Sven Erik Nordin hälsas välkommen som krönikör

Sven Erik Nordin

Jag är beteendevetare och har jobbat 35 år med kriminella, självdestruktiva och missbrukande ungdomar. Är numera pensionär och återbördad till hembygden i norra Hälsingland efter de yrkesverksamma åren i Småland.

Som de flesta fick jag ”från barnsben” lära mig att inte äta för mycket fett – för att undvika viktuppgång. Särskilt farligt var det förstås med smör, grädde, fläsk och annat mättat fett. Jag ifrågasatte inte detta, eftersom det var något som ”alla visste”, utan försökte dra ner på fettet. Ändå har jag hela livet som vuxen haft några onödiga kilon att bära på…

I februari 2009 fick jag så besök av en jämnårig seglarkompis, som nästan hela sitt liv haft problem med övervikt – på senare år i så hög grad att det varit allvarligt handikappande. Han mådde förfärligt dåligt och orkade ingenting. Tidigare hade han också vid flera tillfällen varit på hälsohem och försökt på alla sätt att gå ner i vikt. Och genom att svälta sig gick han förstås ner, för att sedan gå upp ännu mer.

När han nu besökte mig denna gång var han ganska smärt, glad och pigg och verkade må bättre än någonsin. Han berättade, att han ett år tidigare mått så dåligt att han uppsökte sin vårdcentral för att få en ordentlig hälsoundersökning. Det visade sig att nästan alla hans värden var katastrofala; han var i princip nära att dö…

Av en händelse råkade han just då se Sten Sture Skaldeman på TV och uppsnappade titeln på dennes bok (Ät dig ner i vikt). Han köpte boken och började tvärt emot alla råd han tidigare fått äta massor av smör, grädde, fläsk och feta såser. Inom mindre än ett år hade han gått ner 35 kg – genom att äta gott! När han övertalat sin läkare att göra om hälsoundersökningens alla tester, så ringde läkaren förbluffad efter några dagar. ”Du har värden som en 20-åring”, sa han…

Sedan jag skeptiskt åhört denna berättelse, började jag själv forska i detta med kost och hälsa – och jag blev minst sagt förbluffad. Min kompis var inget unikt undantag. Så här fungerar tydligen de flesta människor, och de kostråd vi matas med dagligen från Livsmedelsverket och andra auktoriteter är helt enkelt uppåt väggarna fel.

Efter att sedan ha använt nästan all min disponibla tid under några månader för att forska i detta, förändrades min världsbild rejält. Jag hade då skakad upptäckt att de råd som myndigheter och den etablerade medicinska sakkunskapen erbjöd om kost och hälsa inte byggde på vetenskapliga fakta – utan på myter, fördomar och manipulerade och medvetet förvrängda forskningsresultat, samt att gigantiska ekonomiska intressen i läkemedels- och livsmedelsindustrin nästan helt styr såväl forskningen som tolkningen av dess resultat.

När jag gick in på Socialstyrelsens hemsida och fann att man där i sina rekommendationer om kost för diabetiker skrev att ”diabetikers kost bör baseras på 50 – 55 % kolhydrater” trodde jag först inte att det var sant, men detta var bara en av många chockartade upptäckter på detta område.

Min allra mest fasansfulla upplevelse var emellertid, när Livsmedelsverket hänvisade till 72 studier som stöd för sin uppfattning att mättat fett är skadligt för hälsan och samtliga utom två av dessa avslöjades som helt irrelevanta eller visande att mättat fett är nyttigt – och det inte blev någon reaktion!. När den svenska myndighet som har till uppgift att värna vår hälsa avseende mat och dryck visar sig ha grovt vilselett oss i flera decennier, och därvid sannolikt förorsakat tusentals människors ohälsa och för tidiga död, borde detta rimligtvis resultera i krigsrubriker på tidningarnas löpsedlar. I stället var det i stort sett dödstyst i alla medier!

När jag sedan i desperation började skriva om detta och sända till de flesta av Sveriges större dagstidningar och ett antal lokaltidningar – och inte fick någon som helst respons, eller ens en bekräftelse på att de fått mina texter (vilket jag fortfarande inte fått) – var min frustration oerhörd…

Till sist hittade jag bloggen Newsmill, där man tog in åtskilliga av mina artiklar. Men trots mycket uppmuntran i kommentarerna där gjorde nog detta skrivande inget större avtryck, och till sist orkade jag inte riktigt fortsätta. Lågan slocknade en smula, men glöden har pyrt hela tiden och gör så fortfarande…

Behandlingen av diabetiker, rekommendationer om fettsnål kost till och med för små barn, gastric by passoperationer på allt yngre människor, liksom andra galenskaper gör mig fortfarande rasande.

Naturligtvis övergick min fru och jag redan i slutet av februari 2009 till i stort sett LCHF-kost. Vi gick båda ner i vikt (12 kilo för min del) och kunde i alla avseenden konstatera en bättre hälsa efter kostomläggningen.

Sven Erik Nordin

4 svar på ”Sven Erik Nordin hälsas välkommen som krönikör”

  1. För att klara morgondagens sjukvård, säger utbildningsminister Jan Björklund, måste utbildningarna till läkare, tandläkare, sjuksköterska och specialistsjuksköterska ska byggas ut rejält.

    Men är inte detta att börja i fel ända? Vi ökar ständigt vårdutbildningarna, men har vi blivit mindre sjuka?

    Liksom Sven Erik Nordin är vi många som tycker att det vore betydligt bättre att minska sjukligheten. Det mest effektfulla vore att entlediga Livsmedelsverket från att utfärda kostråd. Ingen behöver friställas på verket, det finns hur mycket som helst att göra med att granska och varna för livsmedelsindustrins produkter.

    De kan gärna börja med Scans ”Favoritpyttipanna”. Där har de något att bita i (återkommer till Scans ”Favoritpyttipanna” i en krönika).

  2. Det är väl bra att Jan Björklund vill att vårdpersonalens utbildningar skall byggas ut. Men börja i rätt ända som M Lundström säger. Då kanske det minskar bl.a. diabetes m.m. Börja med att utbilda personalen på Livsmedelsverket. Det är under all kritik som Livsmedelsverket ger rekommendationer till kommunala skolor, friskolor och äldreboende m.m. i landet.

    Titta i t.ex. Skåneregionen, där finns det i en del kommuner kostchefer och politiker som har tänkt om. Barnen är ju vår framtid, ge barnen riktig mat. T.ex. sluta att ge barnen lightprodukter, en 33 cl dricka med aspartam (cancerframkallande) tar mycket lång tid innan det kommer ur kroppen. Sluta att ge barnen mat en massa kolhydrater i (kolhydrater är sockerrelaterade). Bara för att du kanske idrottar säger man att kolhydrater är bra. Nix. Se på Björn Ferry – LCHF.

  3. Med dr Annika Dahlqvists artegna = hälsobringande LCHF-kost, sedan mer än fem år tillbaka, så har jag blivit av med min livshotande kärlkramp sedan ca tre år tillbaka. Jag är lagom viktig = jag mäter 1,81 m över marken jag går på, väger ca 70 kg och är numera frisk som en nötkärna.

    Om detta skrev jag ett brev till en kompis om 2013 – och det finns på nätet här. Professor Göran Sjöbergs kåseri om livsfarliga kolhydrater går ej av för hackor heller – om hen så säger.

    Tränar gör jag aldrig – men en timmes promenad i lugnt tempo blir det som vanligast varje dag. Det har jag hållit på med sedan mitten av 1970-talet. Det mår min Kropp helt enkelt utmärkt bra av.

Kommentera