersson (FP), ordförande i regionens hälso- och sjukvårdsutskott, till SVT Västnytt.

Kan du säga något konkret till barnmorskorna som just nu befinner sig i en pressad och stressad miljö?

– I den akuta situationen kan jag göra väldigt lite. Däremot kan jag lova att vi kommer att följa förlossningsvården, för det är ett viktigt område och en viktig trygghetsfaktor för blivande föräldrar att de kan lita på att vi har en förlossningsvård som fungerar.

Fler och fler blivande föräldrar litar dock inte på förlossningsvården i Göteborg, utan väljer alternativ som för dem känns tryggare.

Källa … SVT

ζ

Barnmorskebristen kommer bli ännu större

.
Bristen på barnmorskor har visat sig på många ställen i Sverige. För barnmorskorna är arbetsbelastningen stor och arbetsmiljön dålig, något som fått flera av dem att säga upp sig och byta arbetsinriktning. Det gör att bristen på erfarna barnmorskor blir ännu större. Patienterna å sin sida känner otrygghet och patientsäkerheten är hotad.

Två av tre arbetsgivare har svårt att rekrytera

I rapporten om det nationella planeringsstödet som Socialstyrelsen publicerade i januari 2014 framgår det tydligt att det råder brist på barnmorskor i Sverige. Trots att antalet sysselsatta barnmorskor sedan 1995 ökat med 18 procent i förhållande till befolkningen är bristen stor. Rapporten sträcker sig till och med 2011 och då fanns det 7.773 sysselsatta barnmorskor i Sverige.

Främst är det erfarna barnmorskor som bristen är störst på. I Statistiska centralbyråns arbetskraftsbarometer för 2013 framgår det att två av tre arbetsgivare säger att det råder brist på yrkeserfarna barnmorskeutbildade. Både på kort- och lång sikt finns det dessutom ett ökat behov av barnmorskor.

Det finns inga siffror på exakt hur många barnmorskor det saknas i den svenska vården utan bedömningen är en uppskattning av tillgång och efterfrågan.

– Det går inte att ta fram sådana exakta siffror. Det enda vi kan jämföra är om landstingen får tag på så många som de behöver anställa, och om tillgång och efterfrågar matchar, säger Magnus Göransson, som är projektledare för Nationella planeringsstödet hos Socialstyrelsen.

Lång utbildning krävs

I en enkät som Socialstyrelsen skickade ut hösten 2013 fick de svar från 20 av 21 landsting. Av dem bedömer tio att efterfrågan överstiger tillgången på barnmorskor medan åtta anser att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan. Ett landsting anser att tillgången överstiger efterfrågan.

– Vad det handlar om är dels att det tar lång tid från det att man upptäcker bristen till att det kan förändras via utbildningsvägen, säger Magnus Göransson.

För att bli barnmorska krävs först en sjuksköterskeutbildning och sedan en specialistutbildning för barnmorska och det tar totalt sex år innan man är färdig barnmorska, en lång tid när behovet redan är stort. Den ljusning som finns är att flera landsting lyft upp barnmorskor som prioriterad grupp när det gäller satsningar på utbildningar, menar Magnus Göransson.

En babyboom-effekt

Enligt Magnus Göransson beror barnmorskebristen också på att förlossningsvården har svårt att behålla sin personal och att det finns barnmorskor som inte jobbar inom det område de är specialutbildade i.

– Efter en babyboom så börjar en del arbeta som sjuksköterskor igen och när de inte jobbat som barnmorskor på några år känner de sig borta från arbetet och fortsätter jobba som sjuksköterskor, säger han.

För barnmorskan Gunnel Lundgren, som SVT har pratat med, handlar valet att sluta om något helt annat än en övergående babyboom. Det handlar om en pressad och stressad miljö som får erfarna barnmorskor, som hon själv, att säga upp sig.

– Mina planer är att sluta, för jag mår inte bra i den här miljön, säger hon till SVT Västnytt i en intervju

ζ
.

fakta-barnmorskor

Källa … SVT

ζ

SvD tisdagen 9 december 2014

SVD-skenande

pressad vård ska spara mer.
Karolinska universitetssjukhusets ekonomiska bekymmer tär på personalen när hårda sparplaner sätter stopp för vikarier för att täcka grundbemanningen. Susanne Petrini-Rangborg är en av närmare tio personer som nu har sagt upp sig från Radiumhemmet:

”Det är oseriöst, jag kan inte jobba under de här förhållandena längre”

ζ

Pressad vård ska spara mer

kö-m
Köer och väntetider ökar kontinuerligt och explosionsartat trots alltmer resurser

Kostnaderna skenar på Karolinska universitetssjukhuset. 160 stängda vårdplatser och en brist på flera hundra sjuksköterskor medför längre väntetider och köer för patienterna. För personalen väntas hårda sparplaner. Men några har fått nog – närmare tio anställda har sagt upp sig från Radiumhemmet i Solna.

Det är närmast rutin att Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge har bekymmer med ekonomin, särskilt så här i slutet på året. Men den senaste prognosen för 2014 visar på ett ovanligt stort överdrag, mellan 300 och 400 miljoner kronor.

Hittills i år har kostnaderna ökat med över 7 procent, men Karolinska har bara klartecken att dra över med 2,2 procent.

– Vi har ett jobbigt läge, de inbromsningar vi försökt med biter inte. Det går för långsamt och den främsta orsaken är stigande personalkostnader. Tyvärr har vi inte fått in fler sjuksköterskor, de har i själva verket blivit färre under året, men däremot har vi fler läkare och administrativ personal som ligger långt utanför budget, säger Klas Östman på kommunikationsavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset.

Melvin Samsom tar över rodret på Karolinska Universitetssjukhuset
Melvin Samsom tar över rodret på Karolinska Universitetssjukhuset

Varför det blivit så här finns det enligt sjukhusledningen inget bra svar på. Att man bytt sjukhusdirektör under hösten kan ha spelat roll. I ett brev till samtliga chefer skriver nye sjukhusdirektören Melvin Samsom bland annat att ”prognosen pekar på ett mycket stort underskott” och att ”det är oerhört viktigt att du som chef förstår och tar till dig denna situation”.

Han påpekar att åtgärdsplaner som satts in långt ifrån täcker budgetgapet och att de nya sparplanerna måste vara godkända före jul.

– Det handlar inte om något stabsläge eller att vi förväntar oss kaos i jul och nyår. Däremot måste vi bromsa kostnadsökningarna rejält. Att få ner de administrativa kostnaderna med ungefär 100 miljoner är redan beslutat och resten ska klubbas de närmaste veckorna, säger Klas Östman.

SvD har redan beskrivit vad som kommer att hända när Karolinskas cancerklinik som har verksamhet i Solna och på Södersjukhuset och Danderyd tvingas spara 24 miljoner kronor: Det blir stopp för nya läkarvikariat samt för alla timanställda och inhyrd personal.

– Det är tokiga panikbeslut. Först försökte man dra in beviljad julledighet, men det fick man dra tillbaka när man fattade att det var olagligt. Nu sätter man stopp för den personal som vi måste ha för att täcka luckorna när vår egen grundbemanning inte är tillräcklig.

Resultatet blir bara att luckorna blir ännu fler och att man måste beordra personal att jobba mer övertid, ibland mer än de lagliga 200 timmarna, säger Susanne Petrini-Rangborg, undersköterska och bemanningsassistent som ansvarar för schemaläggningen på en av Radiumhemmets vårdavdelningar. Hon har nu valt att säga  upp sig efter tio år på Karolinska.

– Det är nog nu, jag kan inte hålla på så här och beordra mina  kollegor att jobba ännu mer. Vi måste säga ifrån, men tyvärr vet vi ju att det kommer att drabba patienterna, säger hon.

 ζ

Likadant i Skåne’

Tufft för patienter i pressad vård

Publicerad 30 november 2014

Region-SkåneMalmö. Sjuksköterskor skippar semester och sliter med övertid, men personalbristen i vården kan inte mättas. Mängder av vårdplatser är stängda och operationer stoppas – patienter som väntat länge får dystra besked timmar före operation: Fortsätt vänta. I ett år har Birgitta Levicks 18-årige son räknat ner tiden inför sin käkoperation. I september fick han en kallelse och nyligen skulle han ha opererats

– Kvällen före ringde personal och avbokade eftersom det saknas vårdplatser, säger Birgitta Levick.

Sådana samtal är allt vanligare – och oönskade – arbetsuppgifter för sjuksköterskan Dani Ivarsdottir på handkirurgen i Malmö. Vissa patienter har rest 20 mil och lagts in inför operation dagen därpå. Sedan skjuts tiden upp i sista sekund. I det läget tvingas Ivarsdottir lämna frustrerande besked.

– Det är inte kul när min arbetstid går åt till en massa strul. Vår kompetens utarmas och vi kan inte fokusera på det vi gör bäst.

Hon vill att allmänheten ska få upp ögonen för den lidande vården.

– Bara vi skattebetalare kan gör något åt det här genom att pressa politikerna.

Landsting i hela landet vittnar om samma uppgivna situation. I Stockholm har läget varit kritiskt sedan sommaren 2013, enligt Vårdförbundets lokala ordförande Eva Nowak.

– Vissa veckor är kaotiska. Det handlar om att trolla med de vårdplatser som inte är neddragna. Det här betyder att vi inte alltid kan ge vård till alla, säger hon.

Sjuksköterskornas semesterberg växer sig allt högre när bristen på kollegor breder ut sig. Semester skjuts på framtiden.

– Här står vårdsängar tomma eftersom det saknas arbetskraft. Men ordinarie personal kan inte alltid rycka ut extra, de behöver ju tid för återhämtning för att klara sin egen hälsa i det här arbetsklimatet, säger Maria Bäckman, förbundsordförande i Västernorrland.

Förvaltningschefen för Skånes universitetssjukvård, Jan Eriksson, bekräftar den pressade tillvaron på sjukhusen i Malmö och Lund.

– Liksom på de flesta större akutsjukhus i landet har vi ungefär tio procent färre vårdplatser än i fjol. Det är beklagligt för både patienter och personal, men situationen lär inte blir bättre förrän efter jul.

Nu väntar familjen Levick på en ny tid operationstid.

– I bästa fall blir det i januari, men bristen på vårdplatser kanske skjuter upp det här igen? Vi vågar inte hoppas för mycket.

ζskruvstäd

Hela hälso- och sjukvården och omsorgen är i gungning i större delen av landet, men det finns ”enkla” lösningar. Problemet är att myndigheter och vårdens tjänstemän är kapade av läkemedelsindustrin och de kan inte på egen hand lösa sina problem. De sitter fast som gjutna i betong och ansvariga politiker duckar. Återstår folket som måste ta befälet.

De som försöker förändra hälso- och sjukvården inifrån blir ”satta i karantän”, blir utfrysta, deras karriärer blir spolierade och de kan t.o.m. bli berövade sin läkarlegitimation utan orsak (det räcker att ”simma mot strömmen”).

Detta får de flesta tjänstemän, forskare och läkare att hålla sig ”på mattan” och flera ställer t.o.m. upp på att värna läkemedelslindustrins monopol genom att bekämpa det som håller oss friska.

Och det sistnämnda är inget folket kan acceptera. Det slår bland annat oerhört hårt mot våra barn … Om barn som med hjälp av pseudovetenskap utsätts för kostexperiment

ζ

Kommentar

SEK-flyger-bwKostnaderna för sjukvården som hittills har fördubblats vart tionde år, är på väg att fördubblas redan efter åtta år. Den globala incidensen av sjukdomar som Alzheimers sjukdom och cancer prognostiseras tredubblas, och diabetes fördubblas fram till år 2050. Detta är en naturlig och förväntad konsekvens av de utveckling som idag styrs av kemi-, kost- och läkemedelsindustrin.

Idag kostar sjukvården mer är 10 % av BNP eller mer än 350 miljarder kronor per år vilket blir i snitt 80.000 kronor per arbetande svensk och år (4,37 miljoner svenskar arbetar). Det innebär att ett hushåll med två som arbetar i snitt betalar 160.000 kronor per år till vården. Prognosen är att kostnaden kommer att öka med 2,7 gånger fram till år 2040, vilket motsvarar 430.000 kronor per hushåll och år. Har du råd med det?

Alternativet verkar vara att vården kraschar, vilket går snabbt när medarbetarna nu inte längre orkar med.

ζ

Men det finns lösningar på G

spargris-plåster-bwVi kommer imorgon att visa hur man i ett fall enkelt kunde reducera sjukfrånvaron med 90 % och hur man kan reducera vårdtiden vid brännskador från elva vårddygn till två dygn och på samma gång reducera användning av antibiotika till en tredjedel, minska risken för infektioner och åstadkomma en läkning utan ärrbildning och på samma gång spara 40.000 kronor per patient. Ett sensationellt resultat som det tigs om.

Men …

Denna kunskap och dessa goda erfarenheter vill charlataner inom vår vård och myndigheter mörka, bromsa och även hejda, då det skulle stärka hälsa och friskhet på ett kostnadseffektivt sätt. Dessa personer är ansvariga för ett stort onödigt lidande och måste belysas och avkrävas en förklaring oberoende av deras auktoritet och samhällsställning. De agerar i ohälsoindustrins intressen.

Folket måste nu ta befälet alternativt bli
grundlurat på livskvalitet och skattepengar.

ζ

Men vad göra?

  1. LegobefälInnan julafton kommer vi på Kostdemokrati.se att presentera ett konstruktivt förslag. Men det kommer att kosta, närmare bestämt 82 kronor och femtio öre per månad för ett hushåll under 2015. För de medborgare som vill ta befälet över sin och sina barns livskvalitet OCH för att aktivt kunna medverka till att rädda vården, omsorgen, folkhälsan och miljön. Ett mångsidigt och kraftfullt paket.
    .
  2. Runt årsskiftet planerar vi att presentera ett alternativ till viktoperationer, ett koncept som även kan hjälpa de som drabbats av Ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, inflammatoriska tarmsjukdomar har utvecklats till en ny folksjukdom som drabbat runt en procent av befolkningen.
    .
  3. Det finns även hjälp för de hundratusentals svenskar som drabbats av hörselsjukdomar, mer om det inom kort.
    .
  4. Vi har också idéer om hur vi ska kunna rädda svenskt lantbruk, som vi alla behöver för att få tillgång till bra mat utan GMO, antibiotika, MRSA och andra gifter. Vi behöver bra mat som håller oss friska och som produceras på ett hållbart sätt, som även är bra för djuren och miljön.

Dags att ta befälet över våra liv – annars blir vi och våra barn garanterat överkörda – och vården kraschar.

.
Team KOSTDEMOKRATI

Programförklaring ... läs mer... 

Ett svar på ”Kris inom vården – och det kommer att bli värre (om folket förblir passivt)”

  1. Läs mer … SVT

    – – –

    Vad händer när personalen inom vården inte längre orkar?



    Läs mer … SVT

    Vården lider inte brist på resurser, de lider brist på management och då räcker inte alla pengar i världen till. Lyckligtvis finns det ”enkla” lösningar, men först måste det till en politisk vilja och insikt, annars försätter marschen mot kaos.

    Livsmedelsverket måste också befrias från uppdraget att ge ut kostråd, som ger stora barn och besvärliga förlossningar. Varför tillåter vi det?

Kommentera