”Hellre spela basket än sjunga i kör” – enligt ”Mulliga Barn” (del 2)

.
Dessutom fungerar inte svältmetoden!
Barnen går först ner i vikt, för att sedan gå upp igen (*)

Simsalabim – det som gjort mig fet skall nu göra mig smal!

Detta är andra inlägget om föreläsningen i Mulligabarns regi den 4 okt 2012.

Del 1 kan läsas här…

Jag lovade de föräldrar som lyssnade på föreläsningen att skriva om varför jag tror dr Mårild inte redovisade några resultat av sin verksamhet med överviktiga barn. Lovade också skriva om Aspartam och BMI som vi fick ofullständiga svar om.

Västra Götalandsregionens kostråd till barn (6 – 10 år)

Svaret finns i dessa kostråd …. Kostförslag 6 – 10 år inom VG-region

Dessa kostråd används i behandlingen av överviktiga barn i hela Västra Götalandsregionen. Jag har fått bekräftat att de används på dr Mårilds klinik, på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg.

Jag har också fått de underliggande näringsberäkningarna av den dietist som senast reviderade råden.

Kostråden är en fyrsidig broschyr med och råd om lämplig mat för överviktiga barn mellan 6-10 år. Den beräknade kaloriförbrukningen för barn i den åldern har reducerats med 25%.

  • Man har dragit ner 2 % på protein, 31 % på fett 13 % på kolhydrater.
  • Energifördelningen blev då: protein 18 %, fett 25 % och kolhydrater 57 %
  • Det blev 1400 kcal/dag

 

Äta sig mätt på vatten och fibrer.

Titta på dessa illustrationer i broschyren och läs råden och försök att föreställa Dig att äta morots- och gurkstavar med LÄTTFILSSÅS.

Så här tänker jag mig att man resonerat när man satt ihop kostråden:

”Vi måste följa Svenska Livsmedelsverkets direktiv. Så vi låter barnen vara hungriga genom att skära ner på kalorier.

Vi ser till att alla fem målen ger tillräckligt mycket socker och stärkelse så att målet 57 % kolhydrater uppnås. Men då får man faktiskt lägga socker på socker – en klick sylt på gröten.

Med mager mjölk och yoghurt och söta frukter som mellanmål ökar man kolhydratandelen ytterligare.

Med mager ost och mager leverpastej så höjer man kolhydratandelen i förhållande till fett och protein. Med bara smörgåsar till middag får man upp kolhydrathalten rejält den dagen.

Så till proteinet. Ett halvt ägg och några köttbullar blir bra. Vad sägs om tre fiskpinnar till lunch. Friterade i olja och med en kolhydratpanering. Det blir i alla fall 39 gram fisk och fisk är ju nyttigt.

Eller tre skivor av en falukorv med på 15 % fett till lunch. Här får man lita på att industrin mixtrat in något annat nyttigt i korven när man minskat på fettet. Så petar vi in några söta frukter och morots- och gurkstavar här och där. Men fettet? Tack och lov så har vi de mjuka fetterna, olja och lättmargarin. Men sparsamt – det är ju ändå kalorier.

Slutligen måste vi uppmana barnen att röra på sig. Lyckas de inte gå ner i vikt så har de skuttat och hoppat för lite.”

Kostråden bygger på följande falska antaganden.

  • att man blir fet av fett
  • att man kan gå ner i vikt bara genom att låta kalorier in vara färre än kalorier ut.
  • att man kan springa sig smal
  • att man klarar av att motionera under halvsvält.

Detta tänkande avspeglas både i kostråden och av det som betonades under föreläsningen och det vore ett mirakel om barnen går ner i vikt genom att följa råden.

Men tänk om det är precis tvärt om.

  • Tänk om det inte handlar om kalorier, utan om matens innehåll?
  • Tänk om det inte beror på att barnet äter för mycket?
  • Tänk om det inte beror på att barnet rör sig för lite?
  • Tänk om det är kolhydraterna som gör barnet överviktig?
  • Tänk om man inte blir fet av fett?
  • Tänk om det är hormoner som reglerar hur mycket fett barnet lagrar i sin kropp?
  • Tänk om kolhydraterna i läsk och godis inte skiljer sig från kolhydraterna i frukostflingor, gröt, sylt, banan, päron eller potatismos?
  • Tänk om man kan leva utan kolhydrater?
  • Tänk om kroppen förmår att tillverka det blodsocker den behöver av fett och protein?
  • Tänk om de 57 E% kolhydrater som kostråden baseras på är tomma kalorier?
  • Tänk om det är fett som kroppen föredrar som energi källa?
  • Tänk om socker, mjöl, margarin och växtoljor är så nytt i människans historia att vi alla blir mer eller mindre sjuka av det?
  • Tänk om socker är ett gift?
  • Tänk om kroppen sänker sin förbränning när man halvsvälter?
  • Tänk om barnet bara blir hungrigare av att motionera?
  • Tänk om lättmjölk är mer fettlagrande än helfet mjölk?
  • Tänk om frukt eldar på övervikten?
  • Tänk om man inte behöver äta fem gånger om dagen?
  • Tänk om allt som man gav skulden för övervikt, rulltrappor, automatiska dörrar, tv, datorer och soffpotatisar bara var ett sätt att bortförklara att kostråden inte fungerar?
  • Tänk om detta är handlar om pseudovetenskap och myndighetsmissbruk?
  • Tänk om detta är barnmisshandel?
  • Tänk om Kostråden styrs av de stora multinationella Livsmedelsindustrierna? (varför skulle man annars rekommendera majsflingor till frukost och lättmargarin på brödet).

Traditionell viktminskning fungerar ju inte

Viktminskningshistorien är kantad med misslyckade kaloribantningar. Ingen har kunnat visa att det fungerar mer än på kort sikt. Trots det, vill man tro att när gäller viktnedgång så handlar det om konsumera mindre kalorier än vad vi förbränner och så länge vi gör det så spelar det ingen roll var kalorierna kommer ifrån.

Kalorier in och kalorier ut är en skrivbordsprodukt som skall försöka likna exakta och mätbara vetenskaper som fysik och kemi. Men matsmältning handlar om biologi.

Maten, vårt bränsle för liv, har inte en hundraprocentig verkningsgrad. En del energi försvinner som värme, annan förbrukas i själva processen. Kroppen hanterar dessutom fett, protein och kolhydrater på olika sätt.

Det går inte heller att motionera sig ner i vikt. Man blir bara hungrig. Hur roligt är de förresten att motionera om man är överviktig och lider av närings- och energibrist.

Dessa föreställningar om hur man åstadkommer viktnedgång motsägs av verkligheten av fysiologi, biokemi, historien och evolutionen.

“Hunger, mättnad och fettinlagring
är hormonstyrt och är beroende
av innehållet i maten.”

Vi har tre huvudnäringsämnen; protein, fett och kolhydrater.

Protein

Protein är livsviktigt och får Ditt barn inte tillräckligt med några av de livsviktiga aminosyrorna i kosten, som protein är uppbyggt av, då drabbas barnet av bristsjukdomar.

Protein måste hela tiden omsättas i kroppen för uppbyggnad, för reparation och för tillverkning av hormoner och enzymer.

Fett

Fett är livsviktigt. Fett består av fettsyror och några av dem kan vi inte tillverka själva, utan de måste komma från kosten. Fett håller barnet mätt länge. Fett är det bränsle kroppen föredrar. Fett ger uthållig energi (det är därför ett ökande antal idrottare laddar med fett i ställer för kolhydrater, det är därför våra jagande urförfäder orkade springa i kapp sina gräsätande villebråd). Fett i kosten gör att barnet kan utnyttja sina egna fettlager. Fett ger en jämn insulinnivå i blodet.

Fett behövs för hjärna och nervsystem. Fett behövs för stabilisera varenda cell i kroppen. Utan tillräckligt med fett kommer barnet att drabbas av sjukdomar.

Kolhydrater

Kolhydrater kan vi leva utan. Kroppen klarar av att tillverka blodsocker av protein och fett. Alla kolhydrater som barnet äter blir socker. Stiger blodsockret rycker hormonet insulin ut för att se till att det sjunker och blir till energi i cellerna och att en del av det deponeras i lever och muskelceller.

Överskottet av blodsockret omvandlas till fett och lagras i fettcellerna. Där stängs det in effektivt så länge barnet fortsätter att fylla på med kolhydrater som stimulerar ny insulinutsöndring. Kolhydrater gör barnet snabbt hungrigt igen, eftersom efter en blodsockertopp får insulinet blodsockret att sjunka under det normala värdet. Då uppstår ett oemotståndligt sug efter något att äta. Så är barnet inne i en ond cirkel.

Att kunna lagra fett av kolhydrater är en överlevnadsfunktion, som vi hade nytta under historien då tillgången på mat var oregelbunden.

För överlevnad behöver vi inte en enda kolhydrat. Det finns ingen sjukdom som beror på kolhydratbrist. Men många av de kroniska sjukdomar som vi i dag plågas av beror till stor del av för mycket kolhydrater och de lätt härsknande växtoljorna och margarinerna som rekommenderas i kostråden.

Blodsockret åker berg och dalbana

Dessa kostråd, är praktexempel på hur man låter blodsockret åka berg och dalbana. Efter en frukost på cornflakes (85 % socker) lättfil (alla lättprodukter har större andel socker än feta.) En skiva bröd 80 % socker, äpple 91 % socker. I leverpastej och inlagd gurka finns garanterat socker.

Blodsockret åker upp och sedan snabbt ner och barnet blir hungrigt igen.

Då fyller man enligt kostråden på med mera socker i form av ett päron (83 % socker) Så fortsätter det. Barnen lagrar inte bara fett på kroppen de blir hungriga de blir okoncentrerade, irriterade och ledsna.

De långsiktiga följderna av dessa ideliga insulinpåslag är de kroniska sjukdomarna som är betecknande för ett samhälle där kosten domineras av kolhydrater och margariner. Men helt enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.

Fetare mjölk, smalare barn? Läs mer…
.

INGEN klarar att vara hungrig någon längre tid

Ingen orkar vara hungrig mer än en kort tid, allra minst ett barn. Även om barnet skulle klara det en tid får kroppen signalen ”nu är det brist på energi”. Kroppen är genetiskt utformad för att skydda sig mot svält och anpassar sig snabbt till mindre mängd energi och lägger sin ämnesomsättning på sparlåga.

Antag att barnet går ner i vikt av att inte få äta sig mätt? Vad har man för strategi då? Ökar man då på kalorierna igen? Vad lägger man till då? Protein, fett eller kolhydrater? Barnet kan ju inte fortsätta att halvsvälta resten av livet. Ett barn ska växa och utvecklas.

Basen i kosten måste vara protein och animaliskt fett

Men det finns ingen anledning att ge upp. Barn är olika även när det gäller hur deras kroppar kan hantera det de äter. Det vet alla som har både underviktiga, smala och överviktiga barn i samma familj. Men basen i kosten måste vara protein och animaliskt fett. Sedan får man pröva hur mycket kolhydrater barnet tål. Barn som rör sig mycket och som skall växa kan tåla mer kolhydrater än vuxna. Mellanmål kan bli onödiga om huvudmålen innehåller tillräckligt näringstät mat – fett och protein.

Man behöver inte som i kostråden schemalägga mellanmål. Frågar barnen inte efter mellanmål så är de inte hungriga. Som kostråden ser ut så blir mellanmål absolut nödvändiga om barnet inte skall förgås av hunger efter frukost med majsflingor med sylt, lättmjölk, smörgås och äpple.

Strunta i morotsstavarna och ge barnet en bit helfet ost, gärna med smör på om barnet blir hungrigt. Sluta tänk kalorier – tänk kolhydrater i stället.

Var försiktig med frukten den innehåller mycket socker – ett äpple innehåller nästan lika mycket socker som i en coca-cola. Se på frukt som på godis.

Du kanske frågar Dig om det finns några studier som stöder en kost med lite kolhydrater och mycket fett?

Ja, det finns många moderna studier som visar att en kost med lite kolhydrater, lagom med protein och mycket fett är överlägsen en fettfattig kost och en kalorireducerad kost när det gäller viktnedgång och andra hälsomarkörer.

  • Folder: Vetenskap och evidens i kostfrågan. Läs här…
  • Kostdoktorn: Vetenskapen, maten och hälsan. Läs här…

Finns det några långtidsstudier?

Det kanske inte är belagt i långtidsstudier, men eftersom människor och hela kulturer har levt och fortplantat sig hundratusentals år på fett och protein och utan eller minimalt med kolhydrater. Borde det väl vara bevis nog.

“Däremot finns det inga långtidsstudier
som visar att den fettsnåla kosten som
våra myndigheter rekommenderar
har några fördelar.”

Facit finns på ett gigantiskt folkhälsoexperiment

Men det finns ett gigantiskt folkhälsoexperiment som pågått sedan 1980-talet, nämligen de fettskrämda kostråd som Livsmedelsverket rekommenderar och som tillämpas på alla överviktsenheter i Västra Götalandsregionen, på skolor på sjukhus och som sprids av MulligaBarn. Kostråden har sitt ursprung i ett amerikanskt kostprogram som drevs igenom 1977 utan vetenskapligt stöd, under protest från praktiserande läkare och som skakade om kongressen. Men genomförandet hade ett start stöd från livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin.

“Facit har vi. Aldrig har så många
varit överviktiga och aldrig har
så många haft diabetes,
i människans historia.”

Läs vad dr Björn Hammarskjöld, barnläkare och biokemist, har skrivit på Kostdemokrati.se, här…

Jag har utlovat att skriva om både Aspartam och om BMI. Det kommer i nästa krönika, hellre spela basket än att sjunga i kör, del 3. Så fortsätt och läs på Kostdemokrati.se!

Det finns många böcker i ämnet lågkolhydratkost. Här är några som jag kan rekommendera:

  • Brödberoende av hjärtläkaren William Davis. Läs mer…
  • LCHF for the next generation: vad de borde lära Dig i skolan om mat av Lars Eric Litsfeldt, En bok som man kan läsa tillsammans med sitt barn om det är tillräckligt gammalt. Läs mer…
  • Matrevolutionen, ät dig frisk med riktig mat av Andreas Eenfeldt (läkaren bakom Sveriges största hälsoblogg). Läs mer…
  • Forskningsfusket! Så blir Du lurad av kost–och läkemedelsindustrin av Docent Ralf Sundberg. Läs mer…
  • Ideologin, pengarna och kostråden av Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt. Läs mer…

De två senare böckerna beskriver hur det har kunnat gå så snett och under så lång tid när det gäller kostråden.

En föregångare

Wolfgang Lutz, som dog 2010 vid 97 års ålder, var läkare, född i Österrike som intresserade sig för sambandet mellan kost och hälsa. Oroad över den dramatiska ökningen av civilisationssjukdomar utvecklade han teorin om att människan är otillräckligt anpassad till kolhydratrika livsmedel.

Han föreslog att en kost med en sammansättning som liknade den som istidens jägare och samlare åt, var mer anpassad till vår arvsmassa. Han rekommenderade en ”modern stenålderskost”, protein och fett utan restriktioner, men bara så lite kolhydrater att det kan vara förenligt med vårt genetiska arv.

Så här skrevs inför en ny upplaga av hans bok ”Leben ohne Brot” eller ”Life without Bread: How a Low-Carbohydrate Diet Can Save Your Life.”

På grundval av sin egen statistik, hundra barn, utlovade han att varje tjockis som kom till honom före puberteten kunde krympas till normal vikt, och inom allra högst ett år. Med sådana barn hade han aldrig misslyckats.

.
Margareta Lundström,
Pensionerad Sjuksköterska, farmor och mormor.

.

(*) Lågkaloribantning och fettsnål kost – Hur fungerar det? – Läs här…

Kommentera