Trygghet, arbete och folkhälsa – politiska frågor.

.
↓ ↓ ↓
.

Välstånd och hälsa hör ihop som ”ler och långhalm”. Det är något som berör och angår alla medborgare. Hälsa och sjukvård är inte något som enbart några myndigheters tjänstemän och sjukvårdens tjänstemän har exklusiv rätt att styra. Speciellt inte när det som nu brakar åt skogen till. Då behövs nya kvastar, idéer och uppslag – snabbt!

Det är RESULTAT som räknas!

Nedan en överblick i ett försök att sätta folkhälsans betydelse i ett sammanhang. Det handlar om trygghet, välmående och välstånd i största allmänhet i en global värld där företag och länder blixtsnabbt stiger och faller. Det tar idag inte mer än ett eller två decennier, om man slår sig till ro, för en nation att rasera ett blomstrande välstånd.

Grekland är redan där och USA håller på att äta sig dit. USA plågas idag av epidemisk utbredning av diabetes och övervikt och alla andra moderna sjukdomar som följer av modern processad mat.  De får allt svårare att förvara sitt välstånd. Inte vill vi svenskar följa i dessa hjulspår (men vi gör det idag).

Källa: SvD

SvD:

Sverige faller i trygghetsligan

Sverige har rasat i den internationella trygghetsligan. Från att ha haft den näst högsta a-kassan i världen ligger vi nu under snittet i en internationell jämförelse. För att klara ekonomin var Marianne Berglund tvungen att använda sina sparpengar när hon förlorade jobbet.

År 2005 var den svenska a-kassan näst högst i världen. Fem år senare hade Sverige hamnat en bra bit under snittet när OECD-länderna jämfördes. Det visar den färska rapporten Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv, där utvecklingen av sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna jämförs utifrån en genomsnittlig industriarbetarlön. Rapporten är beställd av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

Inom alla de tre försäkringarna har flera länder gått om Sverige. Men det är a-kassans ersättningsnivå, där Sverige nu ligger under länder som Belgien, Danmark och Italien, som raset varit störst. Rapportförfattarna kallar nedgången ”anmärkningsvärd”.

Sverige är nu på väg att lämna det vi kallar ”den svenska modellen”, enligt Joakim Palme, professor i statsvetenskap och medförfattare till rapporten.

– Den svenska modellen har byggts på att majoriteten av befolkningen har fått någonting för sina skattepengar. Vi har kommit till en brytpunkt när inte ens medelsvensson får fullgott inkomstbortfallsskydd av de allmänna försäkringarna.

– Det är inte bara höginkomsttagare som nu är beroende av tilläggsförsäkringar, säger Palme.

Problemet är att det inte är de som mest behöver tilläggsförsäkringar för att försäkra sig mot sjukfrånvaro eller arbetslöshet som har dem eller med enkelhet kan skaffa dem, menar rapportförfattarna.

Det handlar om förändringar på flera områden; ersättningen i procent som sänkts, den maximala ersättningstiden som kortats och inkomsttaket som inte hängt med löneökningarna.

”Det har blivit sämre sociala rättigheter rakt över”
Professor Joakim Palme

Just inkomst taken, den maxinkomst som ersättningen beräknas utifrån, är en anledning till att den svenska a-kassan ligger lågt när länderna jämförs. I Sverige får den som är arbetslös på heltid i dag 80 procent av lönen de första 200 dagarna, därefter 70 procent.

Men eftersom maxtaket för beräkningen av a-kassan ligger på 18.700 kronor, får i dag bara 12 procent av de arbetslösa tidigare heltidsarbetande en a-kassa som motsvarar 80 procent av den faktiska lönen.

Det är inte bara a-kassan som halkat ned. Mellan 2005 och 2010 sjönk den faktiska ersättningsnivån i sjukförsäkringen med nästan fem procentenheter. Samtidigt hamnar vi långt ner när maxtiden för ersättningen rankas. När det gäller arbetsskadeförsäkringen är det i dag bara fem länder som har lägre nivåer än Sverige.

Samtidigt har jobbskatteavdragen, som inte gäller för arbetslösa eller sjukskrivna, gjort att ersättningsnivåerna har sänkts ytterligare i förhållande till lönen.

– Det har blivit sämre sociala rättigheter rakt över. Det är anmärkningsvärt att Sverige är det land som rört sig mest under de senaste fem åren när det gäller socialförsäkringarna, säger Joakim Palme.

Marianne Berglund är utbildad journalist, men efter att ha vikarierat på olika tidningar under flera år, med kortare arbetslöshetsperioder emellan jobben, fick hon svårt att hitta nya jobb. Under ett år gick hon på a-kassa, ett liv som inte hade fungerat om hon inte haft egna besparingar att falla tillbaka på.

– Jag var stenhård mot mig själv när det gällde mina utgifter. Men trots det så fick jag ta av mina besparingar, speciellt de månader när elräkningarna och försäkringar skulle betalas.

Till slut fick hon nog. Nu har hon, trots att hon redan har en utbildning, börjat läsa till systemvetare, där möjligheterna att få jobb är större.

SvD:

Välkommen till normaliteten

Analys av Göran Eriksson … SvD

Det börjar bli dags att sminka av den svenska modellen. Och det kommer att förändra villkoren för den borgerliga opinionsbildningen.

Höger och vänster har i hög utsträckning haft samma bild av Sverige, men väldigt olika uppfattningar om den. Bilden har sett ut ungefär så här, med högeråsikten inom parentes.

”Det kommer att förändra villkoren för
den borgerliga opinionsbildningen”

Sverige är ett land med (för) höga skatter, (för) generösa ersättningar till sjuka och arbetslösa och (för) stor offentlig sektor.

Den centrala politiska debatten i Sverige har förts med den bilden som fond.

På högerkanten har särdragen ofta betraktats som skadliga för svensk ekonomi och arbetsmoral. Socialdemokraterna har försvarat modellen ideologiskt, och lagt till att ”humlan flyger”. Det vill säga att svensk ekonomi ändå har presterat bättre än omvärlden, vilket den har gjort ibland.

Men nu visar socialförsäkringsutredningens rapport att Sverige har tagit ytterligare ett steg bort från att vara ett politiskt undantagsland.

Från 1940-talet har en svensk arbetslös fått högre ersättning än genomsnittet i västvärlden. Sedan ett par år tillbaka är det inte så.

Men nationella självbilder lever ofta kvar långt efter det att verkligheten har förändrats. Sminket sitter kvar.

Uppfattningen om Sverige som ett undantagsland har ibland, i alla fall sedan 1970-talet, varit till fördel för borgerligheten. De borgerliga har kunnat måla upp bilden av politiska excesser – och lovat att sätta stopp för dem.

”Nu uppstår minst två problem för borgerligheten.

För det första förlorar man ett reformargument.

Det andra är mer existentiellt för en regering som ofta
beskrivs som passiv: när ett uppdrag är utfört.”

Vad gör man då?”

Regeringen Reinfeldt talar visserligen varmt om den svenska modellen, men efter sex borgerliga år är uppdraget att normalisera Sverige delvis verkställt. Skattetrycket sjunker, socialförsäkringarna liknar omvärldens.

Och då uppstår minst två problem för borgerligheten. För det första förlorar man ett reformargument. Det andra är mer existentiellt för en regering som ofta beskrivs som passiv: när ett uppdrag är utfört, vad gör man då?

.

♣ ♣ ♣

Kommentarer.

På sista frågan ovan är vårt tips att reformera myndigheterna och hälso- och sjukvården. De lever idag i en skyddad sektor och de sänker, sakta men säkert, Svea Rike.

Det gäller att ta befälet över situationen!

Kommentarer med fokus på folkhälsoutvecklingen, som är starkt förknippad med arbetsmarknadens utveckling, och därmed utvecklingen av hela vårt välstånd. DET BERÖR ALLA.

Lika bra att vänja sig vid löpsedlar enligt ovan,
om vi fortsätter som idag.

Vårt nuvarande välstånd hotas av en
galopperande ohälsa som slår blint!


  • Skolbarnen skolas in på lightprodukter redan från två års ålder, vilket lägger grunden till diabetes och fetma. Den extrema högkolhydratkosten (tallriksmodellen) gör först barnen blir hyperaktiva, sedan hungriga och trötta. Vi behöver friska och alerta elever om vi skall kunna hävda oss som kunskapsnation.
    .
  • Medborgare i arbetsför ålder presterar mindre när de besväras av diabetes, övervikt, magbesvär, migrän, m.m. Ohälsa reducerar vår konkurrenskraft om framtiden jobb. Se en listning av kostrelaterade sjukdomar här…
    .
  • Vårdkostnaderna skenar och urholkar samhällsekonomin, utan att vi blir friskare. Den kostar redan 35.000 kronor per medborgare och år (eller 85.000 kronor per förvärvsarbetare). SKL har kommit fram till att kommunal- och landstingsskatten successivt skulle behöva höjas med 13 kronor de närmaste 25 åren om utgiftsökningarna för hela kommun- och landstingssektorn fortsätter i samma takt och inga andra förändringar görs. Läs mer…
    .
  • Demenssjukdomar beräknas öka kraftigt, cirka 130.000 fall år 2000 till 250.000 fall år 2050. Demens är en mänsklig tragedi, gör att man inte längre kan jobba och det är en tung omsorgsbelastning på kommunerna. Vård av äldre och funktionshandikappade kostade kommunerna idag cirka 140 miljarder kronor, varav demens cirka 40 miljarder kronor (40.000 miljoner kronor) per år i omsorgskostnad.  Om utvecklingen fortsätter som idag kommer det mycket snart att saknas pengar. Ekvationen går inte ihop (läs mer…).Läs mer … Bota Alzheimer nu! – det går att förebygga och lindra. men görs inte.
    .
  • Redan idag kan vi läsa om överfulla sjukhus där man tvingas prioritera, dvs. vi har nått den punkt där vården blivit ojämlik.
    • Patienter i fara på överbelagda sjukhus
    • ”Vilken patient ska man prioritera”  ”– Å ena sidan ska man upprätta en bild av att det är tryggt att komma till det här sjukhuset. Samtidigt måste vi någon gång berätta hur det faktiskt ser ut. Det säger Sarianna Cortes, sjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset.”
      .
      En ohållbar situation som även sliter hårt på sjukvårdens personal.

Vad gör regeringen åt detta?

Inte så mycket som de borde göra! Inte heller tidigare regeringar gjorde något.

Kömiljarden är ett bra initiativ, som gör att vårdköer uppmärksammas, som reducerade vårdköer.

Regeringens största misstag är dock att de fortsatt förlitar sig på de myndigheter och organisationer som är orsaken till en galopperade ohälsa och skenande kostnader. De styr inte heller sjukvården, som därmed fått fritt spelrum att växa ohämmat. Läs mer… .

Förslaget att slå ihop 12 myndigheter till 4 kan bli bra (med smärre kompletteringar), om man tar tillfället i akt och även uppdaterar ledningen. Läs mer… .

Potential

År 1950 fanns det 5000 läkare och idag 35.000 läkare, och vårdköerna har ökat. Sjukvården kostar idag mer än 350.000 miljoner kronor per år eller drygt 10 % av BNP.

Om vi slutar att äta oss sjuka och slutar att medicinera och operera oss sjuka (t.ex. GBP), så skulle vi relativt ”enkelt” kunna spara 100 miljarder kronor och bli betydligt friskare och slankare. Det handlar bara om att backa utvecklingen ett par decennier.

Vi skulle lägga grunden till en ny kunskaps- och tjänsteindustri, med hela världen som marknad. Det är den typen av näring vi skall leva på framöver.

Det skulle ge hälsa, jobb och spara pengar. Faktiska ”enkelt” att åstadkomma! Vi vet redan hur detta skall gå till. Men ……………….

De som bromsar är politiker och ledande tjänstemän inom myndigheter och inom vården som inte ser, inte hör, som är tysta, som inte kan eller vill förändra.

Jämför 100 miljarder kronor med fastighetsskatten på småhus på 13 miljarder kronor, hela statsskatten som är på 42 miljarder kronor och jobbskatteavdraget på cirka 80 miljarder kronor, per år.

Hundra miljarder är ofattbart mycket, som idag slösas bort! Av okunskap, av rädsla, av girighet, av bekvämlighet och av brist på initiativförmåga och förmåga att tänka nytt hos ansvariga.

Gastric Bypassoperationer och dagens diabetesvård är exempel på dyrbar vanvård.

Se Snabbguider:

Vi har tidigare skrivit om hur ”enkelt” det är att spara 1000 miljoner kronor per år och samtidigt förbättra folkhälsan, läs mer…

Som att placera alla svenskar i Triss-soffan – och alla vinner – varje år livet ut

100 miljarder kronor per år innebär mer än 10.000 kronor per medborgare och år eller 40.000 kronor för en tvåbarnsfamilj och 20.000 kronor för ett pensionärspar. Som om hela Sveriges befolkning satt i Triss-soffan och alla skrapade fram en storvinst, varje år, livet ut.

Om inget görs får vi istället snart betala 100 miljarder kronor extra. Har Du de pengarna?

Fyra tänkbara hälso- och sjukvårdsscenarier:

  1. Alliansen och Oppositionen förblir passiva, och missnöjespartier går starkt framåt i valet 2014. Skatter måste höjas och ohälsan sprider sig. Välfärden störtdyker.
    .
  2. Alliansen agerar och oppositionen förblir passiv. I regeringsställning kan Alliansen säkra låga skatter och en förbättrad folkhälsa, och ökar sannolikheten för valseger 2014. En halv seger för folket, om inte oppositionen agerar inom de kommuner, landsting och regioner de har majoriteten.
    .
  3. Oppositionen agerar där de har majoriteten, säkrar låga skatter inom sina kommuner, landsting och regioner, de förbättrar folkhälsan och ökar sannolikheten för en valseger 2014. En halv seger för folket, om inte Alliansen agerar nationellt och inom de kommuner, landsting och regioner de har majoriteten.
    .
  4. Både Alliansen och Oppositionen agerar, skatter behöver inte höjas och en förbättrad folkhälsa gör oss mer konkurrenskraftiga. De stora vinnarna blir folket.

.
Team KOSTDEMOKRATI står på folkets sida
och är partipolitiskt obundet. Vi grundar vårt agerande på vetenskap och sann beprövade erfarenhet.

Vi belyser vad som händer om inget görs och vilka potentialer som finns. Vi utvecklar också kostnadseffektiva koncept som kan ersätta sämre och dyrare, som viktoperationer och dagens behandling av diabetiker. Gäller faktiskt de flesta moderna sjukdomar…

Vi menar att ansvariga politiker måste vakna upp, se verkligheten och agera därefter. Kunskap, erfarenheter och kompetens finns redan.

Vårt mål är en bättre folkhälsa och välstånd för ALLA.

.
Team KOSTDEMOKRATI

JOBB – APPENDIX

Man brukar säga att ”hälsa främjar jobb och välstånd”, så sant som det är sagt.

Ett sjukt folk klarar inte utbildningen, inte jobbskapande och arbetar sämre. Då hamnar jobben någon annanstans, vi blir utkonkurrerade. Då blir det ont om jobb och tomt i både den privata plånboken och i den offentliga kassakistan. Livet blir tristare.

Ett sjukt folk kostar mer i form av sjukvård, sjukfrånvaro och förtidspension. Vi blir då ännu fattigare. Att vara sjuk innebär också en sämre livskvalité. Trist.

Det sägs att ”när krubban är tom biter hästarna varandra”. Det blir motsättningar mellan olika grupperingar när det inte räcker till alla och sannolikt ökar brottsligheten. Trist ur alla aspekter. Detta har nu drabbat Grekland.

Men hur ser det då ut på jobbmarknaden idag?

Nedanstående jobbstatistik är en av de mest tillförlitliga och ovinklade som är tillgänglig. Utgångspunkten är scb´s kortperiodiska sysselsättningsstatistik (KS) som uppdateras en gång per kvartal (ungefär en och en halv månad efter kvartalsslut).

Senast uppdaterad 2012-08-21 (nästa uppdatering 2012-11-20).

Inga konstiga procentsatser med varierande beräkningsbaser. Helt enkelt hur många jobb som försvunnit eller tillkommit sedan år 2001. Antal jobb är snittet de senaste fyra kvartalen, således säsongsrensat. Välj tabeller eller grafer.

[Klicka på bilden nedan för att förstora den]

[ Tabeller och grafer – SCB KS (kortperiodisk sysselsättningsstatistik) finns här… ]

Det går bra ekonomiskt för Sverige just nu och det beror på att många fler jobbar idag. Man räknar med att samhället i snitt sparar 300 000 kronor per år och per medborgare som går från bidrag till arbete.

Sedan första kvartalet 2005 har ytterligare 326 000 svenskar ett jobb att gå till, vilket är värt cirka 100 miljarder kronor per år, dvs 100.000.000.000 kronor per år.

Vi har haft en positiv arbetsmarknadsutveckling sedan 2005 och skatter har därför kunnat sänkas och även offentliga sektorn har kunnat förstärkas.

Antalet jobb inom utbildningsväsendet, vård, omsorg och socialtjänst har ökat med totalt 37.300 personer sedan år 2001.
.

.
Beräkna Ditt
jobbskatteavdrag, just Din skattesänkning här….

Sverigetåget

Om jobben försvinner i den konkurrensutsatta sektorn, då försvinner även skatteintäkterna som betalar den offentliga sektorn inom t.ex. skola, vård och omsorg. Det blir heller inga pengar till att betala politikernas löner eller till pensioner.

Nedan en pedagogisk modell som förklarar hur det hela fungerar.

Låt oss sätta hela Sveriges befolkning på ett tågset, med lok och vagnar. De flesta förstår att vagnarna stannar när loken stannar. Observera också att loken är beroende av väl fungerande vagnar, som t.ex. en väl fungerande utbildning och hälso- och sjukvård.

Ett ömsesidigt beroende. Men utan lok stannar hela Sverige.

Våra politiker har satsat dåligt på att skapa de rätta förutsättningarna för nya jobb i Sverige. Sedan 1960 har cirka 10.000 industri jobb trendmässigt försvunnit varje år, vilket gör 400.000 jobb på 40 år. På samma gång har befolkningen ökat med mer än en miljon.

Utan nya jobb som skapas av entreprenörer eller om globala företag väljer att etablera sig och växa i Sverige, kommer välståndet att krympa. Sverige måste vara attraktivt.

Ett välutbildat, friskt och alert folk är en klar konkurrensfördel. Ja, en förutsättning.

Sverigetåget

[ Sverige kan liknas med ett tåg och om loken stannar
– då stannar också vagnarna, läs mer… ]

Ett svar på ”Trygghet, arbete och folkhälsa – politiska frågor.”

Kommentera