Kvantitet kontra kvalitet på mjölken?

Svenska-kor-och bönder.
ζ
.

fjällko

Svensk fjällko

Det kom ett mail om svenska kor – via Argentina

argentina2Läser på Kostdemokrati och upprörs över artikeln om hur den förda politiken i Sverige driver bort våra mjölkbönder, då det plingade till i min dator. Det kom ett mail från svenskfödda Elisabeth Avendano, som driver en mjölkgård med svenska SRB-kor och fjällkor på Pampas i Argentina. Med mailet var bilagt ett brev från Robert Nilsson, han driver en mjölkgård med kor av fjällras i Norrbotten. Brevet var adresserat till media och Elisabeth fick det för kännedom.

Elisabeth och Robert har både yrkesmässig och personlig kontakt med varandra över kontinenterna.

Elisabet har flera gånger gjort inlägg på Kostdemokrati (se nedan).

Så här lyder brevet:

Robert-Nilsson

Robert Nilsson

Jag heter Robert Nilsson och är ordförande i den ideella föreningen svensk fjällrasavel som sen snart 20år arbetar för att bevara den utrotningshotade svenska fjällkon.

Lönsamheten i svensk mjölkproduktion i stort är låg (även för världsraserna Holstein o SRB), och sen EU inträdet så minskar stadigt antalet kor och även produktionen.

Utan att gå in för djupt in i detaljerna, för det finns naturligtvis många orsaker till mjölkproduktionens kräftgång, så drabbar det de kvarvarande lantraskorna (Fjällkor och Rödkullor) extra hårt eftersom dom är mera lågproducerande och antalet kvarvarande kor är så få. Förenklat kan man säga att bevarandet av fjällkorna vilar tungt på ett fåtal entusiaster för rasen, som alla har en mycket sårbar ekonomisk situation och helvetes mycket att göra.

Sen EU inträdet har Sverige tvingats att följa upp sina gamla lantraser (fjällko, rödkulla, gotlandsruss, ett gäng fårraser mfl) och lägga upp ett bevarandearbete för dom, i praktiken utförs detta arbete av de olika rasföreningarna i stort sett helt ideellt. Som land har vi skrivit på en mängd internationella konventioner och fördrag kring bevarande av biologisk mångfald typ Rio konventionen med flera, världens kvarvarande lantraser räknas i dessa konventioner som mycket bevarandevärda och viktiga, även Sverige har ett ansvar att bevara sina.

I den senaste budgeten har då den fantastiske Minister Eskil Erlandsson efter att ha “ätit sig genom matlandet Sverige” nu beslutat att ta bort en stor del av stödet för hotade raser nästa år för att låta det försvinna helt 2015. Spillror av detta stöd blir eventuellt kvar till rasföreningarna vad det nu ska nytta till om de sista djuren försvinner.

Sammanlagt ges ett stöd till djurägarna för alla Sveriges hotade lantraser på 8 miljoner per år, 2 miljoner går till ett 20tal lantrasföreningar för informationsarbete, medlemstidningar, rådgivning, med mer, seden finns det 3 miljoner som föreningarna kan söka projektanslag ur för att forska kring raserna, till exempel på mjölkkvalitet eller andra viktiga områden. Sammanlagt lägger samhället tills nu runt 13 miljoner per år, eller motsvarande 1 kr och 40 öre per svensk och år för detta biologiska mångfaldsarbete.

Vi som dagligen på våra små gårdar jobbar med lantrasernas bevarande i en allt mer ekonomiskt pressad produktion ser med fasa på den inkompetens som präglar Eskil Erlandssons och regeringens handhavande av lantbruket i Sverige och speciellt nu bevarandearbetet för våra sista lantraser som står för så mycket av den kvarvarande biologiska mångfalden inom jordbruket, vi är förtvivlade över Eskils och centerns svek i denna fråga.

Vi uppskattar all hjälp att väcka denna fråga i offentligheten så att regeringen får skämmas och förhoppningsvis beslutet kan ändras innan de sista entusiasterna ger upp sin djurhållning.

Mer information om fjällrasen kan fås på vår hemsida www.fjallko.se .

MVH
Robert Nilsson

 – – – SLUT PÅ BREVET – – –

Så här skriver Jenny Reimers i sin bok ”Naturlig föda naturligtvis”.

på sidan 95. [….]

fäbodriftFäbodriften, skogsbetet på höga höjder i kyliga trakter, de magraste beten som ger den absolut bästa kvalitén på mjölken. Vårt urgamla sätt att bedriva jordbruk åtminstone i Dalarna, Hälsingland, Härjedalen och Medelpad, Ångermanland och Jämtland. Detta produktionssätt med ren gräsuppfödning är redan, sedan gammalt, mer än kravmärkt!

Fäboddriften torde också vara den mest energisnåla matframställningen och jordbruksformen, som funnits i Sverige och skulle kunna fortsätta att utökas och vara inte bara utomordentligt nyttig utan också energimässigt och ekonomiskt försvarbart. Vi får inte låta detta unika tillfälle gå oss ur händerna, denna fantastiska tillgång att vi fortfarande har en del levande fäbodrift kvar.

Detta ger oss en utomordentlig möjlighet att utöka och åter igen använda vår effektiva och energimässigt mycket billiga och mest nyttiga kött och mjölkproduktion, som går att uppbringa. Tillsammans skulle fäbodar och fäbodliknande former säkert kunna samarbeta till moderna varianter – huvudsaken är att produktionssättet ger dessa de absolut nyttigaste varorna.”

– – – SLUT PÅ CITAT – – –

Eller …

cow-factoryEller tycker vi att Argentina skall fortsätta och odla genmodifierad majs och soja på de grässlätter där boskap förr betade och frakta detta långa vägar till Europa och USA för utfodring av kött- och mjölkdjur – och där djuren blir sjuka av icke arteget foder och kräver antibiotikabehandling. Det är dessa djurs kött och mjölk vi sedan kommer att tvingas äta efter att de fraktats över landgränser.

Vi kommer då att hamna i en situation där kvantitet går före kvalitet – med enhetskor, enhetsmjölk och där alla ostar smakar likadant, om vi inte värnar om gamla, robusta och unika raser.

Om vi inte vill hamna där, måste vi påverka våra politiker, i synnerhet landsbygdsminister Eskil Erlandsson, att tänka om och inte låta stödet till rasföreningar försvinna. Det är skamligt att förlita sig på människors idealitet för vi andra ska få njuta frukterna.

Det går inte att tänka sig att fransmännen skulle låta sina gamla traditionella raser försvinna tillsammans med ostar med olika smak och karaktär. Läs på www.fjallko.se om fjällrasen och dess historik. Man blir förälskad.

 .
Margareta Lundström

Kostintresserad sjuksköterska
Bloggkatalog ... www.kostdemokrati.se/margareta/

ζ

APPENDIX

Elisabet har flera gånger gjort inlägg på Kostdemokrati, som t.ex.

ζ

Läs mer

Stöd till hotade husdjursraser stoppas av EU och Sverige – Cornucopia

Citat:

Svenska politiker kommer förstås skylla på EU, men det är faktiskt, likt i resten av EU, upp till Sverige hur stöden ska prioriteras och även vad den egna staten ska skjuta till. Det EU nu drar in kan individuella medlemsländer själva skjuta till. Som bekant har Sverige redan sedan tidigare bland annat sagt nej till bondepensionen och svenska bönder tvingas alltså, förutom världens hårdaste regler och världens mest nitiska inspektörer, också lägga pengar på pensionssparande, medan övriga EU-länders bönder slipper det.

Svenska konsumenter behöver dock inte oroa sig. Maten kommer nämligen inte bli dyrare i affären, då inköpskartellerna inte kommer höja sina priser. Vad som kommer märkas är att det blir allt mindre svensk mat i butiken, vilket passar bra med att ursprungsmärkningen ska ”förtydligas”, så man inte får skriva var ett djur är slaktat eller förädlat längre.

Allt mer av Arlas mjölkprodukter är som bekant redan utländska, även om man behåller ett allt färre antal uppvisningsgårdar inom landet för att lura i folk att danska Arla är svenskt. De nya reglerna gör att vi kan lägga ner fler svenska mejerier och slakterier, då det kommer stå svensk mjölk och svenskt kött, även om all förädling skett utomlands.

Läs mer … Cornucopia

ζ

EskilErlandsson

En berättigad fråga

Driver landsbygdsminister Eskil Erlandsson en jordbrukspolitik som står i samklang med folkets önskemål och nationens intressen? Hur tänker vår landsbygdsminister?

ζ

Kommentera