Svårt cancersjuka fast i röntgenköer

”Ja, det här förlänger ju inte livet precis.
Det känns som om jag berövas tid istället”

”Flera undersökningar som skulle ha genomförts
i januari är ännu inte inplanerade. Vi famlar i blindo
när vi inte kan utvärdera vad vi gör”

”De som fattar beslut om besparingarna,
förstår de egentligen konsekvenserna?
Man undrar ju vem som har ansvaret för
att mitt liv kommer att förkortas på grund
av köerna”, säger cancersjuka Barbro.

Bakgrund

År 2008 gick Västra Götalandsregionen back cirka 600 miljoner kronor (läs mer…) och nu måste kostnaderna hållas inom budgeten. På samma gång ökar köer, ohälsan och vårdkostnader.

Slutsats

Ansvariga sjukvårdspolitiker står inför ett vägskäl och måste välja väg. Att inte välja är också ett val.

  1. Låta saker och ting ha sin gång. Det är bekvämt för stunden, men innebär att sjukvården kommer att haverera. Det innebär ett lidande för medborgarna, budgetar sprängs och samhällsekonomin undermineras.
    .
  2. Skära kostnader utan att åtgärda grundproblem. Då uppstår situationer som ovan, köerna ökar.
    .
    Det verkar inte som det stimulerar rationaliseringsarbetet inom vården, som bara fortsätter att låta saker och ting ha sin gång.
    .
    Vilket då istället sätter press på politikerna, när medborgarna inte får den vård de förväntar sig och kräver.
    .
  3. Åtgärda grundproblemen, som består av tre moment:
    .

    1. Att genom förebyggande verksamhet förbättra folkhälsan så att efterfrågan på vård minskar. Detta är relativt enkelt att åstadkomma och det skulle få en dramatisk och positiv effekt på vårdens kostnadsbild och folkhälsan.
      .
    2. Genom att tillämpa vetenskap och beprövad erfarenhet inom vården skulle kostnaderna reduceras och resultatet förbättras. Även detta är tekniskt sett enkelt att åstadkomma. Då skulle vården dessutom följa lagen.
      .
    3. Effektivisera vården. Detta tar lite längre tid, men är på sikt nödvändigt. Korrekt utfört skulle det ge ”flow” och medarbetarinflytande inom vården, som skulle bli en mer attraktiv arbetsgivare. Detta kan ske på huvudsakligen två sätt:
      .

      1. Outsourcing eller privatisering. Detta ställer stora krav på upphandling och är  svårt att balansera och styra. Det finns inga gungor eller karuseller som balanserar ut varandra och det offentliga riskerar att sitta kvar med det mest olönsamma och riskerar att betala överpris för det man får.
        .
      2. Utveckla egna verksamheter. En fördel är att man då etablerar en referensram som kan användas som underlag där outsourcing är lämplig.

Det är management som styr en verksamhet och det finns inget väsentligt hinder mot att en offentlig verksamhet fungerar lika bra, eller bättre, jämfört med en privat. Det är huvudsakligen en ledningsfråga. Idag är privat management generellt överlägset bäst.

Det handlar om uppföljning, feedback och målstyrning på dags- eller veckobasis. Det handlar om att prestera ett mätbart resultat på ett kostnadseffektivt sätt. Idag verkar vården vara fullständigt ointresserad av resultat och kostnadseffektivitet.

Dagens uppföljning inom vården består främst av kvartalsvis budgetuppföljning, om ens det. Det har blivit något något bättre, med t.ex. statliga kömiljarden, men jämfört med den konkurrensutsatta sektorn är man hopplöst efter och utvecklingen går alldeles för långsamt. Denna senfärdighet har samhället inte längre råd med.

Vi rekommenderar att börja med att förebygga ohälsa på en bred front och att börja med att tillämpa vetenskap och beprövad erfarenhet inom vården (3a & 3b).

Lämpligt att börja med är diabetes och fetma, att erbjuda ett alternativ till fetmaoperationer, som är vår tids styggelse. Hög tid att bejaka vetenskap och beprövad erfarenhet samt att följa grundlagen och patientsäkerhetslagen.

Vår analys är att vården inte själva klarar denna omställning inom rimlig tid. Det krävs en yttre professionell kraft som prioriterar medborgarnas och samhällets intressen.

Inom team KOSTDEMOKRATI finns den kompetens som erfordras för att snabbt nå resultat på ett professionellt och kostnadseffektivt sätt.

.
Team KOSTDEMOKRATI

Fakta

Sjukvården kostar allt mer. Sverige lägger allt mer pengar på sjukvård. Mellan 1993 och 2008 (15 år) ökade utgifterna för hälsa och sjukvård med cirka 70 procent, från 149 till 256 miljarder kronor i fasta priser, skriver Dagens Nyheter. Det motsvarar en ökning från 17.000 till 28.000 kronor per svensk. Samtidigt har behandlingstiderna kortats. Medelvårdtiden på sjukhus har minskat från 9,4 dagar 1993 till 5,8 dagar 2009.

Slutsatsen är att inga skattepengar i världen kan lösa vårdens strukturella problem. Mer skattepengar bara konserverar problemen och vården kan låta saker och ting ha sin gång ytterligare en kort tid, innan nästa kris kommer. Ungefär som att med sax klippa en och annan maskros, på samma gång som de gödslas.

I fallet dras hela samhället med.

Appendix

Kommentera