”Färre brott när adhd-vuxna fick medicin”

.

.

Vuxna med adhd begår färre brott när de får medicin, enligt en ny stor svensk studie. Nu vill forskare att den minskade risken för brottslighet tas med i bedömningen om medicinering. Men tidigare kriminella med tillståndet tycker att man överdriver läkemedlens betydelse.

Christer Karlsson var i femårsåldern när han fick diagnosen adhd. Efter att ha fått sin medicin bortplockad började han 13 år gammal missbruka amfetamin. I dag är han förbundsordförande för Kriminellas revansch i samhället, Kris.

– Jag självmedicinerade i 30 år. Det handlar inte om preparaten utan om att ändra sin livsstil, säger han om den nya studien från Karolinska institutet, som visar att brottsligheten hos vuxna personer med adhd sjunker kraftigt när de får läkemedelsbehandling.

Studien omfattar över 25 000 personer med adhd som via olika befolkningsregister följts under fyra års tid, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine.

– Det är känt att personer med adhd har en ökad risk för att hamna i kriminalitet och att läkemedelsbehandling har en positiv effekt på kärnsymptom som impulsivitet och koncentrationssvårigheter, men det har varit oklart hur läkemedelsbehandling påverkar brottsrisken, förklarar Henrik Larsson, docent vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, och en av forskarna bakom studien.

Under perioder med läkemedel sjönk brottsligheten med 32 procent jämfört med perioder utan medicinering.

– Vi tycker att resultaten gör att man bör överväga läkemedelsbehandling för unga vuxna med adhd som är i riskzonen för brottslighet, säger Henrik Larsson, samtidigt som han understryker att man alltid måste väga fördelar mot nackdelar.

Forskarna vill nu gå vidare och se om det finns särskilt kritiska perioder när man bör sätta in behandling, exempelvis vid frigivning, samt undersöka om det finns en koppling till drogberoende.

Kristoffer Johansson, förbundsordförande för Unga Kris, har diagnosen adhd och ett kriminellt förflutet. För honom blev vändpunkten när han fick behandling för sitt missbruk och brottsliga beteende. Han tycker att man ibland överdriver läkemedlens betydelse.

– I mitt fall är det inte medicinen som gjort att jag inte återfallit i kriminalitet, även om det kanske hjälpte till att stävlja det impulsiva beteendet. Tar jag en tablett så försvinner ju inte mitt kriminella tankemönster, det måste jag jobba med mig själv för att bryta.

Kristoffer Johansson menar att en risk med att ge centralstimulerande medel till en tidigare missbrukare är ett man får igång beroendet igen. Johan Doverland, styrelseledamot i Unga Kris, håller med.

– Det låter som en väldigt enkel och kortsiktig lösning på problemet.

Källa … SvD

Kommentar

Läkemedelsindustrin utökar sitt kundunderlag, de med en bokstavskombination, ca tio procent av befolkningen.

Medicineringen med narkotiska produkter ger en relativt god effekt på kortare sikt, men effekten avtar gradvis och till slut har man etablerat ett beroende av ett narkotikaklassat läkemedel – bingo för läkemedelsindustrin. Katastrof för de drabbade och för samhället.

KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) har en klok och sund inställning när de deklarerar nolltolerans mot narkotikaklassade läkemedel.

Hur tänker de som vill ordinera narkotika för närmare hälften av kriminellt dömda? 

Gratisalternativet utan biverkningar

Ett betydligt bättre alternativ är lågkolhydratkost (LCHF) som visat sig ha en dramatiskt effekt i försök som gjort i fängelser i Storbritannien och USA. De med ADHD blev betydligt lugnare och mer harmoniska när blodsockret stabiliserades och när deras hjärna inte längre led brist på omega-3.

Det skulle också fungera i skolan där uppskattningsvis var tionde elev skulle kunna uppfylla kravet på en bokstavsdiagnos. Med tallriksmodellen (en extrem högkolhydratkost) är dessa barn chanslösa. De stör lektioner för övriga elever och lärarna får en hopplös arbetssituation.

På köpet med lågkolhydratkost fås en generellt sett förbättrad hälsa., viktkontroll och en förbättrad drogkontroll. Riktig mat skulle lösa problemet för de allra flesta.

Problemet är att det inte är kommersiellt gångbart. Det går inte att patentera naturlig mat och det går inte att tjäna stora pengar på riktig mat. Endast medborgare och samhället skulle tjäna på en hälsosam livsstil, ofantligt mycket.

.
Team KOSTDEMOKRATI

Ett svar på ””Färre brott när adhd-vuxna fick medicin””

  1. En riktig kost + vitamin D3 + Omega 3 skulle föra en bra bit på vägen – kunde man sen lägga till kokosfett med laurinsyra skulle man lugna ner hjärnan betydligt som också boken av Bruce Fife ”Stop Alzheimers now” visar på, som även nu finns på svenska.

    Epigenetiken tar en allt större plats på det medicinska fältet och fler och fler möten om Epigenetik runt om i världen tar upp dessa viktiga och helt revolutionerande tänkesätt som på sikt kommer att helt revolutionera preventiv behandling.

    Detta tillsammans med viss rörelseträning för att hålla vårt lymfsystem (vävnadens renhållningssytem) igång och tillförsel från jorden av negativa elektroner som hämmar bildningen av fria radikaler gör att vi kan radikalt minska de små inflammationer som med tiden leder till allvarliga inflammationer och en förkortning av telomerer, celldelning och själva livet.

    Pröva gärna själva hälsar karl

Kommentera