Nyheter

Läs resten av det här inlägget →

Läs resten av det här inlägget →

Läs resten av det här inlägget →

Läs resten av det här inlägget →

SLV: Näringsriktig mat. Ca 75 % av måltiden består av potatis och grönsaker.

.
Ont om D-vitamin och järn  (som framför allt finns i kött, lever och blodmat) i skolmaten

Nya skollagen – Knappt hälften av skolorna lever upp till kraven i den nya skollagen som slår fast att maten ska vara näringsriktig, visar den hittills största nationella studien av svensk skolmat från Karolinska institutet.

I dag startar SvD en skolmatkoll där du själv kan berätta om dina erfarenheter av maten i skolan.

Läs mer… SvD

◊

Vad säger skollagen om maten?

”Eleverna ska utan kostnad / … /

erbjudas näringsriktiga skolmåltider”

◊

Henrik Ennart skriver om mat och hälsa i Svenska Dagbladet:

Tabeller kan inte ersätta bra vanor

För elevernas långsiktiga hälsa är det oändligt mycket viktigare att tidigt lära ut regelbundna och bra matvanor än att gå vilse i näringstabeller – något kraven i nya skollagen kan leda till.

När SvD för några år sedan granskade sjukhusmaten i Stockholm var problemet inte matens näringsinnehåll. I stället var det just den förmonterade fabriksmaten som var fylld med e-tillsatser och som serverades i oaptitliga plastlådor som bäst uppfyllde de stränga kraven på korrekt näringsinnehåll.
.

.
Problemet var att maten smakade dåligt och att många patienter inte ville äta den.

Kravet på stabilt näringsinnehåll var skräddarsytt för det löpande bandet och ett byråkratiskt hinder för de entusiastiska kockar som lagar mat på det helt vanliga sättet. Efter den debatten har pendeln lyckligtvis svängt mot lokalt lagad sjukhusmat.

För den som är utsvulten på positiva initiativ kan regeringens ändring i skollagen med krav på att elevernas mat ska vara näringsriktig tolkas som en förbättring, men risken är stor att kravet leder in en stor del av den offentliga maten på fel spår.

Det finns flera syften med bra skolmat. Ett är rättvisa, att barn med dåliga matvanor ska få samma möjligheter som andra. Men den knapphändiga forskningen på området visar att skolmaten inte ger någon särskild effekt på betygen annat än för barn som ligger nära svältgränsen.

Vad som däremot är säkert är att regelbundna och bra matvanor grundläggs tidigt och kraftigt påverkar hälsan och välbefinnandet senare i livet.

I stället för att ensidigt stirra sig blind på näringstabeller och försöka tolka vad lagen avser med ”näringsriktig” borde fokus läggas på att ge kökspersonalen den utbildning och de kök och matsalar de behöver. Och att köpa in färska råvaror – gärna närproducerade.

Länk till Henrik Ennarts blogginlägg i Svenska Dagbladet

◊

Döden i grytan

Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson har skrivit boken ”Döden i grytan : om vår rädsla för riktig mat”. En läsvärd bok som nu kan köpas till pocketpris, som beskriver farorna med jättelika djurfabriker som utvecklats till veritabla virusfabriken, där gödsel har blivit ett avfallsproblem istället en tillgång.

Författarna förordar istället lokalt producerat kött utan antibiotika och där gödsel tas till vara i ett naturligt kretslopp. Mejeriprodukter och kött blir av betydligt bättre kvalité och djuren mår bra.

Priser och politiska beslut om regelverk anpassade till stordrift slog ut de mindre lantbruken, som bedrev ett hållbart jordbruk, som producerade näringsrik mat av god kvalité.

Bokbeskrivning här…

Recensioner:

”Döden i grytan är mycket läsvärd. Den har allt man kan begära av hårresande reportage från en undanskymd verklighet, lärorika utflykter i matindustrins historia, aktuella avslöjanden om svenska förhållanden och – framförallt – en journalistik som vet vad den vill.” Sverker Lenas, Dagens Nyheter

 ♥

”Myndighetsmissbruk och djuruppfödning hamnar i skottlinjen när Mats-Eric Nilsson och Henrik Ennart tar sig an matindustrin på globla nivå. Det luktar skandal och därför är det en bok som alla borde läsa.” Anna Förster, SvD

♣

”Döden i grytan gör mig fullkomligt rasande på människans högmod, girighet, dumhet och infernaliska kortsiktighet och jag snuddar vid tanken att vi som art kanske inte förtjänar något annat än undergång i det bakterie- och virusträsk vi själva sett till att skapa.” Eva-Lotta Hultén, GP

 ♦

”Döden i grytan imponerar. … Ennart och Nilsson har skrivit årets självklara vinnare av Augustpriset (inte minst för spridningseffektens skull) i fackboksklassen.” Marianne Ekenbjörn, Sundsvalls tidning

♠

.
I jämförelse med tio andra länder får svensk hälso- och sjukvård bottenbetyg av äldre, skriver Dagens Medicin

På flera frågor som rör förmågan att kommunicera hamnar Sverige sist eller i botten, i förhållande till länder som Tyskland, USA eller Norge. Exempelvis uppger endast 59 procent av de äldre patienterna att primärvården var informerad om deras senaste sjukhusbesök.

Regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, lovar att arbeta hårdare för att vården ska bli bättre på kommunikation.

Resultaten presenteras i Commonwealth Fund International Health Policy Survey, en stor enkät i elva länder, där 4 800 svenska patienter över 75 år deltog.

På flera frågor som rör förmågan att kommunicera hamnar Sverige sist eller i botten, i förhållande till länder som Tyskland, USA eller Norge. Exempelvis uppger endast 59 procent av de äldre patienterna att primärvården var informerad om deras senaste sjukhusbesök.

Regeringens äldresamordnare, Eva Nilsson Bågenholm, lovar att arbeta hårdare för att vården ska bli bättre på kommunikation.

Resultaten presenteras i Commonwealth Fund International Health Policy Survey, en stor enkät i elva länder, där 4 800 svenska patienter över 75 år deltog.

Källa: SvD / TT

◊

Äldre och läkemedel

År 2009 var omkring 1,6 miljoner svenskar äldre än 65 år. Hälften av dessa är över 75 år och använder i genomsnitt 5–6 olika läkemedel. Det är en fördubbling jämfört med för två decennier sedan. I åldersgruppen 80-åringar och äldre använder cirka 15 procent tio läkemedel eller fler.

Socialstyrelsen har under flera år pekat på att äldre felbehandlas med läkemedel samt att det finns brister när det gäller förskrivning och uppföljning av läkemedel till äldre personer.

Läkemedelsanvändningen är sedan lång tid tillbaka ett problematiskt område – förskrivning av för höga doser, olämpliga läkemedel och biverkningar av behandling är vanligt. Vården ser inte heller regelbundet över äldres läkemedel och omprövar om de verkligen behövs.

Socialstyrelsen anser att läkemedelsgenomgångar är ett bra sätt att få kvalitet och säkerhet i behandlingen av äldre. Hälso- och sjukvårdspersonalen bör granska de läkemedel som patienten använder och kritiskt ifrågasätta om alla utskrivna preparat verkligen behövs och ger effekt. Viktigt i sammanhanget är den personliga anpassningen – mediciner får inte skrivas ut slentrianmässigt.

Källa: Socialstyrelsen och SBU

◊

Andra biverkningar

Läkemedel som ger yrsel och muskelsvaghet ger också upphov till allvarliga fallskador.

◊

År 2020 är antalet ålderspensionärer fler än två miljoner

Antalet ålderspensionärer ökar snabbt i Sverige, mellan 2006 och 2012, ökar antalet ålderspensionärer (65+) med 640 per vecka, 14 fulla bussar, varje vecka under 14 års tid. Med all rätt förväntar de sig en bra pension, en väl fungerande vård och omsorg.
.

.
Med nuvarande styrning av vården kommer vården inte att klara sin uppgift. Redan idag kostar vården drygt 30.000 kronor per medborgare och år (300 miljarder kronor eller 8% – 9% av BNP).

Dvs. 120.000 kr per år för en arbetande tvåbarnsfamilj, plus vad vården för ålderspensionärer och arbetsoförmögna kostar. Men det räcker ändå inte långt.

SKL har kommit fram till att kommunal- och landstingsskatten successivt skulle behöva höjas med 13 kronor de närmaste 25 åren om utgiftsökningarna för hela kommun- och landstingssektorn fortsätter i samma takt och inga andra förändringar görs.

Risken är stor att det är mer än smöret på skorpan som ryker.

.
Team KOSTDEMOKRATI

[Googleöversatt]

(NaturalNews) En biodlare från Colorado kom tidigt 2011 över ett dokument, som läckts från US Environmental Protection Agency:s (EPA), vilket avslöjar att EPA kände till att ett populärt växtbekämpningsmedel dödar honungsbin, men att de tillåtit att det ändå fortsatt godkänns. Läs resten av det här inlägget →

Massdöden bland bin i stora delar av världen kan ha orsakats av vanliga bekämpningsmedel inom jordbruket.

Det hävdas i två nya studier i tidskriften Science. Sannolikt drabbas de flesta pollinatörer på liknande sätt, vilket är illavarslande ur såväl ekonomisk som ekologisk synvinkel.

BEKÄMPNINGSMEDEL som pekas ut tillhör gruppen neonikotinoider. De introducerades på 1990-talet och används på många olika typer av grödor för att bekämpa skadeinsekter. Ett av medlen, imidakloprid, är ganska flitigt använt i Sverige. Läs resten av det här inlägget →

En ny studie visar att kvinnor som trappar ner på mängden rött kött lättare drabbas av depression och ångest.

Det har skrivits mycket om riskerna med rött kött och kopplingen till cancer i det senaste.

Nu kommer en annan studie som visar att kvinnor som äter mindre lammkött och biff riskerar att få problem med den psykiska hälsan i högre grad än andra kvinnor. Det här skriver den brittiska tidningen Daily Mail i sin nätupplaga.

- När vi studerade kvinnor som åt mindre mängd rött kött än den rekommenderade mängden så såg vi att det var dubbelt så vanligt med diagnoser inom depression och ångest än de som åt det rekommenderade intaget, säger Felice Jacka, professor på Deakin University i Australien, till The Daily Mail.

- Det röda köttet i Australien är särskilt hälsosamt eftersom det innehåller höga mängder av viktiga näringsämnen inklusive Omega-3 som är viktig för den mentala och psykiska hälsan, säger Felice Jacka som menar på att boskapens stora mängder intag av gräs spelar in.

Studien, som publicerats i tidningen Psychotherapy Psychosomatics, utfördes på drygt 1000 kvinnor.

Källa: Expressen

19 mar 2012

Kvinnor som ofta äter bröd, potatis och rotfrukter ökar risken att utveckla bröstcancer med nästan 30 procent. Läs resten av det här inlägget →