Frisk personal lönar sig

09:42, 21 september 2012 in Okategoriserad by midi

Nöjda medarbetare och låg sjukfrånvaro går ofta hand i hand. Men hur mycket kostar egentligen sjukfrånvaron?

Förra året kom en undersökning från försäkringsföretaget Euro Accident som visade att kostnaden för ohälsa bland de 100 största företagen i Sverige uppgår till totalt 40 miljarder kronor per år.

Sett till de siffrorna blir det uppenbart att investeringar i hälsa och arbetsmiljö kan ge effekter inte bara på arbetshälsan utan även på företagens produktivitet och på samhällsekonomin.

Inte bara sjukfrånvaro är kostsamt, så är även sjuknärvaro när risken för fel ökar och produktiviteten minskar. Ett förlora-förlora scenario vid frekvent sjukdom.

När sjukskrivningar och förtidspensioneringar ökar slår det hårt mot företagen. Nyckelpersoner är svåra att ersätta och plötsliga manfall slår sönder flödet och åstadkommer förseningar, vilket är mycket kostsamt. Kan innebära att man förlorar viktiga kunder och därmed arbetstillfällen och skatteintäkter (= välfärd).

Tre frågor att ställa innan företaget börjar räkna på sin hälsoekonomi:

  1. Vet vi vad vår sjukfrånvaro och ohälsa kostar idag?
  2. Har vi kompetens internt eller behöver vi extern hjälp?
  3. Hur kommer vi att använda resultatet?

Källa: Koncist 8-9/2012 sid 8 och sid 9

Långtidsfrisk – Så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet

I boken ”Långtidsfrisk” gjordes en kalkyl 2003 och om hela Sverige hade varit lika friskt som Stora Enso i Fors så hade samhällets BNP kunnat öka med 360 miljarder kronor.

Det ger en antydan om ohälsans ekonomiska effekter i Sverige. Det motsvarar 10 % av BNP [*] vilket är lika mycket som hela hälso- och sjukvården kostar idag.

Läs mer…

[*] Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Det kan uttryckas som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Om man i ett land summerar värdet av alla färdiga varor och tjänster som producerats under ett år får man fram landets bruttonationalprodukt. Det finns ett starkt positivt samband mellan BNP per capita och mått på levnadsstandard och hälsa[1][2] men användandet av måttet som en nivå på levnadsstandard har blivit kritiserat och många länder söker aktivt efter alternativa mått.

Källa: Wikipedia

Kommentar

2012 kvartal 2 är det 282.636 fler som jobbar sedan 2001 och 326.352 fler jobb sedan 2005 kvartal 1. Varje person som går från bidrag till jobb betyder samhällsekonomiskt en besparing på i snitt 300.000 kronor per år.

Jämfört med 2005 kvartal 1 innebär det ungefär 100 miljarder kronor mer per år. Därför har skatterna kunnat sänkas och fler kunnat anställas inom skola, vård och omsorg. Antalet jobb inom utbildningsväsendet, vård, omsorg och socialtjänst (näringssektor P & Q) har totalt sett ökat med 37 274 personer sedan år 2001.

Källa: jobbpartiet.eu

De flesta sjukdomar lindras eller botas (läs mer…)

De flesta sjukdomar lindrar eller botas när man utesluter skräpmat till förmån för riktig mat och medarbetarna blir piggare och mer alerta. Mår bättre och presterar bättre.

Skiftarbetare fungerar mycket bättre på riktig mat, läs mer…

Respit

Vi har till skillnad från andra länder inom EU fått en respit som vi bör förvalta väl, vilket bland annat innebär att vi inte skall fortsätta med att äta oss sjuka.

Livsmedelsverket, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen får ursäkta detta utspel, men så är det. Om vi underlåter att göra något kommer kommunal/landstingsskatten att behöva höjas med 13 kronor inom 25 år för att upprätthålla nuvarande standard (enligt en prognos från SKL). Läs mer..

Om inget görs går vi mot ett hårdare och mer ojämlikt samhälle som endast gynnar missnöjespartiet och kriminella; redan inom 10-20 år.

Detta kommer självfallet även att missgynna svenska företag och svenska arbetstillfällen minskar. En negativ spiral som är svår att vända.

Denna utveckling vill vi vända – NU!

Team KOSTDEMOKRATI

PS. En sund livsstil som bottnar i riktig och hälsosam mat skulle ge svenska bolag en konkurrensfördel gentemot utländska konkurrenter, tills de också lärt sig.