Kunskapslinjen kan bli verklighet först den dag kommunalråden ser sig som skolpolitiker.

.
PJ Anders Linders ledare i SvD idag har rubriken: Börja med att låta lärarna undervisa och han skriver bland annat:

”Svenska elever hamnar numera under genomsnittet när man lägger ihop de internationella jämförelserna. Det är några av många kärva besked i Dagens Samhälles temanummer om skolan (9/2012).”

”Men så här kan vi inte ha det. Utbildning och kunskaper får bara större betydelse för individens förmåga att klara sig i samhället och för samhällens förmåga att utvecklas.”

”Viktigt är att stärka ledarskapet i skolan och ge lärarna chans att koncentrera sig på sin huvuduppgift och utvecklas i yrket. Att helt slippa administration och diversearbete är en utopi, men undervisningen måste stå ohotad i centrum. Vägen dit? Skickligare skolledare måste möta tydligare krav från mer engagerade uppdragsgivare i förvaltning och politik. Skolan är inte bara viktig; den står för en mycket stor del av de kommunala budgetarna.

Kunskapslinjen kan bli verklighet först den dag kommunalråden ser sig som skolpolitiker.”

Källa: SvD

Kommentar:

Tveklöst är kvalité viktigare än kvantitet. Men vi skulle vilja komplettera med att rätt kost är A & O, något som idag förbises.

Tallriksmodellen som skolbarnen inskolas på från två års ålder ger först hyperaktiva barn när blodsockret snabbt stiger och sedan hungriga barn som har svår att koncentrera sig när blodsockret snabbt sjunker. De blir trötta. Allt inom några timmar. Många barn får också ont i magen av all spannmål.

Hur är barnens förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen under dessa förutsättningar och hur blir lärarnas arbetssituation? Om detta beaktas är det inte konstigt alls att studieresultaten faller och att det är mindre populärt att vara lärare.

Tallriksmodellen med extremt hög andel socker/kolhydrater ger också feta barn som knäcks redan i grundskolan, som börjar röka i tidig ålder för att kunna hantera aptiten. Den lägger också grunden till diabetes och det är idag inte ovanligt att gymnasieelever får åldersdiabetes (typ II). De runt 10 % som har ADHD-anlag blir ”hyoer-speedade” och får en dålig start i livet.

Grundskola och gymnasium

En grundskoleplats kostade förra året 88.300 kronor och en gymnasieplats kostade 95.900 kronor (en gymnasiesärskoleplats kostade 293.400 kr).

Den genomsnittliga kostnaden för råvaror till en skollunch är ca 9 kronor, men variationer finns alltifrån 6 kronor till 14 kronor. Med 180 dagar blir råvarukostnaden 1.620 kronor per år, vilket utgör knappt 1,8 % av kostnaderna.

Denna kostnad sparas på, utom när det gäller lättmjölk och lättmargarin som skall påtvingas skolbarnen, även om det blir dyrare och sämre ut alla aspekter.

Denna brist på helhetsperspektiv hotar skolan, näringslivet och hela samhället. Hur kan ansvariga kommunalråd acceptera detta övergrepp på kommuninnevånarna?

Totalt kostar grundskolan 78,6 miljarder och gymnasiet 37,2 miljarder kronor per år, totalt 116 miljarder kronor per år. En imponerande siffra.

Källor: Skolverket och Skolmatens vänner

.
Som att bygga en Ferraribil av högsta klass och sedan tanka den med utspädd billig spillolja. Sedan undrar man varför den presterar så dåligt och varför den går sönder stup i kvarten?

Vi lever i en galen värld där ledarna har så stora skygglappar att de har tappat orienteringen och helhetsperspektivet. Istället styr livmedelsindustrin, via SLV.

Även efter skolan hämmas medborgarnas kreativitet och produktivitet av att vi tankar ett bränsle som gör oss sjuka, tröga och tjocka (om vi följer Livsmedelsverkets kostråd). Det gör att vi kommer att få svårt att konkurrera om jobben på den globala jobbmarknaden.

Bristen på nyskapande när det gäller jobb är något som PJ Anders Linder träffsäkert beskrev i gårdagens ledare med rubriken ”Följ Parkinsons svenska lag”.

Han skriver:

”Det är en bred näringspolitik för bättre individ-, produktions- och företagsklimat som behövs: riktade åtgärder till dem som står långt från arbetsmarknaden men också politik som främjar entreprenörskap, investeringar och högproduktiv verksamhet. När det lyckas belönas man inte bara med fina tillväxttal utan också med ökat utbud av jobb.”

Men om nu även vuxna tankar ”tjockolja” så lär vi dock inte komma särskilt långt med tillväxten och jobben. Läs hela ledaren här…

En bra kost är en förutsättning för att framgångsrikt
kunna placera oss väl i racet om framtiden jobb

Sammanfattningsvis har kosten stor betydelse och då har vi inte råd med ett Livsmedelsverk som ger kostråd som gör oss trötta, tröga, feta och sjuka. Vi behöver vara friska, kreativa och alerta. Vi har ju ett race att placera oss väl i, där framtidens jobb och vårt välstånd utgör vinnarpokal.

Team KOSTDEMOKRATI

PS. Ett intressant urklipp ur ledaren;

Minns ni Parkinsons lag? I några få ord sammanfattar den år av byråkratisk erfarenhet: ”Arbete utvidgar sig så att det fyller den tid som är tillgänglig för att utföra det.” Om en avdelning får veckan på sig för en förstudie, tar det sju dagar för den att bli klar. Får samma avdelning en månad, tar uppgiften 30 dagar. Om det hela ska ske i september, vill säga. Är det oktober, går det åt 31.

C. Northcote Parkinson var egentligen marinhistoriker och skrev den lilla boken om sin lag efter att under lång tid ha umgåtts med den brittiska statsförvaltningen. Bland annat lade han märke till att kolonialdepartementet fick fler och fler tjänstemän i takt med att det blev färre och färre kolonier kvar att förvalta.

Boken blev en enorm succé och gav Parkinson en ny och oväntad karriär som skarpögd kritiker av svällande administration i offentlig sektor och storföretag. Hans andra lag sattes på pränt med den växande välfärdsstaten som fond och blev nästan lika välbekant som den första: ”Utgifterna stiger till inkomsternas nivå.”

Långt mindre känt är att Parkinson kom till Sverige för att tala vid en arbetsgivarkongress 1980, och att han då formulerade Parkinsons svenska lag:

”Sikta på välstånd, och du får sysselsättning. Sikta på sysselsättning, och du får allt annat än välstånd.”

[ Team KOSTDEMOKRATI siktar på välstånd ]

Kommentera