Friskvård mycket mer än motion

Friskvård är lönsamt.

 

Friskvård mycket mer än motion.

Friskvård är en självklarhet för de flesta bolag. Men att lägga pengar på friskvård är inte detsamma som att få något vettigt ur det. Haltande friskvårdssatsningar i svenska företag är vanligt, enligt experten.

Bråttom, ont om pengar och få idéer. Det är läget i många ledningsgrupper när friskvård kommer upp på bordet. Alla direktörer brukar vara överens om att någon peng ska investeras för att få medarbetarna att svettas, jogga och träna på ett eller annat sätt. Men där tar analysen tyvärr ofta slut. Det menar Åsa Axeldotter Hök, hälsostrateg sedan många år, både som anställd på pensionsrådgivaren Max Matthiessen och via egen firma.

– Det finns gott om svenska företag som har brister i sina friskvårdssatsningar. De vill väl, men ändå blir det inga resultat.

Man köper ett gymkort och kör fruktkorgar och så är det ärendet avklarat, säger Åsa Axeldotter Hök.

Hon hjälper kommuner, landsting och stora företag att köpa företagshälsovård och friskvård, som verkligen ger ökad effektivitet och bra investeringar. De två områdena går alltmer in i varandra och mycket handlar om livsstil och stressrelaterade åtgärder.

– Det här med friskvård är inte så lätt som många tror. Min erfarenhet är att det går för fort ibland. Jag skulle önska att företagen gjorde lite mer analys innan man beslutade vilken friskvård man ska satsa på. Och lite mer uppföljning efter satsningen. Det skulle alla vinna på, säger hon.

Ludwig Alholt, vd på Miljonlotteriet, talar om uthållighet som en ledstjärna när man satsar på friskvård. Det måste få ta lite tid – och han borde veta. Miljonlotteriet blev 2008 utsedd till årets hälsosammaste företag. Vi återkommer snart till Ludwig Alholt.

Åsa Axeldotter Hök anser att friskvård inte nödvändigtvis måste handla om motion. Det finns flera lyckade exempel på företag som har valt andra vägar. Hon berättar om ett fall där en organisation kämpade med både hög arbetsbelastning och hög sjukfrånvaro, därför erbjöd man samtalsstöd till alla på avdelningen med utvalda karriärcoacher.

– Resultat blev över förväntan. På utvärderingen efteråt ansåg många att det här var bland det bästa organisationen hade gjort för medarbetarna på länge. Många som var nära att gå in i väggen kunde påbörja ett återhämtningsarbete, säger Åsa Axeldotter Hök.

Dessutom fick satsningen en oväntad sidoeffekt. Flera av dem som fått samtalsstöd blev så motiverade att de senare sökte olika interna chefstjänster på organisationen. Därmed sparade man in på rekryteringskostnader.

Miljonlotteriet – från dålig till bäst i klassen.

På Miljonlotteriet var läget bekymmersamt när friskvårdssatsningen inleddes i början av 2007. Sjukfrånvaron var hög, cirka 6 procent. Det är oroväckande för ett mindre bolag, knappt 50 anställda, huvudkontoret ligger i Mölnlycke, sydost om Göteborg.

Ludwig Alholt var fast besluten om att ändra på det och till sin hjälp hade han en engagerad personalchef, Susanna Samelius. Det var hon tillsammans med ledningsgruppen som tog fram den nya friskvårdspolicyn.

–För oss blev det ett genomgripande arbete. Både kost, motion och ergonomi ingick. Det är helhetsperspektivet som ofta fattas när vi diskuterar hälsa på företagen, säger Ludwig Alholt.

Ambitionen var klar. Sjukfrånvaron skulle ner radikalt och bolaget skulle dessutom delta i Korpens tävling om årets hälsosammaste företag. Några konkreta åtgärder var att hålla utbildningar i kost och i hur man lägger upp ett bra träningsprogram.

Andra åtgärder var att ta in vällagad mat från en cateringfirma och införa hälsopromenader för alla anställda två gånger i veckan.

Balans i Livet

Sammantaget ledde det här till något som Ludwig Alholt kallar för en engagemangskultur i företaget. Man hamnade i en positiv spiral där nya friskvårdsuppslag premierades, vilket i sin tur ökade kreativiteten inom hela företaget.

– Friskvård är inte bara motion. Det är större än så – det handlar om balans i livet. Det ska vara kul att gå till jobbet men också att gå från jobbet, säger Ludwig Alholt.

– 2008 fick vi ett kvitto på att vår satsning gav utslag i reda pengar. Sjukfrånvaro föll från 6 till 2 procent. För oss, som är ett relativt litet bolag, är det mycket pengar. Det handlar om flera miljoner på resultatraden. Vi utsågs dessutom till årets hälsosammaste företag i vår kategori.

Hur går ni vidare?

– Vi försöker utvecklas hela tiden. Nyligen utökade vi något som vi kallar för fredagsträningen. Först var det bara för ledningsgruppen, sedan kändes det konstigt att ha den begränsningen. Så sedan en tid tillbaka är alla välkomna. Jag tror det vidgar perspektiven att vd och ledningspersoner svettas och kämpar tillsammans med övriga medarbetare.

”Man köper ett gymkort och kör fruktkorgar och så är det ärendet avklarat”, säger hälsokonsulten Åsa Axeldotter Hök som hjälper landsting och större företag.

Friskvård går ofta ut på fysisk aktivitet, men vissa har tagit steget till att även vårda insidan.

Källa: SvD

Kommentarer

Om man vill placera sig som ett friskt företag gäller det att jobba med helheten, både ”mjukvara” och ”hårdvara”. Världens snabbaste dator med kass mjukvara presterar dåligt och världens bästa mjukvara i en dator som hela tiden låser sig åstadkommer inte heller särskilt mycket. Resultatet blir inte bättre än den svagaste länken.

Medarbetarna är en verksamhets viktigaste resurs och förtjänar uppmärksamhet.

.
”Mjukvara” – vår mentala status (som även påverkar fysiken)

I exemplet ovan fick ”samtalsstöd” stor betydelse. Alla vill vi bli sedda och tagna på allvar, från två års ålder, annars mår vi inte bra. Vi vill också bli tagna på allvar.

KASAM-begreppet sammanfattar vilka ”mjuka” faktorer vad som är viktiga för att må bra och för att prestera bra.

Känsla Av SAMmanhang (KASAM) är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky (1923-1994). Han var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel och studerade 1970 hur kvinnor från olika etniska grupper anpassade sig till klimakteriet och fann då att en del av gruppen judiska kvinnor som överlevt koncentrationslägren, som trots alla umbäranden förmått bevara sin hälsa.

Fynden resulterade i frågeställningen om vad det är som gör att människor blir och förblir friska, dvs. de hälsobringande faktorernas ursprung: salutogenes.

”Antonovskys svar på den salutogena frågeställningen
var KASAM (känsla av sammanhang).”

[Salutogenes betyder hälsans ursprung och härrör från latinets salus (hälsa) och grekiskans genesis (ursprung). Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom (patogenes)]

Antonovsky menade att en individ aldrig är antingen helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan de två polerna frisk och sjuk. Enligt Antonovsky är det graden KASAM som ligger till grund för var vi befinner oss mellan dessa poler.

Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter:

 ° BEGRIPLIGHET. En grundläggande upplevelse av att det som sker i och utanför individen är förutsägbart, begripligt och strukturerat.

 ° HANTERBARHET. Att de resurser dessa skeenden kräver finns tillgängliga.

 ° MENINGSFULLHET. Att livets utmaningar är värda att engagera sig i.

Antonovsky utvecklade ett formulär som mäter graden av KASAM. Höga värden innebär att individen har en stark känsla av sammanhang och därmed en hög förmåga att hantera utmaningar, att kunna förbli frisk.
.

Livets flod, med alla dess faror och möjligheter.

Aaron Antonovsky har skrivit boken ”Hälsans mysterium” som är mycket läsvärd (men en aning svårläst). Han förundras bland annat över hur vi koncentrerar våra resurser till att fiska upp trasiga människor ur livets flod en bit nedströms för att sedan försöka lappa ihop dem med hjälp av mediciner och kirurgi. Vår tids hjältar är de läkare som utför dessa heroiska räddningsinsatser, som blir alltfler.

På 1950-talet fanns det 5.000 läkare i Sverige och inga direkta vårdköer. Idag finns det 35.000 läkare plus långa vårdköer. Något har gått väldigt snett. Borde vi inte vara friskare med alla läkemedel och läkare? Dags att reflektera över resultatet!

Men ytterst få funderar över varför så många trillar i floden lite längre uppströms och varför så få klarar att själva ta sig i land. Förebyggande friskvård skulle göra underverk på samma gång som sjukvården då skulle kunna balansera sina budgetar.

Friskvård värd namnet är ett vinna-vinna koncept som avsevärt skulle stärka medborgare, företag och samhälle.

Istället ger myndighetstjänstemän och vårdpersonal oss råd som gör att alltfler trillar i och sjukvården går på knän. Vi är med full fart på väg mot en våldsam krasch, en utveckling som myndigheter och vården bejakar och som ansvariga politiker duckar inför (läs mer…).

Sammanfattningsvis är ”mjukvaran” oerhört viktig då människan inte är en maskin.

”Hårdvara” – status kropp & hjärna (påverkar även psyket).

Hårdvara utgörs av t.ex. kost och motion. Om man är konstant trött, har migrän, huvudvärk, ont i magen, hjärt- och kärlsjukdom och övervikt, då fungerar man inte på topp även om ”mjukvaran” är bra.

För att kunna sköta sin kropp och hjärna krävs kunskaper och en smula motivation, samt bra förutsättningar (t.ex. tillgång till bra mat på jobbet).

Kunskap är nödvändigt eftersom våra myndigheter och sjukvården alltför ofta kommunicerar ett kontraproduktivt budskap, som gör oss sjukare och fetare.

Det gäller t.ex. de flesta diabetiker och överviktiga. Det gäller också våra barn och ungdomar som skolas in på lightprodukter redan i förskolan. Det gäller också våra äldre som inte får den mat som skulle kunna förebygga, lindra och t.o.m. bota sjukdomar.

Långtidsfrisk. Så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet

Stora Enso var 2003 Sveriges friskaste företag och då utkom boken ”Långtidsfrisk” som handlade om hur man åstadkommer friskhet.

Nedan utdrag ur boken från 2003, som fortfarande är lika aktuell.

– ◊ –

Nyheter från SCB:

Fler måste arbeta i framtiden

Fler äldre och personer födda utomlands måste arbeta för att vi ska klara välfärden år 2030.  Om försörjningsbördan ska ligga kvar på dagens nivå krävs att nära 600.000 fler arbetar, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Orsaken är att befolkningen ökar.

Varje förvärvsarbetare kommer 2030 att behöva försörja 2,35
inklusive sig själv, jämfört med 2,14 personer 2010.

”Ett exempel kan vara att äldre jobbar tre år längre eller
att yngre börjar arbeta ett år tidigare”, skriver SCB.

Källa : SVT text 2012-06-28

Kommentar: Om detta skall fungera måste vi hålla oss friska.

Slutkommentar

En väl fungerande friskvård är lönsamt för medborgare, för företag och för samhället är det en absolut nödvändighet. Att fortsätta som idag innebär att sjukvården kraschar, att omsorgen kraschar. När samhällets kostnader stiger och när servicen försämras, då försämras också företagens förutsättningar att blomstra.

Vi ser idag en negativ utvecklingsspiral där ohälsa och sjukkostnader ökar, en utveckling styrd och driven av kortsiktiga ekonomiska särintressen.

Genom att satsa på förebyggande friskvård, som fungerar, kan denna utveckling vändas till något positivt. Något som sedan sprider sig som ringar på vattnet, även till sjukvården.

Team KOSTDEMOKRATI

4 svar på ”Friskvård mycket mer än motion”

  1. I dagens Svenska Dagbladet intervjuas Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström.

    ”ATT TA ANSVAR ÄR ATT GÖRA NÅGOT”

    Politikerna verkar ha tagit ledigt fram till nästa val, säger Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström.

    – Det är inte bara reformstopp, man verkar ha lagt ner arbetet helt och hållet. Det är djupt olyckligt. Näringslivet kan inte stå still, säger Urban Bäckström. Nu uppmanar han partierna till uppgörelser över blockgränsen för att säkra jobb och tillväxt.

    Sverige har blivit ”en fet katt” heter det i en rapport av chefsekonom Stephan Fölster.

    Läs mer … SvD

    – – –

    KOMMENTAR:

    När det gäller myndigheter och sjukvården har arbetet legat ner under decennier, vilket öppnat upp för ”ego business” att ta över taktpinnen. Sjukvården har tillåtits att utvecklas till en fet gökunge som nu raskt tränger undan andra medborgares behov, för att till slut hota hela samhället. Hotet utgörs av en accelererande ohälsa, att inte få vård vid behov och av kostnader vi inte orkar bära (det slår trefalt).

    Redan idag omsätter sjukvården 9 % av BNP och kostar en tvåbarnsfamilj 10.000 kronor i månaden. Ett pensionärspar kommer undan med 5.000 kronor i månaden.

    Trots att vården aldrig tidigare haft så mycket resurser till sitt förfogande blir vi allt sjukare och köerna växer. Inga pengar i världen kan kan stoppa detta då sjukvården lider brist på management, inte pengar.

    1. Bäckströms utspel får stöd av LO


      LO:s nya ordförande Karl-Petter Thorwaldsson

      LO: Sverige har gått i baklås

      Svenskt Näringslivs krav på uppgörelser över blockgränsen i tunga politiska frågor får fullt understöd av LO:s ordförande. ”Sverige har gått i baklås. Vi måste komma ur den här krampsituationen, annars kommer Sverige att fasta i massarbetslöshet”, säger Karl-Petter Thowaldsson.

      ”Världen slutar inte springa för att vi har ett parlamentariskt problem”

      Läs mer … SvD

      – – –

      Kommentar

      Flera av våra myndigheter som Livsmedelsverket och Socialstyrelsen verkar också ha gått i baklås och producerar minsta möjliga, utom när det gäller att bromsa utvecklingen (då saknas det inte vilja och kraft). Samma gäller sjukvården som verkar vara helt ointresserad av allt som inte handlar om läkemedel och operativa ingrepp.

      Förebyggande verksamhet finns inte med på listan och kost verkar man inte kunna någonting alls om. Vi har en vård som hoppar omkring på ett ben, en vård som saknar ledning, uppföljning och resultatansvar.

      Att det skall vara så svårt att enas om att Livsmedelsverket skall sluta ge ut kostråd som gör oss sjuka och feta. Likaså bör inte Socialstyrelsen rekommendera diabetiker att äta maximalt av det de inte tål, socker och kolhydrater. Detta begriper ju även en femteklassare, men inte våra ”experter” som verkar ha betalt för att inte begripa och för att skicka ut desinformation som förvirrar medborgarna.

      Vi skulle också kunna enas om att sluta skära sönder mage och tarmar på olyckliga desperata överviktiga, för det fungerar ju inte …. Oskuret är bäst!

      Till en årlig kostnad på 3.000 miljoner kronor skär vården i snitt sönder en patient i timman (Gastric Bypassoperation), medan ansvariga politiker tittar på och finansierar denna galenskap.

      Det finns en hel del att komma överens om och vi har inte råd att vänta hur länge som helst. Då far välfärden åt skogen till och idag går det fort. Det som tidigare tog decennier går idag på några år

Kommentera