Arla suger ut mjölkbönderna

Medlemmarna har sedan länge tröttnat på att vara med och finansiera Arlas omfattande globala verksamhet som inte gett några som helst positiva resultat på mjölkpriset i Sverige. I stället har efter varje ny investering utomlands bonden fått allt sämre betalt för mjölken.

Medan svenska mjölkbönder går på knäna och många tvingas sluta kunde man i sommar läsa att Arla efter ytterligare fusioner och miljardinvesteringar blir Storbritanniens största mejeriföretag och det tredje största i Tyskland. Det är fråga om rent svindlande affärer som koncernchef Peder Tuborgh genomdriver utan någon egentlig förankring ute bland bönderna. Det av LRF och Arla handplockade Representantskapet sa ja till affärerna utan att ha medlemmarna med sig.

I Kina har Arla också sedan flera år gjort stora investeringar och köp av mejerier. Nyligen fick de hårt pressade mjölkbönderna i ett pressmeddelande från Arla läsa att

”Bondeägda mejeriföretaget Arla har gjort klart med en miljardinvestering som ska mångdubbla exporten av europeisk mjölk till Kina. Arla blir tillsammans med Kinas största livsmedelsföretag COFCO Corporation indirekt delägare i landets ledande mejeriföretag, China Mengniu Dairy Company Limited.”

Många medlemmar ifrågasatte sammanslagningen med danska MD Food. Trots motståndet beslöt Representantskapets 100 handplockade ombud år 2000 enhälligt att Arlas tillgångar skulle överlåtas utan köpeskilling till det nybildade Arla Foods där danskarna skulle få 60 procents röstmajoritet. Arlas tillgångar var vid det tillfället värda 3,3 miljarder vilket var betydligt mer än motsvarande tillgångar i MD Food. Trots skillnaden fick danskarna kontrollen. Det första MD Foods gjorde var att flytta det anrika ostlaboratoriet i Falkenberg till Danmark.

Efter Arla-ledningens svekfulla fusionering har betalningen till bönderna blivit allt sämre. Det enda som stigit är lönen för direktörerna. Arla Foods koncernchef Peder Tuborgh och två toppdirektörer i Arla delade förra året på 20 miljoner. Sedan sänkte de mjölkpriset ytterligare. 1987 var avräkningspriset 4.18, 1999 var det 3.28 och idag 2.80. Att jämföra med dieselpriset. 1987 kostade en liter 2.05, 1999 5.05. I dag 11 kronor.

Efter det mjölkuppror som nu startats på facebook mot den dominerande mjölkjätten Arla som suger ut mjölkbönderna kände sig Arla tvingade att kalla till informationsmöte på Elmia den 8 augusti. Arla hade valt en för liten lokal så alla fick inte plats. Och mötet följde det vanliga mönstret. Ledningen talade i timmar för att trötta ut och ytterligare trycka ned medlemmarna. Mötet fick inte den publicitet det förtjänade. Men det var ett första steg för Arlas medlemmar att få ut sin sak till allmänheten. Tack vare facebook kan inte medierna nonchalera mjölkböndernas extremt utsatta situation.

Medlemmar i bondekooperationen, inte minst inom ARLA är väldigt utlämnade då både LRF deras ”egna” tidningar LAND och ATL vill ha stordrift och centralisering. Deras beroende av annonsinkomster från agroindustrin gör att de hela tiden skriver positivt om alla nya maskiner och bidrar till övermekaniseringen och skuldsättningen inom jordbruket.

Här ett belysande exempel på hur LRF-ägda ATL 12-8-13 på ledarplats ser på relationen mellan Arla och bonden. ”Ett företag (Arla) som agerar på världsmarknaden är beroende av helt andra faktorer än om en liten mjölkbonde i Sverige överlever.” Tydligare kan det väl inte sägas att Arla inte längre är till för den svenske bonden.

Kvalitet har ersatts av kvantitet och en enorm import av sojakraftfoder där ingen GMO-frihet kan garanteras. De flesta mindre mjölkgårdar med hög mjölkkvalité, som drevs som familjejordbruk, har slagits ut. Jag tror att Arla Foods långsiktiga mål är att svälta ut den svenska mjölkproduktionen. Så här skriver ATL den 15 augusti 2012: ”Arla kommer inte att ha problem med mjölkråvara, även om hälften av den svenska mjölkinvägningen försvinner.” Men vill konsumenterna det?

Det är som om allmänheten inte förstått att frågan i alla högsta grad berör konsumenterna. Inte bara bönderna. Inte förstått att Arlas globalisering drabbar både mjölkbönder, konsumenter och miljön. Arla/Danska MD Foods har drivit på sammanslagningen av både gårdar och mejerier. Mindre mejeriföreningar har konkurrerats ut med ojusta metoder. Följden har blivit allt större mjölkgårdar som omöjliggör ett naturligt bete för korna.

Kvalitet har ersatts av kvantitet och en enorm import av sojakraftfoder där ingen GMO-frihet kan garanteras. Hur länge till kan vi köpa svensk mjölk i butikerna? När det gäller svensk ekologisk ost och ädelost är det redan minst sagt magert. Arlas politik påverkar också i högsta grad klimatet och regnskogarna i bland annat Brasilien. Världens lungor offras för att bli åkermark till nya sojafält med mer export till Europa och ökat mjölköverskott. Hela konceptet är fel. Så bönderna behöver hjälp från konsumenterna i sin kamp för bättre priser och kvalitet i stället för urvattnad importmjölk från Danmark och Tysklands megahangarer med mjölkkor.

.Rune Lanestrand, fd. redaktör för tidningen Småbrukaren

Källa: NYA DAGBLADET

I korthet.

Arla höjer mjölkpriset

Arlas ledning höjer ersättningen för mjölk till bönderna med 2 eurocent, motsvarande drygt 17 öre. Ändringen träder i kraft den 3 december 2012 och en av anledningarna är att handlare har gått med på högre priser. Det är andra månaden i rad som Arla höjer ersättningen. I november ökade den med nio öre per kilo mjölk. Men tidigare i år har priserna sänkts i omgångar med totalt 45 öre, och 2011 års nivå är man alltså inte tillbaka på. TT

Tidigare

Arlas kupp gör mjölken dyrare. Arla har hållit nere priserna för att minska konkurrenternas lönsamhet. Enligt en granskning som Veckans Affärer har gjort pågår ett ”mjölkkrig”.

Adjö Arla! Skånemejerier har under våren gjort ett minus på 50 miljoner kronor, Milkos minus är 80 miljoner kronor, men även Arla Sverige har gjort en rejäl förlust. Enligt en uppgift från ett internt representantskapsmöte i Arla i slutet av augusti var förlusten hela 500 miljoner kronor.

Nu är det allvar! Svensk mjölk är snart ett minne blott. Om svenska konsumenter ska kunna få närproducerad och ekologisk mat måste mjölkbönderna kunna få rimligt betalt för sin mjölk, skriver Gunnar Lindstedt.

Kommentar

Arla kör sitt eget race och i kläm kommer svenska bönder, som precis som i schack verkar kunna offras för att flytta fram sina affärsmässiga positioner.

När man sedan etablerat monopol kan man styra priset som man vill, både inköp av gårdsmjölken från bonden och utpriset till konsumenter. Genialiskt uttänkt!

Kanske måste vi också vänja oss vid mjölk från kor som äter genmanipulerad majs och soja?

Men marknaden håller på att svänga, se inlägget från ”Matfrisk” nedan. Det är bara inom den offentliga sektorn denna trend hålls tillbaka, där gäller fortfarande Livsmedelsverkets påbud om lightprodukter och margariner. De i sin tur går i ILSI´s ledband när de rekommenderar en sjukdomsframkallande gödningskost.

Nu svänger dock marknaden

Överraskad mejeribransch

Milkos styrelse föreslår med anledning av en resultatförbättring under 2009 en efterlikvid på 14,6 miljoner kronor.

Milkos soliditet har också förbättrats, från 27,5 procent 2008 till 33,2 procent.

Det år som kunde blivit Skånemejeriers värsta blev i stället ett av de bästa resultatmässigt.

– Vi var chockade och det kunde ha slutat riktigt illa med förlust, varsel av personal och nedläggning av mejerier, säger vd Björn Sederblad i ett pressmeddelande.

Bondefamilj ska göra reklam för skånsk mjölk. I tv-reklamen kommer konsumenterna att få följa en dag på gården, från tidig morgon till sen kväll.

Källa: ATL

Det finns ett mönster i detta och det har att göra med en ny nivå av konsumtion och den sker inte i skolan. Skulle vara riktigt intressant att få en redovisning av hur fetthalten i levererade produkter förändrats över de senaste, säg 5 åren.

Källa: Matfrisk

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Related Posts

Fyll i vad du vill söka på och tryck "Enter"

Till toppen