Ekonomisk kris för landets sjukvård

SVT Text Tisdag 06 dec 2011

INRIKES

Ekonomisk kris för landets sjukvård

Det råder ekonomisk kris för Sveriges sjukhus. I 18 av 21 landsting och regioner går sjukvården med förlust, visar en rundringning som TT gjort.

I flera landsting talas det nu om inköpsstopp, anställningsstopp och investeringsstopp.

Enbart på Skånes universitetssjukhus ska kostnaderna minskas med 450 miljoner kr nästa år.

– Det är omöjligt att göra från dag ett den 1 januari, säger sjukhuschefen Bent Christensen.

– Vi har till den 1 september på oss. Det betyder 38 miljoner i månaden. Enligt Christensen kommer ingen vård att slopas.

Fakta: 18 av 21 landsting/regioner räknar med förlust

Landstingens och regionernas beräknade budgetresultat för sjukvården 2011:

* Blekinge läns landsting: Plus/minus noll.

* Dalarnas läns landsting: Minus 140 miljoner kronor.

* Gävleborgs läns landsting: Minus 78 miljoner (efter tilläggsanslag på 60 miljoner blir det minus 18 miljoner).

* Jämtlands läns landsting: Minus 88 miljoner.

* Jönköpings läns landsting: Minus 120 miljoner.

* Kalmar läns landsting: Minus 89 miljoner.

* Kronobergs läns landsting: Plus 73 miljoner.

* Norrbottens läns landsting: Minus 200 miljoner.

* Region Halland: Minus 50 miljoner.

* Region Skåne: Minus 196 miljoner.

* Stockholms läns landsting: Plus 350 miljoner.

* Södermanlands läns landsting: Minus 55 miljoner.

* Uppsala läns landsting: Minus 181 miljoner.

* Värmlands läns landsting: Minus 60 miljoner.

* Västerbottens läns landsting: Gör minusresultat. 150 miljoner ska sparas 2012.

* Västernorrlands läns landsting: Minus 58 miljoner (inklusive tandvården, som går 12 miljoner plus).

* Västmanlands läns landsting: Minus 198 miljoner.

* Västra Götalandsregionen: Minus 600 miljoner.

* Örebro läns landsting: Minus 114 miljoner.

* Östergötlands läns landsting: Minus 190 miljoner.

* Region Gotland (endast en kommun, ingår inte i något landsting): Minus 13 miljoner kronor.

Fotnot: Landstingen har inte alltid redovisat om primärvård och/eller tandvård ingår i sjukvårdsbudgeten.

– ◊ –

Summa minus 2 157 miljoner kronor för samtliga landsting och regioner.  Vi är i början på en lång färd neråt innan vi kan vända utvecklingen. Vården saknar själva den förändringskraft och det incitament som är nödvändigt.

Om inget görs från politiskt håll kommer det ingen vändning.

– ◊ –

Reflektion och kommentar:

Igår presenterade Socialstyrelsen kostråd för diabetiker som inte kommer att förbättra situationen (läs mer…). Rapporten var mer av karaktären ”business as usual”, endast smärre justeringar mot en förbättrad folkhälsa.

Den demografiska effekten (se ”bussar”) i kombination med att sjukvården lider brist på ledarskap kommer framöver att förvärra krisen. Bristen på ledarskap, uppföljning och feedback inom sjukvården har öppnat upp för industrin och andra särintressen att optimera ”ego business” – vilket nu snabbt dränerar hälso- och sjukvården på resurser.

Sjukvården lider inte brist på pengar (de har aldrig haft så mycket), vården lider brist på management och det botas inte med mer pengar. Ändå är det just detta våra förtroendevalda politiker främst gör, fördelar skattepengar.

En försämrad folkhälsa, där t.ex. diabetes och fetma har utvecklats till folksjukdomar (på grund av felaktig rådgivning), förvärrar ytterligare situationen. Det slår på vår intjäningsförmåga, mot jobben, mot skatteintäkterna som skall betala vården.

Hög tid för våra förtroendevalda politiker att sätta sig in i frågan, ta befälet och sätta medborgarnas intressen i främsta rummet! Först då vänder utvecklingen.

TEAM KOSTDEMOKRATI

 

Fler källor:

Ett svar på ”Ekonomisk kris för landets sjukvård”

Kommentera