– Tragisk at barn ikkje får H-mjølk

.
↓ ↓ ↓

.
– Tragisk at barn ikkje får H-mjølk

– Mjølkefettet er sunt, seier professor og overlege Dag Bratlid. Tine vurderer å ta heilmjølka tilbake i skulen, dersom mange ønskjer det.

Når godt over 600.000 skulebarn set seg framfor pulten på mandag, er skulemjølka ein viktig del av lunsjen til mange av dei. Lett eller ekstra lett, sjokolade- eller bringebærsmak, laktoseredusert eller økologisk – valmoglegheitene frå Tine er mange, men heilmjølk er ikkje ein av dei.

– Det er veldig trist. Mjølkefett er faktisk bra, og ein rekke studiar viser at barn som drikk H-mjølk har det betre. Dei legg mindre på seg, og et mindre usunne ting. Det er fordi denne mjølka er meir mettande, seier professor Dag Bratlid ved NTNU i Trondheim. Han er overlege ved Barne- og ungdomsklinikken på St. Olavs Hospital.

Fjernar meir enn berre fett

H-mjølka frå Tine inneheld 3,5 prosent fett, medan lettmjølka har 1,2 prosent fett. Den ekstra lette mjølka har berre 0,7 prosent fett. Mesteparten av fettet er av den metta typen. Bratlid meiner ein går glipp av meir enn berre energi, når fettet fjernast.

– Ein god del studiar viser at fettet i mjølka har gode eigenskapar for immunapparatet. Når ein fjernar fettet forsvinn også vitaminar og andre viktige stoff som har positiv innverknad på helsa, seier Bratlid.

Han seier at han har spelt inn sine synspunkt til helsemyndigheitene, utan å få nokon respons. Det synest han er rart.

– Det er for mykje fokus på å ete mindre fett. Ein må erstatte fettet med noko, og det blir gjerne sukker og andre usunne ting. Fett inneheld næring som barn har god nytte av, og om dei to mjølkeglasa om dagen er heilmjølk i staden for supertynn mjølk, så er det berre positivt.

– Ikkje gift

Leiaren i Nasjonalt råd for ernæring er ueinig. Haakon Meyer, som er professor i førebyggande medisin, meiner at å unngå mjølkefett som barn kan skape eit godt grunnlag for god helse.

– Det er viktig å unngå for mykje metta fett, for å førebygge sjukdommar. Sjukdomssprosessar kan starte tidleg, og vi må skape gode vanar. Vi tilrår dei lette meieriprodukta heile livet, for å unngå hjartesjukdom, seier Meyer.

Han meiner mjølkedrikking betyr mykje for barn, og at ein stort sett får like mange av dei gode næringsstoffa gjennom dei lette variantane. Samtidig ser han at det er stor usemje om effekten av mjølkefett.

– Det er velkjent at litteraturen er sprikande på dette feltet. Vi konkluderer på bakgrunn av den samla kunnskapen, men det er ein komplisert vitskapleg diskusjon, seier Meyer.

Han poengterer at det på ingen måte at det er forferdeleg å gi ein boks H-mjølk til ein skuleunge, men ønskjer at råda han kjem med skal følgjast av skulane. Han seier at det totale kosthaldet betyr mest.

– H-mjølka er ikkje gift. Den er næringsrik, og på mange måtar klart betre enn til dømes brus. Basert på kunnskapen vår tilrår vi likevel lettare mjølk, og det er jo ikkje noko fælt alternativ, seier Meyer.

Kan få H-mjølka tilbake

TINE fjerna heilmjølka frå skulemjølkordninga i 2007, både på grunn av råda frå helsemyndigheitene, og fordi det då var liten interesse for å kjøpe denne varianten. Dei har likevel registrert at mange har endra meining om mjølkefettet, og vil vurdere å få den raude kartongen tilbake på skulepultane.

– Vi er lydhøre, og viss foreldre og skular er interesserte i å ha H-mjølk så vil vi vurdere det. Men vi er avhengige av eit visst volum, så det er vanskeleg å tilfredsstille alle enkeltpersonar, seier Anne Sofie Biong, som er leiar for ernæring i Tine.

Ho seier at få reagerte då heilmjølka forsvann frå skulane, men at mykje har endra seg sidan då.

– Det er jo ulike oppfatningar og forskningsresultat, og mange meiner at barn bør ha litt fett også. Det kan godt vere at vi meiner det er gode nok argument for å ta den inn att, men vi vil nok ha ein dialog med myndigheitene, forklarer Biong.

– Ikkje ekstrem

Dag Bratlid håpar det går den vegen. Han synest styresmaktene manglar forståing for ny forsking og nye innspel i fettdebatten.

– Veldig få studier kan dokumentere at fettinntak i det heile kan medføre nokon helserisiko. Samtidig som helsedirektoratet gir slankeråd blir folk feitare og feitare, og mykje tyder på at dei erstattar fettet med karbohydrat. Det er lite heldig, seier Bratlid.

Han synest ikkje ein treng å gå heilt den andre vegen, til ekstreme lavkarbodiettar, men er ikkje i tvil om at det er verre å ete mykje karbohydrat enn mykje fett. Her er Haakon Meyer i ernæringsrådet ueinig, og meiner at hans råd er basert på etablert forsking.

– Vi har i mange år gitt råd om å gå bort frå heilmjølka, og dette er etablert. No har lavkarbotilhengarane kome på banen, så då må dei som står for det dokumentere sine påstandar langt betre, seier Meyer.

– Det er latterleg at barna kan kjøpe mjølk med sjokoladesmak, men ikkje heilmjølk. Myndigheitene har eit sært syn på dette, meiner Bratlid.

Källa: nrk (norsk tv)

Googleöversatt till svenska här…

Ett 80-tal kommentarer – kost och hälsa är ämnen som engagerar allt fler medborgare. Kost och hälsa är inte längre förbehållet kostchefer och dietister, som verkar ha stora luckor i sin utbildning. De som på eget initiativ kompletterar sina kunskaper får inte heller använda dessa kunskaper i sin profession (då riskerar de att hamna i ”kylan”).

Kommentar

Varför?

Den militanta vegetarian Nick Mottern styr efter 35 år fortfarande Sveriges och Norges kostråd på ett närmast religiöst sätt (hans förslag är ju inte baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet). Siffran är uppbackad av industrin som har störst förtjänstmarginal på lättprodukter och av läkemedelsindustrin som förses med en aldrig sinande ström av patienter.

Kostråden i USA, ”U.S. Dietary Goals”, utarbetades 1977 av arbetsmarknadsjournalisten och vegetarianen Nick Mottern (novis vad gäller kost och hälsa). Det saknades helt evidens för de förslag han kom med; t.ex. är siffran maximalt 10 energiprocent mättat fett helt taget ur luften. Och nu 35 år senare skall våra skolbarn styras in på denna påhittade siffra. Häpnadsväckande!

Dåtidens forskare protesterade, men politikerna hade bestämt sig och satsade bara pengar på de projekt som stödde redan politiskt fattade beslut.

Det finns fortfarande ingen vetenskap som stödjer max 10 E% mättat fett. T.o.m. FAO och WHO har gått ut och deklarerat att set saknas evidens för att mättat fett skulle vara farligt – Radikal förändring av WHO:s syn på fett.

Denna siffra, max 10 E% mättat fett, är fortfarande lag på Livsmedelsverket (SLV), en ”helig” siffra som utgör grundfundament för kostråden. Därför skall skolbarnen påtvingas lättmjölk och lättmargarin. Ganska fantastiskt att detta kan ske år 2012.

All vetenskap visar att denna siffra saknar relevans. 20 och 30 E% är lika rätt eller fel.

Det hindrar dock inte tongivande tjänstemän att ändå hävda att skolbarnen skall serveras lättprodukter, med all sann och relevant vetenskap mot sig. Dessa tjänstemän, avlönade via skattemedel, har fritt spelrum att uttrycka vilka åsikter som helst, som sedan vårdens anställda och patienter förväntas följa.

SVERIGE. Resultatet under 20 år är bland annat en ökning av antalet diabetiker med en halv miljon och ytterligare två miljoner överviktiga. Ulcerös kolit [*] har blivit en ny folksjukdom med mer är 2.700 nya fall per år (cirka 100.000 drabbade). Bra jobbat!

Folkohälsan och skenande sjukvårdskostnader håller på att knäcka samhället, medan förtroendevalda ansvariga politiker finansierar och bara åker med (i baksätet).

Har världen blivit blind?

Det femteklassare begriper efter ett par lektioner, det förstår inte läkare, forskare, dietister och kostchefer, som om deras position vore hotad om de förstod.

Och just så är det. Läkarna hänvisar till dietisterna som följer Dietistförbundet som följer Livsmedelsverket som följer industrins direktiv.

Att avvika är att riskera att hamna i ”kylan”; att förlora anslag, karriärmöjligheter och t.o.m. sitt jobb och sin legitimation.

Därför skall skolbarnen skolas in på en kost som lägger grunden till diabetes, droger och fetma. Därför skall de serveras en kost som först gör dem hyperaktiva, sedan trötta och ofokuserade. Hur bra tillgodogör de sig undervisningen då? Hur stimulerande är det för lärarna när eleverna är okoncentrerade?

Om man nu inte förstår eller får förstå biologi, fysiologi och hormonlära, så borde man förstå att det inte råder konsensus inom forskningsvärlden. Alltså finns det inga argument för att begränsa valfriheten när det gäller mjölk och matfett

.
Team KOSTDEMOKRATI

Fler inlägg om lättmjölk:

  • Lättmjölken, barnen och vetenskapen. Läs här…
  • Varför måste du undvika fettsnål mjölk och mager ost? Läs här…
  • Expressen; Vi blev tjockare av att undvika fett. Läs här…
  • Lättmjölk är farligt för hälsan. Läs här…
  • Frågor och svar om LCHF. Läs här…
  • Livsmedelsverkets kostråd är hopplöst enfaldiga. Läs här..
  • Finspång ska prova kostdemokrati. Läs här…
  • Tallriksmodellen göder cancer. Läs här…
  • Grundlurade under tre decennier. Läs här…
  • Ljuger Livsmedelsverket om lättmjölkstvång till barn? Läs här…
  • Rekommenderad skol- och daghemskost är en hälsofara! Läs här…
  • ”Energibarn – våra älskade skitungar”. Läs här…
  • Alzheimer: Skadlig inverkan av kolhydrater. Läs här…

Många studier, men de flesta kostchefer och dietister bryr sig inte om fakta, vetenskap, kostdemokrati eller vad medborgare tycker – de är rädda för att hamna i onåd – i ”kylan”.
.

.
Om Livsmedelsverket och Dietistförbundet däremot ändrade sin ståndpunkt 180 grader skulle samtliga kostchefer och dietister svänga på en sekund, som en vindflöjel. De har blivit lärda att åtlyda direktiv, om de inte vill riskera att hamna i ”kylan”.

Not [*] Ulcerös kolit (UC) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som huvudsakligen drabbar grov- och ändtarmen. Sjukdomen debuterar oftast i åldern 15–35 år. Med sjukdomen följer en ökad risk för cancer i grov- och ändtarm. Denna risk beskrivs ofta såsom varande 2% efter 10 års, 8% efter 20 års och 18% efter 30 års sjukdom. Källa: GASTROKURIREN.

De inflammatoriska tarmsjukdomarna ökar och varje år insjuknar cirka 2.700 unga svenskar i Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Sjukdomarna medför livslånga handikapp som försvårar studier och arbete. Förutom att försämra de drabbades livsvillkor leder sjukdomarna också till omfattande kostnader för samhället, inte minst i form av förlorad produktivitet. Svensk forskning visar att dessa kostnader skulle vara lägre om de sjuka snabbare får rätt behandling. Källa: MSD (ett seminarium jag själv bevistade).

Ungefär 1,4 % av alla ungdomar drabbas idag (jämfört med 1 % redan drabbade), så vi är på väg mot en 40 % ökning (ytterligare 40.000 svenskar) av en sjukdom som i 10 – 20 % av fallen slutar med att hela grovtarmen måste opereras bort (stomioperation, påse på magen).

Vi har varit på flera större seminarier om Ulcerös kolit och Crohns sjukdom och signifikant är att kosten, som är den största boven i dramat, inte alls behandlas.

Däremot har det kommit nya mediciner som kostar vården en kvarts miljon kronor per patient patient och år. De botar inte, men de trycker ner symptomen och ger i vissa fall svåra biverkningar som beror på att immunförsvaret påverkas (bland annat kan tuberkulos blossa upp när denna del av immunförsvaret försvagas).

Detta är experimentmediciner som fortfarande är under utprovning, inför en marknad som växer så det knakar (sjufaldigats sedan 50-talet).

Att den bästa medicinen är att sluta äta det som skadar bortses helt ifrån. Om vi därtill började tidigt med att äta riktig mat skulle sjukdomen aldrig utvecklas överhuvudtaget.

I den bästa av världar ingår både kostbehandling och läkemedel där så behövs, men att enbart fokusera på patenterbara läkemedel och strunta i folkhälsan är inte bra.

Hur länge till skall vi acceptera detta vansinne? Som nu med full kraft drabbar våra barn och ungdomar!

Läs mer om Ulcerös kolit på KOSTDEMOKRATI här… (gratis e-bok här…).

Kommentera