by Nyheter
Arlas kupp gör mjölken dyrare
00:42, 2 september 2011 in Mjölk, Monopol by Nyheter
METRO
Arla har hållit nere priserna för att minska konkurrenternas lönsamhet. Enligt en granskning som Veckans Affärer har gjort pågår ett ”mjölkkrig”.
Priserna på mejeriprodukter väntas stiga de närmaste åren – och den planerade sammanslagningen av Arla Foods och Milko kan höja prislappen ytterligare.
Enligt en granskning av ”mjölkkriget” som Veckans Affärer gjort har Arla medvetet hållit nere mjölkpriserna för att urholka lönsamheten för sina konkurrenter. I sommar har Milko tvingats sänka ersättningen till sina bönder med 60 öre per liter mjölk. När Milkos ekonomi är så pass dålig hoppas Arla få köpa upp konkurrenten – samtidigt försöker man locka till sig Milkos bönder genom att erbjuda dem betydligt högre ersättning, enligt Veckans Affärer.
– Om priset till lantbrukarna höjs så följer en naturlig prishöjning i butik – om än med viss eftersläpning, säger Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.
Arla har 95 procent av marknaden i Danmark och där höjde företaget mjölkpriset till butik med 6 procent i vintras.
Oavsett om fusionen Arla och Milko blir av eller inte talar en prognos från OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, för en prishöjning.
– OECD menar att prisnivån på mejeriprodukter kommer att stiga under den närmaste tioårsperioden, i varje fall motsvarande 1 procent om året. Det gäller globalt men eftersom Sverige och EU har bra kontakt med den internationella marknaden, så brukar vi följa den globala utvecklingen, säger Harald Svensson.
- ◊ -
VECKANS AFFÄRER
Ett utdrag:
För Milkos bönder innebar uppgörelsen dock kniven mot strupen. Arlas krav på lönsamhet för Milko från den 1 juni 2011 tvingade Milkostyrelsen att sänka ersättningen till bönderna med 40 öre per kilo mjölk (från 3,40 till 3 kr). För många skuldsatta lantbrukare skulle den sänkningen inom några månader leda till konkurshot. Fortsatta förluster i Milko skulle dessutom leda till ett sämre mjölkpris för alla Milkobönder under flera år framåt. Villkoren var så hårt satta att man kunde räkna med en utslagning av mjölkbönder redan från start. Många ifrågasatte också Arlas intresse att ta över bönder med små volymer och långa avstånd i svensk glesbygd.
Under kaffepausen efter styrelsemötet fällde Arlas styrelseordförande Åke Hantoft också sin drastiska kommentar om den nyss gjorda prissänkningen.
”Sänkning med 40 öre räcker inte”, sade han.
”Vräk till med 1.50 på en gång istället så att bönderna håller käften!”
Läs om Arlas utstuderade sätt att göra affärer här…
Varför läsa romaner om organiserad brottslighet när verkligheten överträffar dikten?
- ◊ -
Vår kommentar:
Svensk mjölk (och köttproduktion) håller på att utkonkurreras och monopoliseras av bland annat Arla. Sedan kan Arla sätta vilka priser som helst och leverera vilka produkter som helst. Vi har då inga alternativ.
Ett monopol gynnar knappast oss konsumenter och de gangsterfasonerna som används bör stämma till eftertanke. Vi bör köpa från våra lokala mejerier, kanske något dyrare nu, men både billigare och bättre i längden. Vi bör tänka på våra barn och barnbarn, och inte bara på prislappen idag.
Vi hoppas också att lokala bönder och mejerier häller ställningarna, det stundar bättre tider, snart.
Vi på KOSTDEMOKRATI värnar svenskt lantbruk och mångfald. Vi arbetar för att öka konsumtionen av bra mejeriprodukter och av kött av god kvalitet, och för att våra bönder skall få anständigt betalt. En prisökning i framtiden skall gå till de bönder som bedriver ett hållbart lantbruk. Vårt mål är två kronor mer för mjölken, till våra egna bönder, inom ett eller två år.
Vi skall inte subventionera kortsiktiga djurfabriker utomlands där djuren far illa och där gödsel blivit ett avfallsproblem. Gigantiska djurfabriker där djuren i små bås utfodras med kraftfoder och där antibiotika används i förebyggande syfte. Dessa djurfabriker utgör veritabla virusfabriker vars konsekvenser vi ännu inte sett. De levererar billigt kött av låg kvalité, både smakmässigt och näringsmässigt.
Idag är det extrapris på mjölk och (dåligt) kött och imorgon kommer det riktiga fulla priset, en nota och konsekvenser som hamnar hos våra barn och barnbarn.
Team KOSTDEMOKRATI
Leif Lundberg
Frank Nilsson
Länkar skrev 19:02, 12 september 2011
ARLAS TAKTIK FÖR SMART
Mjölkbönderna är navet i svenskt jordbruk. Kossor som går ute och betar om somrarna håller det svenska landskapet öppet. Behovet av foder kräver vall och spannmål. Mjölken blir ett stort antal mejerivaror och djuren går så småningom till slakt. För att behålla en levande landsbygd och en hög andel svenska livsmedel – en nödvändighet framöver – behöver vi fler och inte färre mjölkbönder.
Direktörerna från bonderörelsen verkar dock göra sitt bästa för att ta död på den svenska bonden. De drar i trådarna bakom kulisserna för att själva få så mycket makt och pengar som möjligt.
Förra gången lurades bönderna att ge bort svenska Arla till danskarna. En hemlig konsultrapport visade att svenska Arla var 3,3 miljarder kronor mer värt än den danska motparten MD Foods. Men bondedirektörerna gick med på en fusion och skänkte bort övervärdet.
Och nu är det dags igen. Arla ”tar över” sin mindre konkurrent Milko. Det fiffiga är att Arla inte behöver betala ett öre. De värden som Milkos 636 bönder gemensamt byggt upp under många år – mejerier i Karlstad, Östersund och Sundsvall värda minst 300 miljoner kronor – kan Arla komma över gratis. Och orsaken är igen: bondedirektörerna.
Liksom Skånemejerier, Norrmejerier, Falköpings Mejeri och Gäsene Mejeriförening är Milko en starkt förankrad lokal producent av mjölk och mejerivaror. Precis det kunderna vill ha. Närproducerad mat där man vet varifrån råvarorna kommer. Men för jättarna i branschen är dessa ekonomiska föreningar i bonderegi en nagel i ögat som begränsar manöverutrymmet att exempelvis importera mjölk från Tyskland eller ta hem GMO-smittat smör från Danmark. Därför ska de bort. Arla vill ha monopol.
För att nå sitt mål har Arla en klar taktik. Med hjälp av oligopolkompisarna inom dagligvaruhandeln, Ica och Coop, har Arla kunnat pressa priset på mjölk så att bondeföreningarna går på knäna. Därefter lock och pock för den ”stora strukturomvandlingen”.
Med Milko förhandlade Arla först i hemlighet. När det avslöjades att vd:n gått bakom ryggen på styrelsen fick han kicken och samgåendet avvärjdes. Men snart var Arla där igen. Nu för att köpa mejeriet i Sundsvall för 65 miljoner, vilket skulle ge Milko en välbehövlig reavinst på 30 miljoner. Snabbt gick Milko ut med den glada nyheten. För snabbt – visade det sig.
Avtalet var nämligen ännu inte undertecknat. Arla drog nu åt tumskruvarna med nya krav. I stället för att förläget blåsa av affären såg Milkoledningen ingen annan utväg än att gå Arla till mötes. Milkos resultat kördes i botten och sedan var Arlas övertagande den ”enda utvägen”. Och åtminstone en av Milkotopparna blir nu belönad med ett nytt och välbetalt styrelseuppdrag. Förutsättningen är naturligtvis att Milkos 636 hårt luttrade bönder inte sätter käppar i hjulet på föreningsstämman den 28 juni.
Men även det har bondedirektörerna tänkt på. Milkos inköpspris på mjölk har omedelbart sänkts med 40 öre (för ekomjölk 60 öre). Arla lovar generöst att betala bättre bara affären går igenom. För hårt pressade mjölkbönder är mjölkpriset avgörande och kanske har de inget annat val än att knyta näven i fickan och se på när Arla gör affären.Ett alternativ vore att låta Milko gå i konkurs, köpa upp konkursboet och börja om på nytt, kanske i allians med de andra lokala mejerierna.
Men ett sådant bondeuppror skulle naturligtvis behöva stöd från såväl konkurrensmyndigheter som regeringen som borde föredra konkurrens före monopol.
KÄLLA: VA.se
Länkar skrev 12:36, 16 november 2011
Konkurrensverket lät hypotes styra beslut
När Konkurrensverket (KKV) tillåter att Arla övertar Milko bygger beslutet på en hypotes, nämligen att Milko annars skulle ha gått i konkurs. Men generaldirektören Dan Sjöblom motsäger sig själv när han ska försvara beslutet (Brännpunkt 10/11). ”Om Milko hade gått i konkurs kunde en annan konkurrent förvärvat tillgångarna, i första hand Milkos mejeri i Grådö och ett antal varumärken”, konstaterar han.
Just det, och vid en konkurs/rekonstruktion hade en köpare dessutom kunnat överta varumärket Milko och mejeriet i Östersund, samt övriga tillgångar. Dessutom skulle Milkos bönder vid en rekonstruktion fått en alternativ kund till sin mjölk. Men istället har KKV låtit Arla ta över, vilket innebär att konkurrensen minskar och monopolet stärks. KKV hjälper också till att begrava varumärket Milko som ingen annan får köpa.
Men Dan Sjöblom blundar för detta och skriver att ”Arlas åtagande att sälja dessa tillgångar (Grådö och ett antal andra varumärken) innebär att Arlas ställning inte förstärks jämfört med vad som skulle ha blivit resultatet om Milko gått i konkurs”, vilket ju inte stämmer. I synnerhet som Grådömejeriet först tillåts monteras ner och en eventuell köpare inte tillförsäkras någon mjölkråvara (såväl i Danmark som Finland har konkurrensmyndigheterna ålagt Arla leveransplikt av mjölk till konkurrenter, vilket KKV avstår från). Och sist och slutligen, KKV:s beslut bygger på ett hypotetiskt antagande om konkurs. Hur vet KKV att den verkligen skulle inträffa? Bönderna avstod från många miljoner genom sänkta mjölkpriser, och ingen utomstående har fått granska vart de pengarna egentligen tog vägen.
Konkurrensverket har inte lagt två fingrar i kors för att stoppa Arlas framfart. Det gör att makten över vår mat nu hamnar i utländska händer, vilket inte är i konsumenternas intresse! Nästa steg blir nu att Skånemejerier köps upp av den franska mejerijätten Lactalis. Mjölkkriget fortsätter, men vinnarna är knappast Sveriges konsumenter som behöver en livskraftig svensk jordbruksproduktion.
GUNNAR LINDSTEDT
journalist
Källa: SvD
Nyheter skrev 16:19, 18 december 2011
Skånemejerier på väg att bli franskt.
Skånemejerier vill uppenbarligen undvika att bli uppköpta av Arla, som strävar efter monopol på sen svenska markanden. Därefter kan de sätta vilka priser som helst mot bönder och konsumenter.
Arlas plan för att ta över Milko verkar ha gått i lås och en av de som står på tur är Skånemejeriet. Citat:
Hösten 2007 försökte Arla även fusionera med Skånemejerier. Vd Peder Tuborgh träffade Skånemejeriers ledning på ett hotell i Stockholm. Efter en trevlig middag började Peder Tuborgh lägga upp planerna för en fusion. När svenskarna invände att medlemmarna måste godkänna en sådan kom Peder Tuborgh plötsligt med ett förtäckt hot.
.
”Om det så kostar oss en miljard kronor att konkurrera ut er ska vi göra det”, sa han.
.
Eftersom en av Skånemejeriets chefer hade knäppt på inspelningen på sin mobil blev Peter Tuborghs hot inspelat på band, och så småningom översänt till Konkurrensverket i samband med att Arla försökte få Coop att ta bort Skånemejeriers produkter från hyllorna. En kupp som dock stoppades av 50 000 arga konsumenter på Facebook.
Så knockar Arla konkurrenterna
Arla har ett antal metoder för att slå ut sina konkurrenter:
* Genom att kopiera konkurrenters nya produkter och sedan själva ta ett lägre pris.
* Genom att få detaljhandeln att plocka bort konkurrenters produkter. I Hirtshallsfallet fick handlaren pengar till firmafesten.
* Genom leverantörsbonusar som gynnar stora volymer och försvårar för mindre producenter att komma in i butikerna.
* Genom legoproduktion som ger insyn i konkurrenternas interna kostnader.
* Genom att betala extra personal som plockar upp varorna i butiken.
*Genom att dumpa priset under produktionskostnad på en marknad.
* Genom att ge bönderna högre avräkningspriser så att konkurrenterna tappar leverantörer.
Det kostar att få svenska bönder och andra mejerier ner för räkning, genom att dumpa priserna. Arla kan som stor koncern ta förluster under en tid, men räknar med att bönder och mindre mejerier inte klarar det. Enligt en uppgift från ett internt representantskapsmöte i Arla i slutet av augusti 2011 var förlusten hela 500 miljoner kronor. Sannolikt räknar Arla med att ta igen det med råge senare när man är ensam på marknaden, genom höjda konsumentpriser, när man kan diktera villkoren mot både bönder och konsumenter.
Läs hela den spännande historien … Den köpgalna kon
- – -
Vill vi konsumenter vara utlämnade till en enda leverantör som bestämmer sortiment och pris?