Förebygga, bota eller trycka ner symtomen?

.

Hur man effektivt kan

.
ζ
.

ADHD

Jag läste en intressant intervju med en läkare som behandlar barn med neuropsykiatriska problem utan kemiska preparat. Jag drog då en parallell med sommarens minidebatt om ADHD.

ADHD debatten fick en nystart i media under sommaren.

Många kommer ihåg den hätska debatten om s.k. neuropsykiatriska tillstånd, mellan professor Gillberg och doc. Eva Kärve för några år sedan. Biologismen stod mot det sociala perspektivet. Detta ledde till att Professor Gillberg, genom att lägga hela sitt forskningsmaterial i en papperstugg hindrade granskning.

Professor Gillberg bedömde att 70.000 barn i Sverige var i behov av behandling med centralstimulantia.

I sommar har media tagit upp och fokuserat på skillnaden mellan olika landsting i avseende på utskrivning av centralstimulerande preparat till s.k. ”ADHD”-barn.

Det påstås att ett barn av tjugo har ”ADHD” i Sverige.

Jag läste in ett ifrågasättande i texten av att så många barn i vissa landsting hade beteendestörningar som krävde centralstimulerande preparat. Men Hanne Kjöller, ledarskribent i DN, vände på perspektivet och ifrågasatte varför utskrivningen var så låg i vissa landsting och menade att det snarare kunde handla om underutskrivning än överutskrivning.

Detta påminde mig om boken ”Our Daily Meds” av Melody Petersens. Den handlar om den fullständigt osannolika medikaliseringen av innevånarna i USA. I ett avsnitt beskrivs att när statistik publicerades på hur många som behandlas med centralstimulerande för ”avvikande beteende” i en skola så reagerar skolor med lägre behandlingsstatistik med att kräva deras barns rätt till samma behandling. Publiceringen av statistik födde efterfrågan. Då handlar det om kemiska preparat som ges till barn och som skall trycka ner symtom. Preparat med allvarliga biverkningar.

Här är ett fritt översatt och förkortad referat av en intervju med Dr Natasha Campbell-McBride, som den kan lyssnas på och läsas på dr Mercolas blogg.

– ◊ –

Dr Campbell-McBride har arbetat som neurolog och neurokirurg.  Nu behandlar hon framgångsrikt barn och vuxna med neuropsykiatriska problem (beteende störningar) och det vi kallar autoimmuna sjukdomar på sin klinik i England. Hennes beteckning på dessa tillstånd är GAPS, Gut and Psychology Syndrom. Det handlar om sambandet mellan hjärnan och tarmen – om autism, ADHD, dyslexi, dyspraxi, depression och schizofreni m.fl. tillstånd.

När hon fick sitt första barn upptäcktes att barnet var autistiskt. Hon stod handfallen. Ingenting i hennes medicinska utbildning handlade om detta tillstånd, hennes eget barn var det första autistiska barn hon mött. Hon skaffade sig ytterligare en utbildning i human nutrition, som hon tillämpade på sin son och som nu är frisk och lever ett normalt liv.

Hon är övertygad om att barn som utvecklar olika neuropsykiatriska störningar från början har en fullständigt normal hjärna. Men de har vid födseln inte erhållit en normal bakterieflora i sin tarm från sin mamma. Tarmfloran är fysiologiskt oerhört viktig. Det kan inte utan följder bortses från att 90 % av våra celler i kroppen utgörs av mikroorganismer. Hjärnas funktion är beroende av ett fungerande matsmältningssystem. När barn inte utvecklar en normal tarmflora i början av sitt liv så blir deras matsmältningsorgan en grund för skadliga ämnen i stället för näring. Patogena (sjukdomsframkallande) mikrober skadar tarmväggen så att toxiner och mikrober strömmar ut i blodet och hamnar i barnets hjärna.

Vad händer med dessa barn? En flod av skadliga ämnen från tarmen strömmar in i hjärnan och ger förändringar som förhindrar en normal bearbetning av intrycken från omvärlden. Det blir till kaos i hjärnan. Barnen kan inte koda det som kommer in. De utvecklar inte förmågan att kommunicera, förstå eller använda språk. Graden av avvikelse i tarmfloran avgör hur allvarligt GAPS utvecklas.

Barnen uppvisar en mängd olika beteendestörningar som brukar benämnas som autism, ADHD, ADD eller dyslexi. Störningen upptäcks oftast först vid tvåårsåldern. En avgörande ålder för barns i utveckling och då amningen upphör. Hos icke bröstuppfödda barn ses tecken på autism tidigare. Majoriteten av fall, nästan 80 %, har en blandning av symtom som inte passar i något diagnosfack. Det är barn som kunnat bli hjälpta om de uppmärksammats tidigare.

Vad är det som orsaker denna förändring i tarmfloran? Vad har hänt de senaste 30 åren som gjort att GAPS femtiofaldigats?

1984 när Dr Campbell-McBride tog sin läkarexamen såg man 1 fall av autism på 10 000 barn. I dag diagnostiseras 1 barn på 150 (en ökning med 6 670 %!). Det finns uppgifter i Storbritannien på 1 barn på 66. Hon liknar det vid en ”epidemi” av autism, ADHD och dyslexi och dyspraxi. Som i sin tur beror på en ”epidemi” av förändringar av tarmfloran.

Barnet får sin mors tarmflora vid födseln. Det som är i mammans tarmflora kommer att finnas barnets. Har mamman en störd tarmflora så får barnet det också.

Dr Campbell-McBride har funnit att problemet med avvikelser i tarmfloran har vuxit och har blivit allvarligare sedan antibiotikan upptäcktes efter andra världskriget. Nyttiga och patogena mikroorganismer lever parallellt i tarmen. I ett normalt sunt matsmältningssystem dominerar de nyttiga mikroorganismerna. De kontrollerar de patogena så att de inte tillåts att orsaka problem eller föröka sig.

Men varje behandling med ett bred-spektrumantibiotika sopar undan nyttiga mikroorganismer, vilket lämnar de patogena okontrollerade. Det ger de patogena en chans att ta kommandot och att dominera innan de goda återhämtat sig.

Hundra procent av de autistiska barnens mödrar har en avvikande tarmflora med relaterade hälsoproblem. Även mormor har avvikelse men som kan vara mildare. Mormor har fått några antibiotika kurer innan hon fick sin dotter och överförde sin avvikande flora till sin dotter.

Det fanns perioder då det inte ansågs så viktigt att amma och mjölkersättningar lanserades. Nu vet vi att bröstuppfödda barn utvecklar en helt annorlunda tarmflora jämfört med flaskuppfödda barn. Flaskuppfödda barn är mer disponerade för allergier, eksem och inlärnings svårigheter men även andra hälsoproblem. Numera är mammor medveta om detta.

Mödrar till autistiska barn kan ha varit både flaskuppfödda och fått en avvikande tarmflora från sin mor. Så förvärras situationen av upprepade antibiotika behandlingar under barndomen.

Dr Campbell-McBride menar att överförskrivning antibiotika och p-piller har förödande effekt på tarmfloran.

Till detta lägger hon den skräpmat som vi sätter i oss – processade kolhydrater som nästan uteslutande göder de patogena bakterierna och ökar deras tillväxt. Fruktos är speciellt förödande.

Detta har skapat massor av unga kvinnor med avvikande tarmflora som de för över till sina barn. Så länge de ammas skyddas barnen av mammans immunförsvar. När amningen upphör får den farliga aktiviteten från tarmen fritt utlopp och barnet sjunker ner i autism, ADHD eller ADD, eller någon inlärningsproblematik eller fysiska problem som diabetes typ 1, celiaki, astma, eksem eller något annat. Detta är epidemins ursprung.

Dr Campbell-McBride menar att fortsätter det på detta sätt, så kommer fler GAPS barn att födas. Detta måste våra beslutsfattare vara beredda på.

Vi föds med ett omoget immunsystem. Etableringen av en normal tarmflora i början av livet är avgörande för att kunna utveckla immunsystemet. En onormal tarmflora riskerar ett sämre fungerande immunsystem.

På frågan om behandling svarar Dr Campbell-McBride att hon har en effektiv behandling i GAPS i sin ”Nutritional Protocol ”som hon i detalj beskriver i sin bok ”Gut and Psychology Syndrome.” Det är en självhjälpsbok och har räddat många barn visar den respons som hon får. I behandlingsprogrammet ingår tre element diet, tillskott och avgiftning.

Dieten

Eftersom autism, ADHD, dyslexi, dyspraxi, andra inlärningssvårighet, ätstörningar, bipolär sjukdom, depression, schizofreni, epilepsi m.fl. i stort är GAPS problem är dieten viktigast.

Maten skall vara lättuggad. Den skall vara näringstät eftersom man lider av näringsbrist – hjärnan, immunsystemet och kroppen svälter. Det tar två år för tarmen att återställa mikroorganismbalansen och reparera tarmen. Därefter kan man övergå till en mera varierad kost. Men man bör aldrig gå tillbaka till den moderna västerländska skräpkosten.

Tillskott

Det handlar om några få kosttillskott som egentligen borde kallas mat.

Probiotika är mycket viktigt, det tillför nyttiga bakterier som tränger ut de sjukdomsalstrande. Fiskleverolja för A och D-vitamin i starten av behandlingen. Sedan erhålls tillräckligt med A och D- vitaminer i kosten. Solen är viktig för D-vitamin.

Inga solskyddskrämer eller andra toxiska produkter på huden. För tillskott av omega-3 ges i introduktionsfasen kallpressad linfröolja, hampaolja, avocadoolja, jättenattljusolja kombinerat med fiskolja i mycket små mängder.

Inga andra kosttillskott rekommenderas därför att ingående bindemedel och tillsatser kan skada en redan irriterad tarm.

Avgiftning

Vi har ett eget reningssystem i levern och i varje cell i kroppen. Vår matsmältning producerar toxiska produkter som måste återvinnas på rätt sätt för att inte bli toxiska. Hos personer med GAPS flödar toxiska produkter från tarmen i en mängd som levern inte klarar av, som gör att toxiska ämnen ansamlas i kroppen. Hos barn kan man hitta kvicksilver, bly, arsenik, formaldehyd, fenoler och hundratals andra toxiska ämnen som finns i vår miljö och som vi inte märker av om avgiftningssystemet fungerar. Men hos GAPS-barn fungerar inte detta.

Dr Campbell-McBride rekommenderar ”juicing” (frukt och grönsaks juicer) som är ett gammalt effektivt och skonsamt sätt att få bort gifter ur kroppen. Hon använder inga kemiska preparat.

Bad med Epson salt, havssalt, vinäger och bikarbonat är också milda och effektiva interventioner.

Fermenterade (syrade) produkter grönsaker och mejeriprodukter som tillför viktig probiotika är den mest betydelsefulla avgiftaren. Hon betonar särskilt Kefir.

Omläggning av kosten gäller hela familjen. Det troliga är att alla har samma tarmflora både utan och med andra symtom.

Rekommenderad kost. I första han rekommenderas opastöriserad mjölk (råmjölk) från gräsuppfödda kor för fermentering av yoghurt och Kefir. Yoghurten eller Kefiren som man köper i butiken duger inte. I andra hand rekommenderar hon ekologisk mjölk från vanlig butik. Fermenteringen återför en del nyttigheter i mjölken som pastöriseringen förstört och gör den mera lämplig för tarmen.

Väl fermenterad mjölk är sockerfri. Den är lättsmält därför att den försmälter proteinerna och den frisätter vitaminer. Människor som är laktosintoleranta kan ofta klara fermenterad mjölk. Fermentera gärna grädde som har en bra profil av fettsyror som är bra för hjärnan och för immunsystemet i synnerhet om den görs på opastöriserad mjölk. Håller i månader i kylen. Mjölk innehåller socker (laktos). Socker underhåller de patogena bakterierna i tarmen och bidrar till dess tillväxt.

Hur ser kostprogrammet ut?

Avlägsna till hundra procent allt socker och stärkelse. Allt vanligt bordssocker, laktos (mjölksocker), majssocker och alla konstgjorda sötningsmedel. Som sötningsmedel är obehandlad honung och torkad frukt godkänt.

Avlägsna allt spannmål, vete, råg, ris, hirs, quinoa, couscous, bovete och majs och bönor är uteslutet. Linser och bönor kan introduceras senare.

Introduktionskosten är helt inriktad på att läka tarmen. Då ingår inga råa grönsaker eller råa frukter, nötter eller fibrer. Maten skall erbjuda byggstenar för tarmen att läka sig själv. Då är köttbuljonger med naturligt gelantin (kollagen) och mjukkokta grönsaker viktigt.

Vid matallergi, ulcerös kolit, Crohns sjukdom eller andra inflammatoriska tarmsjukdomar, reflux, magsår eller epilepsi är kosten lämplig.

Kosten som så småningom introduceras skall vara i näringstät och lättsmält. Det handlar om allt kött, fisk och skaldjur, grönsaker, mogen frukt, nötter (solros- och pump- sesamfrön). Mjölet i bakverk byts ut mot malna feta frön.

Fetma

På frågan om fetma svarade hon Det är en uppseendeväckande förenklad uppfattning bland läkare, myndigheter och medborgarna att man blir fet av fett. Det kan inte vara mera fel. Fett i synnerhet animaliskt fett är mycket viktigt i kostprogrammet . Huvudparten av fettet skall komma från animalier. Fett från svin, lamm, nöt, gås, anka och höns.

Fettet i vår kropp överensstämmer väl med dessa fettsyrors komposition i synnerhet med lammfett. Human bröstmjölk liknar fett från lamm, nöt och anka, som är de mest fysiologiskt lämpliga fetterna för oss.

De fleromättade fetterna omega-6, omega-3 och omega-9 är livsviktiga, men vi behöver dem bara i ytterst små mängder. Mindre än 1 % av fettet skall utgöras av fleromättat fett.

Vegetabiliska oljor

Vad som fullständigt måste uteslutas ur kosten är alla vegetabiliska oljor och matlagningsoljor som säljs i alla livsmedelsaffärer i stora plastflaskor. Dessa oljor är mycket hälsovådliga och skall inte konsumeras av någon. All industriellt tillverkad mat innehåller dessa oljor. Man måste vara mycket försiktig när man äter ute. Oljorna utvinns ur växter och är i stort sett fleromättade vilket som gör dem mycket känsliga. De skadas av ljus, höga temperaturer och av tryck och av andra omgivningsfaktorer.

Vid tillverkningen extraherar man oljan ur växter under hög temperatur och tryck tillsammans med kemiska lösningsmedel. När fettsyrorna är utvunna är de redan fördärvade och molekylerna kemiskt omgrupperade och extremt farliga för människan. När man sedan använder oljan i matlagningen hettar man upp den på nytt och åstadkommer ytterligare skada.

Genom att förtära dessa oljor förändras balansen mellan fettsyrorna i kroppen vilket är allvarligt. Mer än 50 % av fettsyrorna skall vara mättade. 30-40% skall vara enkelomättade och bara liten procent skall vara fleromättade.

När dessa oljor lanserades på marknaden på 1920 och 1930-talet publicerades mycket varnande forskning. Nu har vi hundratals studier som visar att dessa oljor orsakar diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, infertilitet, fosterskador och försvagar immunsystemet.

Alla hälsoproblem och degenerativa sjukdomar som hundra procent av vår befolkning lider av är till stor del orsakat av vegetabiliska oljor. Man har bytt ut det animaliska fettet mot vegetabiliska oljor. All mat till personer som har GAPS problem skall tillredas med animaliskt fett. (lamm-, nöt-, ankfett och smör)

På frågan om Dr Campbell-McBride´s åsikt om kokosolja svarar hon: Mycket bra därför att den innehåller mättat fett – ett av de mest mättade fetterna i välden. Det enda problemet är att den kommer från tropiska länder och att vi måste lita på att den är rätt processad. Den är inte helt nödvändig Men bra som ett tillskott och smakar gott.

Intervjun avslutas med en upprepning av omfattningen och ökningen av GAPS – Gut and Psychology Syndrome. Det finns ett stort behov av professionell utbildning i ämnet. Dr Campbell-McBride startar nu i september en utbildning för utvalda professioner i U.S.A.

– ◊ –

Se länken nedan. Här kan Du lyssna på dr Mercolas intervju med Dr Campbell-McBride . Du kan också läsa en utskrift av hela intervjun. Den innehåller så mycket mer intressant än vad jag kunnat återge. Jag rekommenderar att läsa den om Du har ett speciellt intresse i denna problematik. Hon tar också upp om vaccination av barn med ett nedsatt immunsystem som var högintressant och viktigt. Jag tog inte upp det eftersom jag ville fokusera på GAPS dess orsak och behandling.

Margareta Lundström